Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
förande, som för överkomlig kostnad avhjälper de
egentliga missförhållandena. För gemensamma anläggningar
förutsättes dock, att vattenuppfordringen skall ske med
elmotordriven pump. önskvärt är givetvis att enskilda
fastighetsägare, som ha ekonomisk möjlighet härtill,
komplettera sin anläggning med elmotordriven pump, även om
statsbidrag ej kan erhållas till denna detalj.
För att de ekonomiska konsekvenserna av i utredningen
föreslagna åtgärder skola kunna överblickas, har en
ungefärlig beräkning av anläggningskostnaden för dessa
åtgärder verkställts. De enskilda arbetsobjekten äro visserligen
små och enkla, men på grund av det stora antal
anläggningar — inemot 1h miljon — som äro i behov av
förbättring, representerar verksamheten en mycket stor
sammanlagd kostnad. Om förbättringen skulle omfatta endast
brunnarna, beräknas totalkostnaden för hela landet uppgå
till ca 87 milj. kr., eller i genomsnitt ca 200 kr. per
anläggning. Om samtliga i utredningen föreslagna åtgärder
genomföras, alltså även vattenledning med handpump
inomhus samt avlopp, beräknas totalkostnaden bli ca 365
milj. kr., eller i genomsnitt ca 800 kr. per anläggning. De
höga kostnadssiffrorna ha som väntat väckt ett visst
uppseende i dagspressen, men man bör komma ihåg, att den
planerade verksamheten aldrig kan nå samtliga gårdar, där
förhållandena äro otillfredsställande, och att den dessutom
väntas bli fördelad på ett flertal år. Vidare innefatta de
beräknade totalsummorna även kostnaden för sådant
grovarbete, som kan utföras av fastighetsägaren själv, och som
sålunda i regel icke kommer till synes vid det verkliga
utförandet.
Utredningen resulterar i ett förslag till statliga
stödåtgärder för förbättring av vatten- och
avloppsförhållandena. Vid behandlingen av de administrativa och
organisatoriska frågorna i samband med denna verksamhet
har det ansetts önskvärt att i så stor utsträckning som
möjligt utnyttja befintliga organ med likartad funktion.
Närmast till hands ligger då att inordna verksamheten
under Egnahemsstyrelsens bostadsförbättringsverksamhet,
som förfogar över central organisation i Stockholm och
lokala organisationer i varje län genom
egnahemsnämnderna. Vid denna anordning kommer arbetet ute i
kommunerna med mottagande av ansökningar m.m. och deras
förberedande prövning att åvila hälsovårdsnämnderna.
Emedan anläggningarna i regel avse enstaka gårdar eller
någon gång ett fåtal fastigheter, torde det av
kostnadsskäl icke vara möjligt att för projektering anlita privata
förslagsställare. Avsikten är i stället att genom
upplysningsverksamhet, utgivande av broschyrer samt
anordnandet av utbildningskurser bibringa brunnsanläggare,
egnahemsnämndernas personal och de enskilda
fastighetsägarna tillräckliga kunskaper för att tillfredsställande
anläggningar skola ernås. För kursverksamhet o.d. torde
särskilt tillkallade sakkunniga komma att anlitas.
Anläggningarnas utförande avses kunna ske i fria marknaden,
varvid sådana entreprenörer, som genomgått ovannämnda
kurser, torde komma att få företräde.
För handhavandet av den centrala ledningen av
verksamheten bör enligt utredningen en erfaren ingenjör med
högskolebildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket
anställas vid Egnahemsstyrelsen. Denne bör dessutom ha till
uppgift att genom resor följa arbetet ute i länen samt
lämna anvisningar i svårare fall, speciellt då det gäller
gemensamma anläggningar. Han bör dessutom verka för
standardisering ifråga om materiel och arbetsmetoder.
Härigenom torde inköpspriset för exempelvis pumpar
kunna avsevärt minskas.
Såsom minsta belopp, som årligen bör anslås för
understödjande av vatten- och avloppsanläggningar på
landsbygden, anges i utredningen 3 milj. kr. för
förbättringsbidrag, 1 milj. kr. för nybyggnadslån och likaledes 1 milj.
kr. för förbättringslån, vilka medel skola inräknas i de
vanliga statsanslagen till bostadsförbättringsverksamheten.
