Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
McGraw-Hill Book Co., Inc., New York and London 1941.
476 s. 28 sh.
Urquart, L C, and 0’Botjrke, C E. Elementary
Struc-tural Engineering. McGraw-Hill Book Co., Inc., New York
and London 1941. 348 s. 21 sh.
Bäver, L D. Soil Physics. John Wiley and Sons, Inc.,
New York; Chapman and Hall, Ltd., London 1940. 370 s.
24 sh.
Bassett-Lowke, W J and Courtney, F E. A Book ol
Trains (Puffin Picture Books No. 10). Penguin Books
(Allen Lane) Harmondsworth and New York 1941. 32 s.
6 d.
Krynin, Dimitri, P. Soil Mechanics: its Principles and
Structural Applications. McGraw-Hill Book Co., Inc., New
York and London 1941. 451 s. 35 sh. Olof Magner
DK 355.69(6)
Nachschubwege quer durch Afrika.
Militärwissen-schaftliche Mitteilungen. 1942 h. 9, s. 375—77.
Att ordna tillförseln till den åttonde brittiska armén i
Egypten har inte varit något lätt problem. Sjövägen runt
Afrika kräver mycket tonnage och den tvärs igenom Afrika
i nordsydlig riktning gående leden Kap—Kairo kan inte
trafikeras genomgående, då den kräver flera omlastningar.
Man kan därför anta, att det är de två genom Afrika i
västöstlig riktning gående vägförbindelserna, som i detta
avseende haft den största betydelsen, åtminstone när det
gällt att snabbt få fram viktigare material, såsom
reservdelar m.m. till den i norr kämpande armén.
De två vägarna, som utgå från en plats vid Guineabukten,
passera genom Franska Ekvatorialafrika — som anslutit
sig till den franske generalen de Gaulle — fram till
Egyptiska Sudan, där de nå kontakt med trafikleden Kap—■
Kairo. Vägarna gå genom den varmaste och mest osunda
delen av Afrika och ha en längd av mellan 3 000 och
4 000 km. På stora sträckor leda vägarna genom tropisk
urskog och över savanner och stepper. I tekniskt
hänseende är det inte fråga om några "autostrador". På långa
sträckor saknas sålunda fast underbyggnad och beläggning
av något slag. Till stor del är det endast fråga om
"bush-vägar". De äro därför knappast lämpliga för mera
intensiv masstrafik med tunga lastbilar, varför de — enligt
artikelförfattarens åsikt — i stort sett endast användas för
lättare transporter. För att kunna frakta lasten från en
enda lastångare på ca 5 000 bruttoton räknar man sålunda
med att omkring 2 000 lastbilar komma till användning.
Den nordligaste av vägarna utgår från Duala vid
Guineabukten och passerar sedan Fort Lamy vid Tsadsjön på väg
till Khartum vid Blå Nilens sammanflöde med Vita Nilen.
Även den sydligaste av vägarna utgår från Duala men viker
av från den förstnämnda vägen vid Jaunde för att sedan
i nästan rakt östlig riktning fortsätta över Bangi (vid
Kongoflodens biflod Ubangi) och utefter Belgiska Kongos
nordgräns till den viktiga handelsstaden Juba (vid Vita
Nilens övre lopp). Juba står även genom landsväg över
Nairobi i förbindelse med Mombasa vid Indiska Oceanen.
Klimatet ställer säkerligen personalen på de lastbilar,
som trafikera dessa vägar, på oerhörda prov. Dessutom
kunna svåra trafikstörningar uppstå genom tropiska oväder
och under regntiden. En omfattande organisation har
måst skapas för att tillgodose behovet av motorbränsle och
reparationer, varför depåer ha upprättats på flera platser
utefter vägarna.
På grund av de svåra förhållandena räknar författaren
med att den norra leden kräver en körtid av omkring 20
dagar (ca 3 000 km) fram till Khartum, men därutöver
kommer även tiden fram till det egentliga Egypten.
Sannolikt kräva dessa transporter omkring 12 dagar till Kairo
och 10 dagar till Port Sudan vid Böda Havet. Under
sådana förutsättningar skulle man därför behöva räkna
med 4 à 6 veckor efter utlastningen i Duala, innan
krigs-materielen kan befinna sig vid fronten! Till denna tid
måste givetvis även räknas tiden för transporterna till
hamnarna vid Guineabukten. Sjövägen från Sydamerika (4 000
km) har även den sina besvärligheter genom ubåtsfaran.
Stig Samuelson
DK 698.1 : 66.017
Malervarenes Betegnelser, av civilingenjör Erik
Saltrup, Ingeniören 1940 h. 86.
Det tycks icke vara blott hos oss som
målningstekniken förbisetts utan förhållandena i Danmark
betecknas av förf. som begreppsförvirrade. Han ger sig
därför i kast med ett försök till gruppindelning och
klarläggande av de olika materialernas egenskaper.
R 8
Kriget och tidskrifterna DK 62(05)
England
Post-war construction methods, plastered in modern
ceilings. Building 1942 h. 10.
Transport services and the war. Bly. Gaz. 1942 h. 13/14.
Post-war reconstruction and planning. Boads
Construction 1942 h. 238.
Water purification in relation to the army. Wat. & Wat.
Engng 1942 h. 557.
Schweiz
Nachkriegsprobleme des Schweiz. Verkehrsflugwesens
und Flugplatzfragen. Schweiz. Bauztg 1942 h. 21.
Tyskland
Neuzeitliche Frågen im Stahlbau. Bautechn. 1942 h. 47.
Der Begriff "Bauvolumen kriegswichtiger Bauten".
Bau-welt 1942 h. 47.
Die bauliche Ausführung von Splitterschutz. Bauwelt
1942 h. 49.
Bautechnische Erfahrungen im Bunkerbau. Beton u.
Eisen 1942 h. 19.
Die Neufassung der Richtlinien für den baulichen
Lu/t-schutz im Städtebau. Dtsch Bauztg 1942 h. 23.
Einfache Bauweisen fur Kläranlagen auch nach dem
Kriege. Gesundh.-Ing. 1942 h. 45.
Der Einsatz des Kraftfahrgewerbes im Kriege.
Gross-deutscher Verkehr 1942 h. 15.
Das Kriegsmarinepegelnetz der Ostsee. Zbl. Bauverw.
1942 h. 38.
B S
Kungörelser
Svensk författningssamling 1942
908 20/11 auktoriserade lastbilscentraler m.m. (en eller
flera inom varje län).
912 11/12 vissa föreskrifter om järnvägstransport (trafik-
kommissionens förbudsrätt).
913 11/12 bidrag och lån av statsmedel för anordnande av
allmänna samlingslokaler (5^50 %).
925 11/12 arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet
m.m. (väg-, vatten- och husbyggnader).
931 4/12 instruktion för statens byggnadslånebyrå.
938 18/12 beslag å samt reglering av handeln med vissa
sprängämnen (allt utom svart-, bomulls- och
röks vagt krut, kollodiumbomull).
R S
V 16
23 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
