Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fordonsslag Augusti 1934 Augusti 1939 ökning under
femårsperioden*
Anlal t Antal t Antal % t %
Fig. 1. Det vid trafikräkningarna i Danmark är 1939
använda sättet för markering av de olika trafikelementen i
skala på båda sidor om en schematisk vägmitt.
varje detalj får en direkt jämförelse mellan 1939
och 1934 års räkningar. Då trafikräkningarna
båda dessa år omfatta samtliga Landeveje ha
värden kunnat lämnas på totalantalet
fordonskilometer och tonkilometer inom de olika amten.
Dygnsvariationen (timtrafiken) under
torsdags-och söndagsdygnet har åskådliggjorts genom ett
stort antal diagram för dels fordonstrafiken och
dels cykeltrafiken. Diagrammen äro uppritade i
exakt skala*.
I redogörelsen ingå två översiktliga trafikkartor
i liten skala, som ånge trafiken i ton åren 1934
och 1939. Dessutom ha bilagts fem lösa
trafikkartor i större skala, som för hela landet grafiskt
ånge augustitrafiken 1939, uppdelad i
trafikelement, på sätt fig. 1 visar. Liksom på de svenska
trafikkartorna är det fordonsantalet — således
icke tontalet — som man närmare har velat
demonstrera. På kartorna ha Landeveje och Biveje
markerats med olika färger.
På detta sätt ha kartorna blivit mycket
innehållsrika men på samma gång svårlästa, och de
kunna knappast användas av andra än
ingenjörer. Det synes mig, som om man på samma
kartbild velat visa alltför mycket. I varje fall
hade antalet fotgängare icke bort tas med på en
sammanställningskarta av detta slag. Då man
räknar trafiken endast i en punkt på en
halvmils-lång sträcka, kan man givetvis icke göra en
tillförlitlig bild av ett så kortväga trafikelement
soin fotgängare.
Medeltalet för hela landet av trafiken på
Lan-devejene åren 1934 och 1939 framgår av
följande tabell.
* I redogörelsen för 1936 års svenska trafikräkningar
anges timtrafiken i procent av medeltimtrafiken under den
räknade delen av dygnet, vilket system bör användas, då man
vill framställa dygnsvariationen såsom medeltal för ett
flertal punkter eller över huvud snabbt vill göra jämförelser
mellan variationens förlopp vid olika punkter.
[-Personmotorfordon-]
{+Personmotorfor-
don+} ..................302 408 486 639 63 59
Lastbilar ............102 348 119 481 18 40
Hästfordon ––––23 i 53 14 33 - 38 — 36
Totala
fordonstrafiken ..... 427 809 619 1 153 47 44
Cyklar ........ 388 __— 493 — 29 —
Hästtrafikens andel i totala fordonstrafiken
sjönk under femårsperioden från 5 % till 2 %**.
Trots den stora trafikökningen har
motortrafikens sammansättning varit påfallande konstant
såsom framgår av följande:
1934 1939
O/ 0/
/O 70
personbilar.......... 85 84
omnibussar ......... 4 4
motorcyklar ......... 11 12
tvåaxliga lastbilar____ 89 91
treaxliga lastbilar .... 8 4
fyraxliga lastbilar .... 3 5
Såsom synes kan släpvagnstrafiken i Danmark
icke vara stor, och den har procentuellt sett
avtagit sedan 1934***.
Till jämförelse med ovanstående trafikvärden
för femårsperioden 1934—1939 kan nämnas, att
bensinförbrukningen i Danmark under samma
period ökade med 38 %. Antalet motorfordon
ökade från 150 825 till 192 449 eller med 27,6 %.
Av ökningen i motorfordonstrafiken — 52 % —
kan således omkring 28 % anses bero på
förekomsten av ett större antal bilar, medan den
återstående delen är föranledd av en omkring 19 %
livligare användning av fordonen.
Genom det sätt, på vilket trafiken räknades vid
analyspunkterna, blev man också i tillfälle att
bedöma huru fordonens lastförmåga utnyttjades.
Följande medelvärden erhöllos för augusti 1939
or
7o
personbilar.................. 67
omnibussar ................. 38
motorcyklar ................. 90
tvåaxliga lastbilar............ 64
treaxliga lastbilar ............ 62
fyraxliga lastbilar............ 71
fordon med en dragare ...... 50
fordon med två dragare ...... 50
* Under samma femårsperiod har i Sverige enligt en
approximativ beräkning motorfordonstrafiken ökat med 60 cfc,
häst-trafiken minskat med 30 % och cykeltrafiken ökat med 50 %.
** I Sverige var vid 1936 års trafikräkning samma tal 9 c/c,
då beräknat såsom ett medeltal från en sommar- och en
hösträkning.
*** Liksom i Sverige räknas en tvåaxlig lastbil med en
enaxlig eller tvåaxlig släpvagn såsom en treaxlig resp.
fyr-axlig lastbil.
V 150
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>