Det förutsättes, att de för vatten- och avloppsanläggningar
tillgängliga anslagen i möjligaste mån höjas, när
tidsförhållandena så medge.
Utredningen innehåller slutligen även förslag till
författningar i anslutning till ovan angivna grunder. De nya
bestämmelserna föreslås skola tillämpas från och med
den 1 juli 1943.
Utredningsarbetet har stått under ledning av förre
överdirektören i Egnahemsstyrelsen, landshövdingen Erik
Lindeberg samt byråchefen i styrelsen Yngve Ericsson.
Undertecknad har fungerat som teknisk sakkunnig och
sekreterare. Ingmar Gullström
Föreningsmeddelanden
Svenska Teknologföreningens avdelning för
Väg-och Vattenbyggnadskonst hade den 11 januari 1943
sammanträde under ordförandeskap av civilingenjör Bo
Ekelund. Sammanträdet var besökt av ett 150-tal ledamöter.
Ordföranden höll minnestal över de tretton under 1942
avlidna kamraterna. De voro: väginspektör Filip Ahlin
(1894), kapten VVK Torsten Almqvist (1886), överste VVK
Olof Bärnheim (1865), kommerserådet Gunnar Dillner
(1875), docent John-Erik Ekström (1901), major VVK
Ernst Haggård (1876), kapten VVK Carl Hellström (1891),
förste baningenjör Hans Laurell (1880), civilingenjör Olof
Meurling (1914), stadsingenjör Tryggwe Schilling (1877),
civilingenjör Carl Sundholm (1859), civilingenjör Arvid
Wilow (1888), hamndirektör Salomon Vinberg (1877).
I avdelningen inträdde efter egen anmälan
civilingenjörerna Hans Blomgren, Carl-Axel Löckert, Äke
Mark-land, Erie Norrefeldt, Agne Jörgen Sandberg, Sven Erik
Schäder och invaldes civilingenjörerna Lars Anders
Carlquist, Gösta Lundin, Nils Stenberg samt driftdirektör Äke
Rusck och diplomingenjör Erik A F Tidblom.
Det sedan decembersammanträdet för granskning
tillgängliga förslaget till "Normalbestämmelser för leverans
och provning av murtegel jämte anvisningar rörande
till-Idtna tryckpdkänningar för murverk av tegel och
tegelmurverks värmeisolerings förmåga" godkändes.
Kvällens förste föredragshållare var kapten VVK Sven
Olof Asplund, som med hjälp av ljusbilder redogjorde för
"Ett misslyckande med härdad hängbroträd". Föredraget
kommer att publiceras i Tekn. T. Därefter talade
byråingenjör Sune Ewerdahl till ljusbilder om "Moderna
svenska, rörliga broar". Även detta föredrag kommer att
publiceras i tidskriften.
Vid efterföljande supé och samkväm deltogo ett 80-tal
medlemmar. Byråchef Rudolf Kolm visade därvid
ljusbilder från våra största brobyggen. Särskild uppskattning
vunno några vackra färgbilder från Svinesundsbron.
Erling Reinius
Svenska Flottledsförbundets 41: a årsmöte hålles
fredagen den 5 och lördagen den 6 mars. Första dagen
komma föredrag att hållas om bl.a. ’ Vägar och flottleder",
"Något om inmatning av flottningsrännor",
"Björkveds-flottning" och "Vedflottning i Ångermanälven". Andra
dagen har ägnats åt "önskemål beträffande
flottnings-lagstiftning’. Årsmötet äger rum i Svenska
Teknologföreningens stora sal, Brunkebergstorg 20, 4 tr., med början
båda dagarna kl. 10. Anmälan om deltagande bör göras
senast den 1 mars till Svenska Flottledsförbundet, Jacob
Westinsgatan 1 b, n.b., Stockholm K.
Specialkurs för byggnadstekniker anordnas av
Statens Hantverksinstitut i samarbete med Svenska
Byggnadsindustriförbundet den 2—12 mars 1943, i första hand för
självständiga mästare inom byggnadsbranschen samt deras
verkmästare. Kursen omfattar ca 60 timmars undervisning
i form av föreläsningsserier, studiebesök etc., under
medverkan av fackmän. Program m.m. tillhandahålles av
Statens Hantverksinstitut, Stockholm 4.
V 32
27 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
