Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
på skilda platser löst ett och samma problem.
Framställningen kompletteras genomgående av ritningar
och fotografier från utförda eller planerade
hamnanläggningar i skilda länder.
Berndt Hultman.
DK 656.2.022.9(048)
Indflydelseomraader for sporveje og jernbaner, av
civilingeniör Niels Arne Fbosdal. Medd. 6 fra Den
Poly-tekniske Læreanstalts Laboratorium for Vej- og
Jern-banebygning samt Byplanlægning. Köpenhamn 1941.
18 b,, 9 fig. 0,50 dkr.
Häftet är en sammanfattning av förf:s examensarbete
och innehåller såsom ett sådant en studie av ämnet
jämte tillämpning av det erhållna resultatet.
Det ämne, som avhandlas, avser bestämmandet av
form och storlek av de områden inom vilka passagerare
till allmänna trafikmedel äro bosatta, ävensom av
stationsavstånd vid olika hastigheter och avstånd från
stadskärnan. Med utgångspunkt från trenne tyska
doktorsavhandlingar (av Lehner, Vehmeier och Wehner)
analyserar Fosdal dessa element såväl vid
idealtillståndet (ur trafikteknisk synpunkt) som vid olika
stadsplanetyper eller kanske riktigare vid olika gatunät.
Ett avsnitt av särskilt intresse utgör den synnerligen
verklighetsbetonade kritiken av Wehners starkt
teore-tiserande undersökning av förhållandet mellan
trafikmedlets hastighet och stationsavstånd vid en radiallinje,
av allt att döma en spårvägslinje. Wehner kom vid sin
undersökning till det något överraskande resultatet, att
stationsavstånden borde minska med ökat avstånd till
stadskärnan.
Efter en klassificerande bedömning av de skilda
teorierna övergår förf. till en tillämpning av dem på en
tänkt förortslinje med anslutande busslinjer.
Vid stadsplanering och projektering av spårvägs- och
busslinjer och liknande visar det sig ofta svårt att få
tillförlitliga värden på de skilda trafikmedlens
inflytelseområden. Förèliggande lilla arbete utgör ett värdefullt
bidrag till att minska verkan av denna kännbara brist
och rekommenderas till läsning.
Per Gustaf Sandblom
DK 665.455(048)
Fremstilling og Undersögelse af Asfaltemulsioner,
av ingenjör cand. polyt. A O Bohn. Medd. 1 fra Den
Polytekniske Læreanstalts Laboratorium for Vej- og
Jernbanebygning samt Byplanlægning. Köpenhamn 1940.
14 b., 8 fig. 1 dkr.
Efter att inledningsvis ha omnämnt, att det första
patentet för framställning av asfaltemulsion daterar sig
från 1903 och därefter med stöd av uppgifter från
Statistisk Aarsbog ha påvisat den inhemska
emulsionsproduktionens kraftiga utveckling, ger förf., förutom en
allmän definition av emulsionsbegreppet, en kortfattad
beskrivning dels av för tillverkning av asfaltemulsion
erforderliga råvaror och dels av en emulsionsfabriks
arbetssätt.
Förf. övergår därefter till att beskriva vedertagna
provningsmetoder för bedömandet av asfaltemulsioner
med framhållande av att för dylika undersökningar
ännu saknas fastställda normer i Danmark. Sålunda
redogöres för kvantitativa analyser samt för
stabilitets-och kvalitetsundersökningar, de sistnämnda avseende
emulgeringstillstånd, viskositet, täcknings-,
klistrings-och bindningsförmåga, upptorknings- och
lagringsegenskaper samt uppförande vid kortvarig avkylning till
temperatur motsvarande lätt nattfrost.
Slutligen beskrivas de prov, som bruka utföras med
ur emulsion isolerad bitumen, nämligen bestämmande av
smältpunkt, penetration, duktilitet vid 0°C och
brottpunkt, varvid framhålles vikten av att bitumen avskiljes
från vattnet under omständigheter, som så mycket som
möjligt överensstämma med det sätt, varpå detta sker
vid emulsionens användning i praktiken.
