Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
för övrigt för den trafikräkning, som i december 1930
verkställdes i Stockholm och vilken givit material till de
trafikekonomiska beräkningarna för tunnelbanan genom
staden.
Så småningom kommer förf. fram till sina egna
funderingar och nämner en metod för beräkning av trafiken
på stadsbanor. Härvid går han ut ifrån antalet resor inom
trafikområdet före banans tillkomst och bedömer, hur
stor del därav, som med hänsyn till den snabbare
restiden kan väntas överföras till det nya trafikmedlet. Om
man inte har tillgång till resultaten från direkta räkningar
— för att bedöma trafiken till och från de olika
stationerna — kan man vidare enligt förf:s mening rent
beräkningsmässigt nå fram till ett tillfredsställande resultat
genom att använda en empirisk formel, som anger
stationens "attraktionsvärde". På detta sätt gör förf. till sist
en del tillämpningar på köpenhamnsförhållanden.
Metoden verkar emellertid vara alltför teoretiskt
betonad men kan givetvis ha ett visst värde i den mån den
kompletteras med erfarenhetsuppgifter. De i Stockholm
verkställda beräkningarna av trafiken på den blivande
tunnelbanan, vilka gjorts på grundval av de 1930 utförda
zonfrekvensundersökningarna, ha t.ex. visat svårigheterna
att tillräckligt noggrant uppskatta denna trafik. Särskilt
är det svårt att fördela resorna mellan banan och de
övriga trafikmedlen, då man ju vid banan bl.a. måste
räkna med för trafikanterna betydligt svåråtkomligare
stationer, vilka olägenheter dock kompenseras av
tidsbesparingen genom den snabbare trafiken. Ju kortare
res-längden är desto mindre blir givetvis tidsbesparingen och
därmed även vinsten att använda sig av banan. I en stad
av exempelvis Stockholms storlek spelar detta en stor roll,
och det kan förtjäna att påpekas, att meningarna
härvidlag varit mycket delade i Stockholm vid beräkningen av
trafikmängden på den framtida tunnelbanan.
Arbetet utgör emellertid ett värdefullt tillskott i
litteraturen, främst beträffande redogörelserna angående
trafiken i storstäderna. Stig Samuelson
DK 71(489) (048)
Beretning om Dansk Byplanlaboratoriums Virksom-
hed 1937—41, av Selslcab til Byplanlægningens Fremme,
Köpenhamn K, 83 s., 42 fig.
Dansk Byplanlaboratorium är en år 1921 grundad
institution, vars uppgift är att främja studiet av och sprida
kunskap om stadsplanekonsten och därmed
sammanhängande spörsmål samt dessutom stå offentliga
myndigheter, tekniker, studerande och övriga av stadsplanering
intresserade till tjänst med råd och upplysningar i
hithörande frågor.
Institutionens högsta beslutande myndighet är ett
representantskap, utgörande dels ombud för ett trettiotal
statliga och kommunala myndigheter, högskolor,
yrkes-korporationer, föreningar av arkitekter, ingenjörer, läkare
m.m., dels ett antal invalda personer med särskilt intresse
för stadsplaneväsendet.
Byplanlaboratoriet förfogar över en aktningsvärd
samling studiematerial. Främst kan nämnas dess bibliotek
med böcker och tidskrifter behandlande
stadsplanekonsten och närliggande fackområden, såsom
trädgårdsarkitektur, kommunikationsteknik, vägbyggnad,
bostadsproduktion, naturskydd, författningskunskap o.d. Dessutom
finnas samlingar av kartor, stadsplaner, reglementen,
fotografier och skioptikonbilder, planschverk, tidningsurklipp
m.m. Samlingarna ökas efterhand genom inköp och gåvor.
Så t.ex. bidra städer och samhällen i skilda delar av
landet med att insända fastställda reglementen och stadgar,
stadsplaneförslag, kartor och dylika handlingar, som
kunna vara av mera allmänt intresse. Studiematerialet
hålles dagligen tillgängligt på Byplanlaboratoriets lokaler,
Stormgade 12, Köpenhamn K. Utlåning förekommer även
av böcker och skioptikonbilder. I samarbete med Dansk
Ingeniørforening ha bildats läsecirklar, vilkas medlemmar
mot en viss avgift få studera utländska facktidskrifter.
