Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Då kvinnoreserven icke direkt kan nyttjas,
exempelvis för skogsavverkning, nödgas man i
nuvarande läge att till sådan absolut nödvändig
produktion direkt överföra män, som äro
sysselsatta på annat håll, även med risk att därigenom
förorsaka produktionsminskning inom andra
viktiga näringsgrenar. Kvinnorna få då rycka in
för att tillfälligt inta de platser männen lämna.
Härvid är det egentligen endast
livsmedelsförsörjningen och viss krigsmaterieltillverkning, som
icke kan få åderlåtas på manlig arbetskraft på
sådant sätt, att produktionen därigenom minskas.
Sådant överförande på frivillig väg har ju
också skett genom de s.k. riksarbetslagen. Givetvis
kan man tänka sig att med tjänstepliktslagens
hjälp effektivisera överflyttningen. Jag
återkommer senare till frågan om tjänsteplikt.
I den mån arbetskraft kan frigöras från sådana
arbetsföretag, som just nu äro mindre
nödvändiga, bör detta helt naturligt eftersträvas.
Arbetskraften får med andra ord ransoneras så, att de
angelägna arbetena i första hand bli
tillgodosedda. Arbetsförmedlingstvång i kombination
med företrädesrätt avser en sådan ransonering.
Vidare kan man få arbetskraft disponibel genom
att inom industrier, där man nu ej kör med full
arbetstid, lägga om driften så att man periodvis
kan fullt sysselsätta arbetarna och helt hålla still
under så pass långa mellanperioder, att arbetarna
kunna bli disponibla för annat arbete. Eller också
får arbetsstyrkan reduceras så att en del frigöres,
medan de kvarvarande arbeta för fullt.
Arbetsmarknadskommissionen har givetvis sökt driva
fram en sådan rationalisering av
driftförhållandena på olika håll. Detta stöter emellertid ofta
på åtskilliga svårigheter av teknisk art.
Man har ofta pekat på möjligheten att helt
stoppa lyxtillverkning av olika slag. Möjligheten
får givetvis inte släppas ur sikte. Tyvärr är det
emellertid så, att man på detta sätt icke kan
komma åt något större antal manliga arbetare.
Flertalet arbetare inom sådan industri är ju kvinnor.
Den sista utvägen man har är att tillgripa
tjänsteplikt med alla dess konsekvenser. Jag tror
det kan vara nyttigt att titta litet närmare på vad
ett sådant steg innebär.
Tjänsteplikt
Lagen om tjänsteplikt daterar sig från år 1939.
Den är avsedd att kunna tillämpas som det heter
"vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig
eller eljest under utomordentliga, av krig
föranledda förhållanden". Tillämpningen skall
handhas av en riksarbetsstyrelse, och under densamma
av länsarbetsstyrelser. Den förra utgöres för
närvarande av Statens Arbetsmarknadskommission
och de senare av länsarbetsnämnderna.
Tredje kapitlet av lagen, vilket för närvarande
är satt i kraft, handlar om
arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser. Nästa kap.
avhandlar tvångsförlängning, dvs. förbud att lämna
en anställning utan särskilt medgivande eller att
nedlägga ett arbete. Tre former av tjänsteplikt
äro förutsedda, nämligen "tjänsteplikt för pen-
sionstagare", "tjänsteplikt för ungdom" och
"allmän tjänsteplikt". Det förstnämnda slaget av
tjänsteplikt berör var och en upp till 70 års ålder,
som åtnjuter ålderspension på grund av
statstjänst, det andra 16—19-åringar och det tredje
16—70-åringar. Den allmänna tjänsteplikten kan
inskränkas att avse endast vissa grupper av
personer, som då kunna bestämmas med avseende
på ålder, kön, försörjningsskyldighet, bostadsort,
yrkeskunnighet eller annan omständighet.
För minskad arbetsförtjänst och ökade
levnadskostnader skall den tjänstepliktige erhålla
utjämningsbidrag enligt närmare föreskrifter av
konungen. Lön skall utgå för utfört arbete som i
öppna marknaden. Man skall sålunda inte
föreställa sig, att det blir någon billig historia att
använda tjänstepliktig arbetskraft. Det kommer
även att kosta åtskilligt med pengar att
administrera hela den apparat, som sättes i gång för
uttagning, ekonomisk förvaltning, kontroll etc.
Arbetsprestationen, om det gäller tvångsvis
uttagen, ovan arbetskraft, blir säkerligen icke
alltför imponerande, vilket ju ur
produktionssynpunkt endast kan kompenseras genom att desto
flera tas ut.
Allt detta gör, att man har orsak att först
energiskt pröva andra vägar, innan man griper till
tjänsteplikt. Effekten måste bli större,
individuellt, vid en frivillig arbetsinsats, och
kostnaderna för nödvändig lönekompensation o.d. behöva
icke bli större än vid tillämpning av
tjänstepliktslagen. Till dessa omständigheter kommer så det
mindre sympatiska i att på detta sätt utöva
personligt tvång. I den mån detta icke drabbar alla
inom en viss grupp lika, så uppstår personligt
missnöje och allmän olust. I själva verket lägger
man på ansvarigt håll oerhört stor vikt vid att
alla i den grupp, som skall vara tjänstepliktig,
verkligen bli uttagna, och att gruppen om möjligt
utgör ett tvärskikt av befolkningen, oavsett
yrkestillhörighet etc. I och med K. Maj:ts beslut att i
vår ta ut 1943 års klass till skogsbruk har
allmän tjänsteplikt för första gången tillgripits.
Jordbrukets och skogens arbetskraftsbehov
Efter denna mera allmänna översikt över
arbetskraftsproblemet övergår jag nu till några av
de specialproblem, som äro aktuella för dagen.
Vad jordbruket beträffar har jag redan
omnämnt den frivilliga insats, som under
högsäsongen tillförde ett ganska betydande
arbetskraftstillskott. Bakom detta ligger ett intensivt
propaganda- och organisationsarbete, varvid en
hel rad av myndigheter och organisationer
samverkat såväl centralt som lokalt.
Vidare ha genom de under våren
nyorganise-rade arbetsblocken den tillgängliga arbetskraften,
dragare, traktorer och övriga maskiner inom
blocket kunnat utnyttjas mera rationellt, än om varje
brukningsdel haft att endast lita till egna
resurser. Denna blockorganisation är visserligen en
beredskapsorganisation i första hand för ett
krigstillfälle, men har dock redan gjort en hel del
nytta.
V 34
27 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
