Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1944 - Teknisk-ekonomiska data från skraplastning av malmförande gruvvarp, av Gustaf T Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 194 A
51
Teknisk-ekonomiska data
från skraplastning av malmförande gruvvarp
Bergsingenjör, fil. dr Gustai T Lindroth, LSTF, Bispberg
Maskinell lastning har, som bekant, under
senare år vunnit alltmer insteg även vid de
mellansvenska gruvorna och är föremål för ett livligt
intresse bland gruvingenjörer. Sakens stora
ekonomiska betydelse för gruvhanteringen belyses
kanske bäst bl.a. av det kända förhållandet, att
maskinlastning upptagits som en särskild
uppgift1 inom Jernkontorets tekniska
forskningsverksamhet, varifrån föreligger en mycket intressant
första redogörelse för skoplastning under jord2.
Orsaken till detta stora intresse för
maskinlastning är så välkänd för fackmännen, att den ej
tarvar någon utläggning. I korthet kan sägas, att
maskinlastning helt enkelt tvingar sig fram, dels
av ekonomiska orsaker, nämligen den i
allmänhet starkt forcerade bergbrytningen med
åtföljande stegrade tillrednings- och
undersökningsarbeten, vilka fordra högsta möjliga lastningseffekt,
dels av sociala skäl: det tunga
handlastningsarbe-tet, som kräver fysiskt starka personer, tränade i
sådant arbete, i vilket de dock inom en relativt
kort tidsrymd "förbrukas", bör ovillkorligen, där
så är möjligt, överflyttas på maskinkraften.
Man torde kunna säga, att införande av
maskinell lastning, liksom över huvud taget en
genomgripande mekanisering med eliminering av det
OscarJ srhoht
DK 622.619.3 + 622.69
manuella arbetet, blir en sak av högsta vikt för
gruvornas ekonomi i framtiden. Varje i praktiken
verksam gruvingenjör torde vara väl förtrogen
med de svårigheter, som en rekrytering av
arbetare till gruvorna för närvarande innebära. Det
torde väl näppeligen bli lättare i framtiden; under
alla förhållanden kan antas, att den manuella
arbetskraften vid sjunkande arbetsföra
åldersklasser och stegrad fordran på leveransstandard blir
dyrbar.
Föreliggande uppsats avser att som ett bidrag till
det forskningsarbete, som nu pågår på den
maskinella lastningens område, ge några praktiska
erfarenheter från skraplastning av gruvvarp, alltså
maskinlastning ovan jord, dels i Bråfallsfältet och
dels i Bispbergsfältet. I anslutning till
skraplastning av gruvvarp i Bråfallsfältet lämnas för
jämförelse några data rörande skraplastning under
jord av ungefär samma slags berg, som
skrap-lastats från varp i dagen.
Skraplastning av gruvvarp i Bråfallsfältet
Tekniska data
Lastningsproblemet innebar i detta fall att till
ett med hänsyn till terrängförhållanden och
ut-fraktsmöjligheter lämpligt förlagt magnetiskt
sovringsverk infrakta de stora kvantiteter
skarn-malmsförande varp — preliminärt beräknade till
tws|qr
Fig. 1. Situationsplan över varpet vid Bråfallsgruvan,
a skrapspel och ficka, b sovringsverk. Skraplastning
började längs linjen a—c.
Fig. 2. Utsikt mot öster över den från varpgods frilagda
terrängen vid Bråf allsgruvan. 1 bakgrunden skrapspel med
ficka och sovringsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
