Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG* OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
redaktör: richard smedberg
24 juli
1943
Krisen och byggnadsindustrien • Nya uppgifter över bensinlagringsbehdllare av betong
Värmeisolering av massiva tak • Utredningar • Meddelanden • Böcker • Tidskrifter
Föreningar
Krisen och byggnadsindustrien
BYGGMÄSTARE OLLE ENGKV1ST, LSTF, STOCKHOLM
År 1939 är byggnadsindustriens stoltaste år.
Då kulminerade den sedan 1935 raskt stegrade
högkonjunkturen i rekord beträffande
industriens omfång och omslutning.
För första gången överskred
omslutningssumman 1 miljard kr. Byggnadsindustrien sysselsatte
direkt i runt tal 150 000 arbetare. Arbetskraften
var så utnyttjad, att våra grannländer måste
sända över ett ej obetydligt antal yrkesarbetare,
särskilt murare och träarbetare.
Men även i ett annat avseende var året
märkligt. Den socialt inställda propaganda, som
sysslat med problemet rymliga bostäder åt mindre
bemedlade, kunde skönja, att målet två rum och
kök var på god väg att realiseras.
Arbetsförtjänsterna, som senare år stegrats i snabbare takt än
levnadskostnaderna, hade skapat förutsättning
för en standardhöjning. De stegrade
byggnadskostnaderna kompenserades fullt ut av det
dalande ränteläget. Ja, hyrorna kunde t.o.m. sänkas.
Så kom krigsutbrottet 1939 och slog allt i kras.
Byggnadsföretagarna, som accepterat de låga
räntorna (2,75 % på bottenlån 1938—1939) och
lagt denna omkostnad till grund för sina
kalkyler, överraskades av ett snabbt stigande
ränteläge. Ett enkelt överslag visar, att 1 %
räntehöjning förorsakar ca 15 % högre hyror. När
nu räntan 1939 steg 2 % betydde detta, att
byggnadsföretagarna måste söka få ut 30 % högre
hyror än tidigare. Härtill kommo väsentligt högre
bränslepriser, och då enbart detta krävde 10 %
hyresförhöjning, förstår man, hur allvarlig
situationen hade blivit.
Oron och den allmänna osäkerheten medförde
den reaktionen, att de bostadssökande inför det
ovissa, som förestod, på allt sätt sökte komma
undan med provisorier. Nygifta, där mannen var
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 8 mars 1943.
DK 338.4."36"
inkallad till beredskapstjänst eller väntade
inkallelse, sökte att om möjligt provisoriskt bo hos
någondera partens föräldrar; många tilltänkta
familjebildningar uppskötos osv. Till detta kom,
att den lovande uppflyttningen från t.ex. ett rum
och kök till två rum och kök efterträddes av en
återgång till småbostäder — en social débåcle
alltså. Ett bostadsöverskott blev följden av allt
detta, särskilt den byggnadsverksamhet, som
producerade bostadshus, darrade inför slaget.
Det under utförande varande
bostadsprogrammet fullföljdes dock, på några undantag när,
emedan man resonerade så, att om dessa bostäder
färdigställdes, skulle de åtminstone kunna
färdigställas till normala byggnadskostnader, även om
ränte-, bränsle- och andra kostnader gingo i
höjden.
Emellertid valde en hel del företagare att
avbryta redan igångsatta byggnadsföretag i
avvaktan på bättre tider. Dessa ha emellertid senaste
år återupptagits och färdigställts. En rad stora
arbeten, planerade att utföras 1940, fick anstå.
Redan utrymda rivningshus ställdes hjälpligt i
ordning för nya hyresgäster och i Stockholm
blevo de hemvist för kristidsstyrelser m.fl. av
krisen framtvingade administrativa organ, som
sökte lokaler. Nya företag igångsattes endast
sparsamt, och därför dalade
byggnadsverksamheten hastigt. År 1940 blev emellertid endast
till hälften ett lågkonjunkturår, emedan en
mängd företag släpade efter från 1939 och
färdigställdes under 1940 års första hälft. Man
hade anledning se ganska mörkt på
byggnadsindustriens utveckling närmaste år.
På ansvarigt håll i kommunala och statliga
institutioner förspordes stor oro. Ett nedläggande
av bostadsproduktionen måste komma att med
det snaraste betyda bostadsbrist för att inte tala
om omedelbart uppkommande arbetslöshet. Man
24 juli 1943
V 97
Häfte 7
Årg. 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
