Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
accelerationen och retardationen framkallas en rörelse,
som är tillräckligt kraftig för att avlägsna det
bensol-olösliga ytskiktet, men inte kraftig nog att
åstadkomma någon sönderdelning av mineralämnena.
Extraktet sugfiltreras genom ett pappersfilter. Det
på detta uppsamlade stoftet torkas och överföres till
en kvartsskål, vilken upphettas till 450° i en särskild
föraskningsugn. Samtidigt torkas stenmaterialet i
extraktionskärlet vid 110°. Skillnaden mellan det
ursprungliga provets vikt och den sammanlagda
mängden mineraliskt material, dvs. återstoden i
kvartsskålen pius det i extraktionskärlet befintliga torkade
materialet, är lika med den i provet varande tjärans
vikt. Bensollösliga eller flyktiga ämnen såsom
vatten komma att medräknas i denna, vilket emellertid
icke torde spela någon större roll.
För att undersöka metodens noggrannhet har ett
30-tal försök utförts på kända massor. De visa att
ett helt prov kan utföras på mindre än 3 timmar samt
att systematiska och tillfälliga analysfel icke äro
störande. I allmänhet torde man kunna uppskatta
avvikelsen från den verkliga halten av tjära till mindre
än 2 % av den funna tjärprocenten.
Förf. har vidare undersökt om angiven metod är
användbar för asfaltbeläggningar och därvid funnit att
upplösningen av massan går mycket snabbt i det
roterande kärlet men att svårigheter uppstå vid filtrering
av lösningen. Man kommer här i kontakt med ett
länge känt fenomen, som ännu icke är klarlagt ens
för rena vätskor, den s.k. filtereffekten. Om filtret
nämligen är tillräckligt finporigt avtar
filtrerings-hastigheten tämligen snabbt och blir slutligen så liten,
att genomrinningen praktiskt taget avstannar. Ett
flertal försök har givit som resultat att ex
^-^-dikloretylen är det lösningsmedel, som ur denna synpunkt
ger de lättast filtrerbara lösningarna.
Med detta lösningsmedel har en metod utformats för
filtrering av asfaltextrakt. Härvid användes ett
specialfilter bestående av sju olika porösa pappers- och
bomullsfilter, varigenom det fina stoftet i lösningen
fördelas på en större filteryta. På filtret ställes en
låg glasskål i vilken en del av det fina materialet
stannar när lösningen försiktigt hälles över filtret.
Slutligen centrifugeras filtratet, varvid hela provet
även i detta fall kan utföras på mindre än 3 timmar
om tillräckligt stor centrifug användes.
Förf. har till slut undersökt den viktförlust, som
inträffar vid den upphettning av mineraliskt material,
som bl.a. sker vid analys av tjärbeläggningar enligt
ovan. Försöken visa att man kan upphetta
kalkstens-filler under en timme vid 550° utan att viktförlusten
överstiger 1 %. Trots att tillräckligt antal försök icke
hunnit utföras anser förf. att detta även gäller icke
karbonathaltiga bergartsmjöl vid upphettning till
500—600°.
De försök och metoder som behandlas i detta
meddelande från Statens Väginstitut äro klart och redigt
utförda och beskrivna. De utexperimenterade
metoderna för snabb bestämning av bitumenhalten fylla ett
känt behov och komma säkerligen till stor
användning när tillgången på råvaror åter möjliggör
utförandet av vägbeläggningar med asfalt och tjära.
Carl-Axel Byström
DK 695.1(048)
Lade- og Tagkonstruktioner med Prisoversigt, av
arkitekt J C Loürtng Nielsen. A/S Jens Villadsens
Fabriker, Köpenhamn 1941. 48 s., 30 fig.
