Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tidskrifter
dk 624.2
Schiefwinklige Bahnüberführung bei Glattfelden
av dipl.-ing. P E Soulter, Zurich, Schweiz. Bauztg 118
(1941) h. 17.
Ifrågavarande vägbro är utförd som
plattramskonstruk-tion i fem spann med spännvidderna 8,00 + 12,30 + 14,30 +
+ 12,30 + 8,00 m. Korsningsvinkeln mellan brons
längdriktning och järnvägens respektive pelarnas riktning är
ungefär 51°. Beräkningen av konstruktionen genomfördes
först utan hänsynstagande till brons snedhet. För att man
skulle få en uppfattning om snedhetens inverkan,
utfördes därefter modellförsök. Modellen utfördes av gips i
skalan 1 :25. Samtidigt gjordes undersökningar för
bestämning av modellmaterialets elasticitetsmodul,
skjuv-ningsmodul och Poissons tal. Belastningen utfördes med
stålvikter, och såväl nedböjnings- som
spänningsmätningar verkställdes. Undersökningen gav i stora drag till
resultat, att längsmomenten blevo mindre än de som
beräknats utan hänsynstagande till snedheten, varvid
samtidigt maximivärdena på momenten förskötos, varjämte
tvärmomenten blevo relativt stora. Vid plattans armering
inlades emellertid längsgående armering motsvarande de
beräknade momenten, varvid hänsyn dock togs till den
genom modellförsöken konstaterade förskjutningen av
maximivärdena. Vid bestämning av den tvärgående
armeringen togs emellertid hänsyn till de vid försöken erhållna
resultaten. Totala tvärarmeringen kom härvid att uppgå
till 33 % av längsarmeringen. Längsarmeringen inlades
i brons längdriktning och tvärarmeringen vinkelrätt
däremot. Sune Ewerdahl
dk 627.43(44)
Die Ausbau der französischen Rhöne, insbesondere
die Fortschritte der Arbeiten von Génissiat, av dr-ing.
K Hirschfeld, Berlin, Bauing. 1942/43, h. 44.
Arbetena med dammbyggnaden vid Génissiat ha
återupptagits efter de tysk-franska fientligheternas
upphörande. De förberedande arbetena voro av stor omfattning.
Förutom tillfartsväg och järnvägsanslutning erfordrades
tvenne provisoriska broar över floden. Broarna, vilka
utfördes som bågbroar av armerad betong, erhöllo styv
armering, varigenom särskilda ställningsbroar ej
behövdes. För förbiledning av flodens vatten sprängdes en
tunnel om ca 100 m2 vid vardera sidan. Största
vattenhastighet beräknas bli 10 m/s. För att minska
friktions-förlusterna och skydda berget mot erodering bekläddes
tunnelväggarna med minst 40 cm betong. För
torrläggande av platsen för den permanenta dammen utfördes
fångdammar på uppströms- och nedströmssidan av
sten-fyllning från ett särskilt stenbrott. Den sistnämnda
utfördes först. Ehuru stenstorleken var 10—400 kg,
inträffade en rutschning innan fångdammen ännu uppnått 9 m
höjd. Till skydd anordnades stödliknande konstruktioner
av 2 m långa L-järn, vilka — fasthållna i vattnet med
stållinor — åstadkommo virvelbildningar, varigenom det blev
möjligt att öka nedströmsfångdammens släntlutning från
4 till 15 à 20 %. Sammanlagt erfordrades för
uppströmsdammen 3 000 m3 och för nedströmsdammen 12 000 m3
stenfyllning. Av flodens vattenföring 460 m3/s
infiltrerades ca 15 m3/s genom grunden under fångdammen. För
den skull nedslogos från de båda provisoriska broarna
tvenne spånter, vilka emellertid på grund av det stora
djupet, intill 30 m, inte kunde nå ned till berggrunden.
Tätning under spånterna erhölls genom injektion med
vattenglas.
Den permanenta dammen har största höjd över
grunden 106 m och krönlängd 200 m. Den är konstruerad
såsom gravitationsdamm med svag välvning (R = 500 m)
och består av sex monoliter med 20 à 25 m bredd. Själva
kraftstationen är sammanbyggd med dammen enligt
figuren. Genom varje monolit leder en järntub med 5,75 m
diameter till resp. turbin. Utbyggnaden skall ske i tre
etapper och omfattar först fyra aggregat på vardera 65 000
kW och därefter ytterligare två på 85 000 kW. Efter viss
amortering skola de fyra förstnämnda utbytas mot nya
aggregat, ävenledes på 85 000 kW. Redan i första etappen
kommer att årligen utvinnas 1,5 miljarder kWh;
anläggningen är därmed den största i Europa.
För avbördning av högvattnet finnes bl.a. ett
botten-utskov, som avstänges med en skjutlucka av ovanliga
mått. Vattentrycket, 70 000 t, tas upp av ett stort antal
rullar av rostfritt specialstål. Prov ha visat, att varje rulle
kan bära 60 t med fyrfaldig säkerhet.
Under kriget läto militära myndigheter sätta
arbetsplatsen under vatten för att därmed återställa det
naturliga hindret. Iståndsättandet härefter tog sex månader och
kostade 25 milj. francs.
Planerna att nyttja Rhöne innefattar byggandet av 20
kraftstationer nedströms om gränsen till Schweiz.
Sammanlagt 9 miljarder kWh/år skall kunna utvinnas.
Gösta Lundberg
Medlemsblad för YVF. Den äldsta av de fem
föreningarna för yngre högskoleingenjörer, Yngre Väg- och
Vattenbyggares Förening, som nu omfattar 628 medlemmar,
utger från och med 1943 månatligen en egen tryckt
tidskrift, vilken utgör det senaste tillskottet i vårt yrkes
mångtaliga periodiska litteratur.
Förutom föreningsangelägenheter finnes i varje häfte
en välredigerad avdelning, "Lediga platser", upptagande
notiser om de inom facket aktuella lediga platserna.
Ur innehållet i övrigt kunna nämnas följande rubriker:
"Arbetsstudier inom väg- och vattenbyggnadsfacket",
"Statstjänst", "Privat tjänst", "Ingenjörernas
föreningsfråga" m.m.
De upplysningar, som lämnas, ha intresse även för
äldre ingenjörer. R S
Kriget 1 tidskrifterna dk 05
The battle for post-war Britain, Building 1943 h. 3.
Post-war construction methods, Building 1943 h. 4.
Railway air-raid damage at Belfast, Engineering 1942
h. 4015.
Welding for the repair of steelframed buildings,
Engi-neer 1942 h. 4491.
The railways and air raids, Engineer 1942, h. 4492—99.
Military railway service of the US army, Engineer 1942
h. 4525.
V 110
24 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>