Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
ordnade. Vid nedströmssidan ha pelarna T-sektion för att
öka sidostyvheten. Särskilda vindförband erfordras icke.
Betongen innehåller 300 kg/m3 Portlandcement.
Stenstor-leken är < 6 cm.
Valven ha vinkelrätt mot längdriktningen halvcirkulär
form. Tjockleken ändrar sig rätlinjigt från 0,4 till 1,6 m.
Cementhalten är 400 kg/m3, stenstorleken <S 6 cm. Grusets
kornstorleksfördelning prövades noga. Betongen
vibrerades. Vederlagen på pelarna ha rätlinjigt avtagande
tjocklek från 3,5 m vid bottnen till 1,5 m på en höjd av 8 m
under krönet.
Över dammkrönet leder en 6 m bred väg. I
massivdammen på den ena stranden finnas två flodluckor med
B X H = 4,8 X 5,0 m, vilka avbörda 150 m3/s. Anordningar
för att skydda nedanförliggande slänt samt utformningen
av avloppskanalen har utexperimenterats genom
modellförsök.
Fördelningen av de jämförelsevis små betongmassorna
över den vidsträckta arbetsplatsen utfördes med pumpning
från tre pumpar, vilka matades från kabelkranar.
Anläggningen är utförd på entreprenad. Arbetet avbröts
under kriget september 1939 men återupptogs vid slutel
av 1940. Gösta Lundberg
Terminal stations in New York, av Harry Wilkins
Perry. Bus & Coach, 1941 h. 7, s. 136—139.
I januari 1941 invigdes i New York en mitt i staden
belägen centralstation för flygtrafiken till och från La
Guardia Field på Long Island. Centralen, som är den
första i sitt slag i världen, ligger vid Park Avenue mellan
41 :a och 42:a gatorna och står i direkt förbindelse med
den mittemot liggande Grand Central Station och de där
passerande tunnelbanorna. Härigenom står centralen även
i förbindelse med alla delar av Stor-New York.
Sju flygtrafikföretag driva centralen gemensamt och ha
samtliga sina huvudkontor i byggnaden. Varje företag har
dessutom sitt eget biljettkontor och egen busstation för de
bussar, som skola föra passagerarna till och från flygfältet.
Omkring 1 milj. passagerare väntas per år passera genom
centralen, men så har också La Guardia Field 41 dagliga
flygturer mellan New York och Chicago, 40 till och från
Washington, 24 till och från Philadelphia och 20 till och
från Stillahavskusten.
Efter två års projektering tog byggnadens uppförande
endast ett år. Kostnaderna uppgingo till I1/» milj. dollars
eller omkring 5 milj. kr. Byggnaden är 00 m lång och 32 m
bred och har lika många våningar ovan som under jord.
Förutom väntrum, kontor, busstationer o.d. innehåller
byggnaden biograf för kortfilmer och restaurang. Särskild
omsorg har ägnats ål kommunikationerna inom centralen
för att i möjligaste mån särskilja de olika
trafikströmmarna.
Från flygfältet ankommande bussar köra in från 41 :a
gatan och nå genom en ramp den första källarvåningen
(fig. 1), där passagerarna stiga ur. Härifrån kunna dessa
sedan direkt komma till tunnelbana eller per rulltrappa till
gatuplanet. Bussarna köra vidare till garagen i andra
källarvåningen, där de invänta avfärden till flygfältet. Från
garagen föras bussarna med sex hydrauliska hissar,
vardera lyftande ca 28 ton, upp till avgångsstationerna i
gatuplanet. Varje buss rymmer endast 14 passagerare och är
mycket komfortabelt inredd.
De resandes bagage omhändertages omedelbart vid
ankomsten till centralen av särskild personal. Medan
passagerarna i väntsalen en trappa upp köpa biljetter, föres
bagaget till vägning och härefter till den buss, med vilken
ägaren reser ut till flygfältet. Genom högtalare anmälas
avgångstiderna för bussarna.
Stora kostnader ha nedlagts för att utforma byggnaden
estetiskt tilltalande. Ovanför den stora ingången befinner
sig en världskarta i silver och svart rostfrilt stål. Även i
övrigt har rostfritt stål använts för utsmyckning. Genom
ett särskilt omfattande telefonsystem stå trafikföretagens
kontor i direktförbindelse med kontoren på flygfältet och
med större hotell och resebyråer.
För de långväga busslinjerna i New York, vilka nu ha
sina ändstationer vid ett flertal busscentraler i staden,
planerar man en stor busscentral, som kommer att ligga i
närheten av den ovannämnda flygtrafikcentralen.
Bussstationen kommer likaledes att uppföras mellan 41 :a och
42:a gatorna men vid nionde avenyen. Över 60 % av
samtliga långtrafiklinjer komma att få sin ändstation vid den
nya centralen. Den kommer att bli 10 ggr större än någon
annan busstation i USA och kosta ca 1 milj. dollars.
Alla bussarna komma att införas till eller köras ut från
busscentralen genom en underjordisk förbindelse med
Lincoln-tunneln under Hudson Biver. Den första
källarvåningen kommer att utrustas med 15 plattformar och vid
varje plattform skola fyra bussar samtidigt kunna
uppställas. Man räknar med att stationen skall vara
tillräcklig för 600 bussar per timme, motsvarande ca 18 000
passagerare, varigenom trafikbehovet skall kunna tillgodoses för
två decennier framåt. Den andra källarvåningen kommer
huvudsakligen att användas för uppställning av bussarna,
men möjligheter finnas att genomföra en framtida
utbyggnad, så att ytterligare plattformar kunna byggas därstädes.
Även i denna station planerar man, förutom
erforderliga kontor och väntsalar, biograf, restaurang och butiker.
Översta våningen kommer alt förses med bowlinghall ocli
kontorslokaler. Byggnaden blir 31 m lång, 22 m bred och
12 m hög över gatuplanet. Genom sitt läge i omedelbar
Fig. 1. Första källarvåningen i
flygtrafikcentralen vid Park
Avenue i New York.
locke n f.mi rov. mEn g wömen help orrtet
UØUOR STORA^E
V 30
27 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
