- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

själva spikreglarna proportionella mot
transver-salkrafterna T. Alltså

2A~c-r

(7)

där 2 A är den sammanlagda förskjutningen i
7’:s riktning mellan de båda väggpanelerna vid
ett tvärförband.

Det är tydligt, att den sammansatta väggens
knäcklast icke ändras, om spikreglarna med sina
eftergivliga spikförband utbytas mot
tvärförbindningar av typen i fig. 7 resp. 8 a med sådant
styvhetstal Ei • O, att förskjutningen mellan
väggpanelerna för en och samma transversalkraft T
blir densamma som vid spikreglarna — c’ T.

Enl. fig. 8 a är

1 7’ h3

2A=2xlxi,;

Av (7) och (8) erhålles
Ei • 6> =

2/3 h3

Koefficienten c är ett mått på de spikade
tvärförbindningarnas deformerbarhet och beror i
första hand på spikförbandens deformationer.
Eftersom dessa i sin tur bero på flera faktorer, såsom
spikarnas dimensioner och antal, event.
tork-springor mellan paneler och spikreglar samt
träets beskaffenhet, måste värdet på c baseras på
experimentella mätningar, som dock kunna
utföras med mycket enkla provkroppar och vars
resultat äro tillämpliga på olika väggdimensioner
till skillnad från förut beskriven provtryckning
av en sammansatt vägg i full storlek.

Mätningen har i princip utförts så, att
provkroppar enligt fig. 8 b, som utförts med samma
spikning etc. som motsvarande hela väggar,
belastats med en kraft T enligt figuren, varefter
motsvarande deformation 2 A uppmätts medelst
Zeissklocka. För att säkerställa att panelerna A
och B under belastningen förbli parallella ha
dock särskilda försöksanordningar måst vidtas.

Ur dessa mätningar ha sambandskurvor mellan
2 A och T upprättats, varur c bestämts enl. (7)
vid ett värde på T av storleksordningen 1 % av
knäck lasten på motsvarande vägg. Följande
värden erhöllos:

Fig. 8. Detalj av tvärförband till ramverkssträva

i fig. 7.

89 cm4,

(8)

(9)

vägg I: ctv>0,20 • 10~3,
vägg II: c tv> 0,14 " 10—
vägg III: ccv 0,058’ 10"3.

För den i fig. 5 visade väggen är vidare per
m 1 vägg

A = 2,2 • 100 = 220 cm2,
100 ■ 2,23
12

Ii = 4,7 cm,
89

220^ = ’°’°183
E bestämdes genom böjningsförsök till ca
135 000 kg/cm2 vid korttidsbelastning. Det kan
ifrågasättas vilket värde som skall tillämpas för
facklängden l. Tvärreglarnas centrumavstånd
utgör 97,5 cm men provväggens totala knäcklängd
inkl. tillägg för upplagsplattornas tjocklek 309
cm, varav en tredjedel utgör 103 cm. För
jämförelsens skull ha båda värdena på / alternativt
tillämpats.

Av (9) och (5) erhålles a ur de ovan bestämda
värdena på c. Värdena på a och ß kunna då
insättas i (4), ur vilken värdet på kl löses genom
passning. Väggens knäcklast bestämmes slutligen
enligt ekv. (6). Resultaten med / = resp. 97,5 och
103 cm äro sammanställda i tabell 1. Till
jämförelse kan nämnas, att de verkliga
belastningarna vid ett envåningshus av trä av en vanlig
typ uppgå till ca 0,9 t/m 1 och vid ett motsvarande
två våningshus till ca 1,9 t/m 1.

Tabell 1. Jämförelse mellan provade och beräknade
knäcklaster för väggtypen, fig. 5.

[-väggtyp-]

{+vägg- typ+} Genom provtryckning av hela väggsektioner
bestämda knäcklaster Beräknade knäcklaster för vid upplagen ledad vägg
Vid upplagen delvis
inspänd vägg Vid upplagen ledad vägg 2. 1 = 97,5 cm 3. l = 103 cm i-
i (10,5 t) 8,5 t 8,3 t 7,6 t
ii (13,6) 10,7 10,0 9,1
ni (23,7) 15,5 14,1 13,0

Med hänsyn till de många vanskligheter, som
föreligga vid en bestämning av föreliggande slag,
måste överensstämmelsen mellan de på
ovanstående sätt beräknade (kol. 3 och 4) och de direkt
provade värdena (kol. 2) på de sammansatta
väggarnas knäcklast anses tillfredsställande.
Provningsvärdena för provväggarna ligga dock
genomgående något högre än de beräknade
värdena, vilket bl.a. kan hero på, att tvärförbandet
har en viss bredd, varigenom facklängden / i
verkligheten något reduceras i förhållande till de
beräkningsmässigt antagna värdena. I övrigt måste
ihågkommas, att såväl värdena på E som på c
när det gäller ett så inhomogent material som
trä mycket väl kunna förete variationer, vartill
hänsyn icke kunnat tas i beräkningarna. Sam-

V 86

28 aug. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:42:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943v/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free