Häftet, vilket avser att påvisa möjligheterna och
fördelarna av att vid ekonomibyggnader för
lantbruksändamål använda papp som taktäckningsmaterial,
innehåller förutom en del allmänna anvisningar rö-
rande det rätta utförandet av papptak även ett flertal
typexempel på olika takkonstruktioner till dylika
byggnader, med angivande av prisuppgifter för
byggnadskonstruktionerna i sin helhet. Dessa exempel avse
stall- och ladbyggnader av varierande storlekar med
husbredder mellan 10 och 20 m.
Kostnadskalkylerna för de olika byggnaderna, vilka
äro baserade på de priser, som voro gällande i
Danmark i mars 1941, kunna, även om de ej direkt böra
översättas till att gälla svenska förhållanden, dock vara
av intresse, då de ge vissa jämförande upplysningar
rörande byggnadskostnaderna för lantbruksbyggnader
av varierande storleksordning och olika
konstruktionssystem på den bärande stommen. För att underlätta
denna jämförelse äro, förutom de totala
byggnadskostnaderna, även angivna priserna per m^ övertäckt
golvyta samt kostnaden per m3 byggnadsvolym.
På basis av de sålunda beräknade kostnaderna
påvisas slutligen, med angivande av tvenne speciella
exempel, den ekonomiska fördelen av att välja papp
som taktäckningsmaterial, beroende på att papptak
kunna ges en relativt flack lutning med större
möjligheter till rationellt utnyttjande av byggnadsvolymen
än vad fallet är vid byggnader med brantare takfall.
Bo Bäckström
DK 624.04 : 674
694.04(048)
Beinessungstafeln für Holzbauten, av överingenjör
Anton Qattnar. 2:a uppl., W Ernst & Sohn, Berlin
1941. 29 s., 5 fig. 16 tab. 3,30 RM.
Föreliggande handbok är en omarbetning och
utvidgning av 1938 års upplaga, föranledd av de nya,
från den 1 februari 1942 gällande, tyska
normalbestämmelserna för byggnadskonstruktioner av trä (DIN
1052, 3:e uppl.). Dessa bestämmelser föreligga ännu
ej i Sverige i DIN-tryck, men finnas publicerade i
Zentralblatt der Bauverwaltung 1941, h. 2/3 (bilagan).
Handboken innehåller praktiskt uppställda och
fullständiga tabeller och diagram för alla enklare
beräkningar i samband med träkonstruktioner såsom:
rektangulära sektioners I- och W-värden för varje
cm upp till 40 X 100 cm, samt anvisning om hur
denna tabell användes för beräkning av I- och
W-värden för sammansatta sektioner;
samma värden för cirkulära sektioner upp till 52 cm
diameter;
nedböjningar för vissa balktyper och belastningsfall;
dimensionering av enkla cirkulära, samt enkla och
sammansatta rätvinkliga sektioner med hänsyn till
knäckning;
dimensionering av bultar och virke i bultförband
(utan mellanläggsbrickor) med direkt reduktion med
hänsyn till kraftens vinkel i förhållande till
fiberriktningen.
Till varje tabell (diagram) finnes utförlig
beskrivning över dennas användning vid olika förutsättningar.
Då tyskarna, för det inom landet sågade virket,
infört standardiserade cm-dimensioner (DIN 4070 och
4071), förekomma endast cm-mått i tabellerna.
Knäck-ningsdiagrammen äro beräknade för ö(,m t= 85 (Klass
II enl. klassindelningen av byggnadsvirke, DIN 4074).
Tyvärr saknas de tyska bestämmelserna för spikade
och limmade förband (DIN 1052).
Den helt oinvigde, som eventuellt komme att
studera föreliggande handbok och framför allt de
utförliga, moderna normalbestämmelser som ligga till
grund för den, och jämförde dessa med motsvarande
svenska (10 rader + ett diagram i järnbestämmelserna
av år 1931) torde otvivelaktigt få den uppfattningen
att trä var ett ytterst sällsynt byggnadsmaterial i
Sverige! Joakim Stael von Holstein
23 okt. 1943
V 153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
