Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Stadsgasens användning inom industrin, av Bengt M Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 TEKNISK TIDSKRIFT
verkas av regulatorn. Pannan är försedd med
erforderlig armatur, säkerhetsventiler,
vattenståndsrör, manometer osv. Matningen sker med
hand-matarpump eller ånginjektor sedan erforderligt
ångtryck nåtts.
I)e gaseldade pannorna arbeta med 80—85 %
verkningsgrad och den automatiska
tryckregleringen förhindrar förluster genom blåsning vid
ringa ånguttag. Eldning med fast bränsle kan
sällan anpassas precis efter ångbehovet.
Verkstäder och tryckerier använda rätt mycket
gas för metallsmältning. För smältning av
metaller med låg smältpunkt användas vanliga
smält-grytor av tackjärn med en lyslågsbrännare
placerad under botten. Förbränningsgaserna passera
mellan grytan och den eventuellt isolerade
manteln upp till avgashål i mantelns övre del.
För exempelvis aluminiumsmältning måste
tryckluftbrännare användas. Fig. 8 visar i
princip en vanlig gaseldad degelugn för detta
ändamål. Degeln är en 400 kg morgan- eller
salaman-derdegel, placerad i en rund ugn, inmurad med
eldfast tegel, Höganäs Bjuv F, och isolerad med
ett lager kiselgurtegel. Gasbrännaren är en
tryckluftbrännare med en gasförbrukning på 20 ms/h.
Gas-luftblandningen ledes i ett rör runt ugnen till
fyra reostitmunstycken, placerade vid
degelbott-nen och riktade tangentiellt in genom formstenar
i murverket. Lågorna resp. förbränningsgaserna
rotera kring degeln och tas ut genom ett
avgashål i ugnens övre del.
Ett typiskt exempel på de goda möjligheterna
att vid gaseldning dirigera värmen till önskad
punkt utgör brännarplaceringen på
pressgjutma-skiner. En hel del oljeeldade och även äldre
gaseldade anläggningar voro utrustade med en enda
brännare, placerad under grytan, så att lågan
träffade denna direkt på bottnen. Detta medför, att
grytorna få kort livslängd. Smältan får ofta stelna
i grytan, och när sedan brännaren tändes igen,
börjar smältningen vid botten, och osmält metall
bildar ett lock över smältan. Starkt tryck utövas
därvid just på den del av bottnen, som utsättes
för den högsta temperaturen. Genom att fördela
gasen på flera mindre munstycken och placera
dem som fig. 9 visar, har grytornas livslängd
kunnat ökas betydligt.
Ett område där praktiskt taget gaseldning är
den enda möjliga lösningen, antingen det blir med
stadsgas eller annan gas, bör kanske omnämnas.
Detta är, när gaslågan användes som verktyg för
lödning, skärning etc. Gaslågorna i exempelvis en
automatisk maskin för glödlampfabrikation torde
vara svåra att ersätta med något annat. Från
Stockholms Gasverk har det sålts flaskgas till
glasbruk i Småland trots att frakt,
komprimerings- och andra kostnader ökat gaspriset från 10
öre till ca 1 kr/m3. Fig. 10 och 11 visa ett annat
användningsområde för gaslågan som verktyg,
nämligen för skärning av järn och stål. På den
t ilens övre rum och membranet faller ner och
stänger av gasen till pannbrännaren. När
ångtrycket sjunker, öppnar regulatorn för spillgasen
igen och därvid lättar trycket på membranets
översida och huvudgasen släppes åter fram.
Brännaren är försedd med en evighetslåga, som ej på-
Fig. 7. Gaseldade ångpannor för 300 000 kcallh,
gasförbrukning 90 m3lh.
Fig. 8. Degelugn för
smältning av
Al-legeringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