En föreläsningsserie i stadsplanelära med 75 deltagare
pågick under åren 1939—1940 omfattande ett 25-tal föredrag
med diskussion samt en studieresa.
Sedan Byplanlaboratoriet grundades, ha i skilda
städer hållits elva stadsplanekongresser, vilkas deltagare
varit representanter för myndigheter i städer och andra
samhällen med stadsmässig bebyggelse samt inom dessa
verkande kommunaltekniker. Programmen ha upptagit
4—6 föredrag, diskussioner, studieresor och utflykter.
Byplanlaboratoriet har även medverkat — bl.a. genom
ordnande av föredrag i stadsplanefrågor — vid
sammanträden med föreningar av kommunalmän, fastighetsägare
m.m.
En kommitté för planläggning av Köpenhamns-regionen
tillsattes år 1928 med uppgift att utarbeta en regionplan,
som i stora drag bestämmer samhällets utveckling ur
stadsplanemässig synpunkt och därmed sammanhängande
problem, såsom trafikleders sträckning, skilda områdens
användning för olika ändamål, belägenheten av parker,
öppna platser, naturreservat m.m. Kommittén har därjämte
att ta ställning till sådana frågor, som efterhand kunna
uppkomma och kräva sin lösning, och därom avge
betän-kanden. Dess arbetsutskott har också gett ut ett sådant,
nämligen "Københavns-Egnens grønne ümraader’.
Med den popularitet cykeln fått såsom
fortskaffningsmedel i Danmark har följt ett livligt intresse för
anläggning av särskilda vägar för denna trafik.
Byplanlaboratoriet, som vid flera tillfällen haft anledning att
sysselsätta sig med cykeltrafiken, tillsatte år 1937 en kommitté
för utarbetande av ett betänkande angående cykelvägar.
År 1941 förelåg det färdigt. Bland dess innehåll kan
nämnas utredning om cykelvägarnas berättigande,
anläggning, ekonomi och underhåll.
Den år 1938 antagna danska stadsplanelagen har
indirekt berett Byplanlaboratoriet en del arbete dels genom
besvarande av spörsmål angående lagens tillämpning och
tolkning, dels genom yttranden över framställda
önskemål om standardisering av kartmaterialet för stadsplaner
och om utarbetande av normalförslag till
stadsplanebestämmelser o.d. En kommitté inom arbetsutskottet
utreder frågan om vilka förarbeten, som äro nödvändiga vid
upprättande av en stadsplan. Bland institutionens
arbetsuppgifter i övrigt kan nämnas att avge utlåtanden över
insända förslag till reglementen för byggnadsverksamheten
och vägväsendet, garagebestämmelser samt att utöva
rådgivning angående koloniträdgårdar, cykelställ, uppsättning
av gatunamnsskyltar, prisbelöning av vackra byggnader
m.m. Stadsplaner åtar sig Byplanlaboratoriet icke att
upprätta, men däremot kunna till kommunernas förfogande
ställas sakkunniga, vilka såsom dess representant bistå
vederbörande myndigheter med råd och upplysningar och
i förekommande fall rekommendera anlitande av en
konsulterande stadsplanetekniker eller föreslå utlysande av en
tävling för lösande av den aktuella uppgiften.
Kommunernas omkostnader för Byplanelaboratoriets hjälp inskränka
sig i dylika fall till utgifterna för den sakkunniges resor
och uppehälle.
För upprätthållande av sin verksamhet är
Byplanlaboratoriet helt beroende av anslag från staten, kommuner
samt för dess syften intresserade institutioner och
föreningar. De största bidragen ha kommit från danska
staten och Stor-Köpenhamn med 5 700 resp. 1 600 kr/år.
Utgifter och inkomster ha under den gångna
femårsperioden balanserat på i medeltal ca 20 000 kr/år.
Utöver redogörelsen för Byplanlaboratoriets
verksamhet innehåller den utgivna berättelsen dels det ovan
omnämnda "Betænkning om Cykleveje", dels referat av
tre föredrag från bl.a. 1941 års stadsplanekongress,
nämligen "Oplandet og dets Betydning for Køpstædernes
Er-hvervsliv" av Helge Hinz, "Idrætsanlæg" av
Idrætsinspek-tør Holger Nielsen samt "Kloakplanens Forhold til
By-planen" av Kommuneingeniør J A C Rastrup, dels slut-
V 188
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