Gösta A Tormod
DK 625.8(489) (048)
Kørebanebelæggninger paa de offentlige Veje og
Gader i Danmark per 1942 1/4 samt Forbruget af
bituminøse Vejmaterialer sammesteds i Regnskabsaaret
1941-12. Medd. 22 fra Dansk Vejlaboratorium. G E C
Gads Boghandel, Köpenhamn 1942.
I dessa tolv tabeller lämnas dels en sammanställning av
körbanebeläggningar på allmänna vägar och gator i
Danmark per 1 april 1942, dels en redogörelse för
förbrukningen av flytande bituminösa bindemedel och av
bituminösa beläggningsmaterial. Vardera avsnittet omfattar
fyra tabeller. Dessa äro synnerligen detaljerade och lämna
redogörelse för varje amt, stad och kommun i landet.
Körbanebeläggningar
"Landevejerne" med en sammanlagd längd av 8 024 km
äro till 99 % försedda med en beläggning av något slag.
Endast 1 % av vägarna ha slitlager av vattenbunden
makadam och grus. Den allmännast förekommande
beläggningen är indränkning eller ytbehandling med bituminös!
ämne på en längd av 5 706 km (71,1 %). Tunna
slitlager-beläggningar (pulverbeläggningar och emulsionsbetong)
förekomma på en längd av 1 024,5 km (12,8 %).
Motsvarande siffror äro för smågatsten 747,9 km (9,3 %),
cementbetong 221,2 (2,8 %) och asfaltbetong 148,1 km (1,8 %).
På "bivejerne", vars totala längd uppgick titi 44 155,9
km, utgjordes slitlagret huvudsakligen av grus (39,4 %)
och vattenbunden makadam (31,0 %). Därnäst komma i
ordning indränkning och ytbehandling (16,0 %) och
jordvägar (11,8 %). Endast 18 % av bivejerne äro försedda
med beläggning.
På stadsgatorna med en sammanlagd längd av 2 723,2
km var den allmännast förekommande beläggningen
indränkning och ytbehandling (44,5 %). Vattenbunden
makadam och grus utgjorde 17,5 % av totala gatulängden.
Bland beläggningar kunna vidare nämnas: tunna slitlager
8,0 %, storgatsten 10,5 %, smågatsten 6,2 %, asfalbetong
4.0 %, gjut- och stampasfalt 3,6 % och cementbetong
1,8 %.
Förbrukning av flytande bituminösa bindemedel
Flytande bituminösa bindemedel, som använts till
ytbehandling, indränkning, klistring, försegling och
liknande, ha utgjorts av vägtjära med eller utan
inblandning av asfalt, asfalt- och cutbackasfaltbitumen samt
emulsion av tjära eller asfalt. Den totala förbrukningen
har uppgått till 16 078 t, varav tjära 7 529 t och
tjär-emulsion 7 844 t. Asfaltbitumen och asfaltemulsion ha
således använts endast i ringa mängd.
Förbrukning av bituminösa beläggningsmaterial
Den totala förbrukningen uppgick till 80 377 t. Härav
utgjordes huvudparten av bitumenbehandlade stenmaterial
till bindlager och ytbehandlingar (48 464 t) och tunna
slit-lagerbeläggningar (27 113 t). Asfaltbetong uppgick till
1 051 t och gjutasfalt till 2 785 t. Förbrukningen av
emulsionsbetong uppgick till endast 338 t.
Enligt Vejlaboratoriets beräkningar uppgick
bindemedelsprocenten i dessa beläggningar till i genomsnitt 5,5
varav */» var asfalt- eller cutbackasfaltbitumen och s/s var
vägtjära.
Total förbrukning av bituminösa bindemedel
En intressant sammanställning av den totala
förbrukningen av bituminösa bindemedel under 1941/42 jämförd
med motsvarande för 1940/41 och 1939/40 visar
nedanstående tablå (vid beräkningen av bindemedelsmängden i
V 126
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
