Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1944 - Modern kriminalteknik, av Bengt Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 194 A
Fig. 33.
Framkallning av bläck- och
blyertsskrift pä
förkolnat papper.
ver ett stort mått av erfarenhet, då vissa drag i
stilen synas lekmannen högeligen individuella
under det att de måhända i själva verket förekomma
i varannan eller var tredje stil. På fig. 30
återfinnas identitetstecken hos bokstäverna c och k i
ordet "Stockholm". Hos bokstaven c är
övergången mellan uppstreck och oval karakteristisk.
Stapeln i bokstaven k slutar i båda fallen en god
bit över baslinjen. Fallet illustrerar en
autoför-falskning, vid vilken vederbörande av viss
anledning sökte förställa sin egen handstil.
Vid undersökningar av skrivmaskinsskrift
kunna två problemställningar uppträda, dels med
vilket skrivmaskinsmärke skriften utförts, dels
huruvida viss bestämd maskin utfört skriften.
Till hjälp vid den första frågans besvarande har
man skrivmaskinsatlaser, i vilka
skrivmaskins-fabrikaten klassificeras genom utseendet av vissa
karakteristiska bokstäver, som samtidigt måste
vara relativt allmänt förekommande i språket.
Vid identifiering av viss skrivmaskin begagnar
man sig av defekter i de enskilda typerna. Fig. 31
visar en skrivmaskinsidentifiering, möjliggjord
Fig. 3-1. Mekanisk radering, framkallad genom papperets
bestrykning med jodlösning.
0 le
åt t d febr
Fig. 35. Kemisk radering, synliggjord genom
fluorescens-fotografering. Den ursprungliga texten har sannolikt varit
"Ole åttende februar 1919".
47
genom det karakteristiska utseendet på bland
annat typerna d och D.
I vissa fall kan det vara av intresse att känna
streckföljden i en streckkorsning. Om vid
korsningar bläck—bläck den senare linjen skrivits
över den första innan den första linjen
fullständigt torkat, flyter bläcket från den senare linjen
ut i den första vid korsningsstället på ett så
tydligt sätt, att något tvivel ej kan råda om den linje
som ligger överst. Har ett eller båda strecken
läskats omedelbart bli förhållandena mera
delikata och fordra moget omdöme vid granskningen,
ehuru problemet ingalunda är olösligt. Vid
korsningar bläck—blyerts har Langenbruch11
föreslagit ett förfarande, grundat på det förhållandet
att ett bläckstreck ej liksom ett grafitstreck
reflekterar ultraviolett strålning. Täckes sålunda ett
blyertsstreck av ett bläckstreck blir på
ultraviolettfotografiet det ljusa blyertsstrecket täckt av
det svarta bläcket i korsningen under det att det
blir obrutet ljust om det täcker bläckstrecket. Vid
korsningar blyerts—blyerts kan man ofta genom
mikroskopisk granskning av korsningspunkten
dra ganska tillförlitliga slutsatser. Fig. 32 visar
siffrorna 4 och 7 skrivna i varandra på ett
skjutprotokoll. Det kunde med fog misstänkas, att
siffran 4 blivit ändrad till 7 och resultatet vid
skjutningen sålunda förbättrat. Den
mikroskopiska granskningen bekräftar detta antagande.
Man ser tydligt, huru hårda partiklar i
blyertspennans spets åstadkommit repor i tvärstrecket
på sjuan, vilka ligga över det vertikala strecket i
fyran.
Blyerts- och bläckskrift på förkolnat papper
kan under försiktig behandling framkallas. Bland
de olika förslag, vilka framkommit12, synes
papperets fullständiga mäskning vid 600°G enligt
Heiduschka ge de bästa resultaten. Papperets
limämne bildar den vita bakgrund mot vilken
järnoxiden från järngallusbläck eller den
oförbrända grafiten framstår (fig. 33).
Raderingar kunna utföras mekaniskt eller
kemiskt. Mekaniska raderingar skada pappersytan
och dessa skador kunna iakttas med en
jod-jod-kaliumlösning, med vilken papperet bestrykes. En
jodlösning utfäller jod på de ställen av
pappers-y*an, som på något sätt blivit skadade. Så små
avvikelser från den normala pappersytan, som att
papperet på något ställe blivit fuktat med en
droppe destillerat vatten, som sedan fått torka
in, framträda vid behandling med jodlösningen.
Denna lösning ansågs en tid som en
universal-framkallare för alla slag av sympatetiska bläck.
Det visade sig emellertid snart, att en pappersyta
genom lämplig behandling kunde fås att reagera
likformigt för jodlösningen. Fig. 34 visar en
radering på en räkning, synliggjord med jodlösningen.
Man -ser, hur radergummit har rört sig vinkelrätt
mot skrivraden. Vid kemiska raderingar finnes
skriften kvar, ehuru den gjorts osynlig vid vanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
