Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Städernas väg- och gatuhållning
Enligt vägstadgan blir kronan väghållare på
landet och staden väghållare inom stads område.
Inom köping eller annat samhälle på landet blir
sålunda kronan väghållare för de allmänna
vägarna. Dock kan K. M:t på begäran av köping
eller annat samhälle, för vilket stadsplanelagens
bestämmelser 0111 stad äga tillämpning, förordna
att samhället skall vara väghållare. Detta
samhälle blir då jämställt med stad i fråga om
väghållningens utförande och statsbidrag till den. Ä
andra sidan kan K. M:t förordna, att kronan skall
vara väghållare i stad, om K. M:t finner staden
sakna förutsättningar att själv vara väghållare.
Detta torde icke komma i fråga annat än för de
minsta städerna, vilka då i väghållningshänseende
bli likställda med landet, dvs. kronan verkställer
och bekostar all väghållning på stadens allmänna
vägar och gator.
Till de städer och stadsliknande samhällen, som
enligt ovan relaterade bestämmelser bli
väghållare inom sina områden, skall utgå statsbidrag till
byggande och underhåll av allmänna vägar och
av för biltrafiken viktiga gator. Sistnämnda gator
skola fastställas av Väg- och
Vattenbyggnadssty-relsen efter länsstyrelsens hörande.
Enär statsmakterna i tidigare beslut utgått ifrån
att vid ett förstatligande av väghållningen på
landet sådan lättnad borde beredas städerna i deras
bördor för de trafikleder, som vore nödiga för den
allmänna samfärdseln, att största möjliga
likställighet mellan landsbygd och städer i förevarande
hänseende vunnes, har statsbidragsprocenten
fastställts relativt hög. Enligt förordningen om
statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städer och
stadsliknande samhällen skall statsbidrag utgå
med dels 95 % av kostnaden för byggande av
allmän väg, dels 95 % av kostnaden för
iordningställande av för biltrafiken viktig gata, där
ej K. M:t i båda fallen prövar högre statsbidrag
böra utgå, samt dels 95 % av det belopp, vartill
kostnaden för underhållet av de allmänna
vägarna och av de för biltrafiken viktiga gatorna
beräknas skäligen böra uppgå. Sistnämnda kostnad
skall fastställas av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen för en tid av fyra år, dock att kostnaden
under perioden kan jämkas, därest förändrade
förhållanden komma att inträda.
I underhållskostnaden må efter Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens beprövande inräknas
skälig ränta på medel, som använts för utförande av
beläggning av väg eller gata (vägbanans
stensättning, beläggning med cementbetong, asfalt
e.d.) ävensom avskrivning på kostnaden för
beläggningen med belopp, som anpassats efter
beläggningens beräknade varaktighet. Det
sammanlagda beloppet av ränta, avskrivning och den
uppskattade årliga kostnaden för vägens eller
gatans underhåll efter beläggningens utförande
må dock icke överstiga beräknad årlig kostnad
för underhåll av vägen eller gatan med grusning
eller makadamisering.
Under vissa villkor kan statsbidrag utgå till
ersättning för upplåtelse av mark och för annat
intrång, som föranledes av vägens byggande eller
begagnande, ävensom kostnader för ersättningens
fastställande av domstol. Statsbidraget må utgå
med belopp, som K. M:t finner skäligt.
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen skall ha
tillsyn över städerna, i vad avser tilldelningen och
användningen av statsbidrag m.m. För ändamålet
inrättas i styrelsen och inom vägbyrån en särskild
avdelning för rikets städer.
övergångslies tämmelser
I lagen om vad iakttagas skall i anledning
av kronans övertagande av den allmänna
väghållningen på landet stadgas, att från och med
den 1 januari 1944 skola vägdistriktens rätt till
väg med vad därtill hörer ävensom tillgångar och
förpliktelser övertagas av kronan. Vidare stadgas
följande:
"Har vägdistrikt efter den 1 januari 1942 i syfte
att å kronan överföra väghållningskostnader, som
bort gäldas genom utdebitering av vägskatt,
underlåtit att utdebitera dylik skatt i den
utsträckning, som påkallas av omständigheterna, eller
försummat underhållet av allmän väg i sådan grad
att vägen den 1 januari 1944 icke befinner sig i
vederbörligt skick, må ersättning uttagas genom
påförande av särskild vägskatt."
"Samma lag vare där distrikt efter den 1
januari 1942 förfogat över distriktets tillgångar för
andra ändamål än dem distriktet haft att
tillgodose eller utan tillräckliga skäl slutit avtal eller
gjort utfästelser, vilka avse även tid efter
utgången av år 1943, och genom vilka kronan
tillskyndats avsevärt förfång."
Frågan om denna ersättningsskyldighet prövas
av K. M:t, som även meddelar närmare
bestämmelser om uttagande av särskild vägskatt.
Väg- ocli Vattenbyggnads väsendets Förrådsfond
Vägdistriktens skulder, vilka övertas av kronan,
skola överflyttas till riksgäldskontoret. De
tillgångar, som staten övertar från vägdistrikten i
samband med vägväsendets förstatligande, skola
tillföras en särskild fond, kallad Väg- och
Vattenbyggnadsväsendets Förrådsfond. Dessa tillgångar
utgöras dels av kontanter, banktillgodohavanden
och fordringar samt dels i huvudsak av
väg-maskiner, grustag och förråd av
väglagnings-ämnen, garage-, verkstads- och förrådsbyggnader
samt förlagseffekter. Kontanter, banktillgodo
havanden och fordringar förutsättas skola ingå
såsom rörelsemedel i förrådsfonden och få
sålunda icke användas för vägarbeten. Medlen
komma dock vägväsendet indirekt till godo. Utöver
övertagna penningtillgångar har Riksdagen anvisat
10 Mkr. såsom förlagskapital för förrådsfonden.
pl27 nov. 1943
V 143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
