Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Verkningsgraden hos fartygspropellrar, av Curt Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 19 A A
77
Fig. 3. Slipverkningsgrad och totalverkningsgrad som
funktion av slipen.
fall en mycket stor hastighetsökning hos
krut-resp. avgaserna, i förra fallet upp till 3 000 m/s.
Med beteckningar enligt föregående har man
Ca = c- V
Men c = nH och således
ca = nH — v
Insattes detta i uttrycket på rj,d, fås
1
nH —v v + n H
2 v
Införes uttrycket på slipen
v _ nH — v
S~ nH nH
och löses härur produkten nH
nH = -V
1 — s
vilket insättes i uttrycket för så fås
2 v _ 2 —2s
~ 2 —s
i]id =
1
r],d =
v
l — s
Denna ekvation anger den teoretiskt högsta
verkningsgrad, som kan uppnås vid en viss slip,
och visar även att med hänsyn till slipförlusten
bör slipen hållas så låg som möjligt. Detta
motsvaras av stor diameter och stort
bladareaförhål-lande, vilket dock medför andra nackdelar, som
framgå i det följande.
Diagrammet i fig. 3 åskådliggör slipförlustens
variation med slipen. I detta liar för jämförelses
skull inritats en kurva över totala
verkningsgraden som funktion av slipen, tagen ur Schaffrans
propellerkurvor serie B 3 för tre blad, H/D— 1,0
och AulA = 56 %. Det bör observeras att fallet
5 = 0 som ger rjid’= 1 endast har teoretiskt
intresse, enär det motsvarar en oändligt stor vat-
tenmassa i propellerstrålen, som accelereras till
en oändligt liten relativhastighet. Att
totalverkningsgraden ej går ned till noll för s = 0 beror
på att slip och anfallsvinkel alltid räknas i
förhållande till den plana trycksidan, ehuru detta
är oegentligt ur hydraulisk synpunkt. Även vid
en så definierad anfallsvinkel = 0 och slip = 0
ger nämligen bladsektionen en tryckkraft på
grund av sin välvning. I verkligheten uppstår
även en viss slip. Som synes av diagrammet är
för denna propeller vid bästa totalverkningsgrad
slipförlusten ungefär en tredjedel av hela
förlusten, för att med ökande slip omfatta en allt
större andel.
Rotations förlusten
Den rotationsförlust, som orsakas av
propellerstrålens rotationsenergi, låter sig, i motsats till
slipförlusten, svårligen matematiskt behandlas.
En uppfattning om dess inverkan kan erhållas
genom uppskattning eller experimentell
bestämning av den vid rotationen medföljande
vattenmassans hastighetsfördelning, von Bienen och von
Kårmån ha i sin propellerteori (närmast för
luftpropellrar) tagit hänsyn till rotationsförlusten
genom införande av en ’"rotationsfaktor" i
uttrycket för ideala verkningsgraden. De sätta
totalverkningsgraden
V ut + r/i i
där rji= inducerad verkningsgrad (teoretiskt
maximala),
£ = godhetsfaktor.
Den inducerade verkningsgraden uttryckes som
produkt av två faktorer
2
tji
1 + Vl +
vilka motsvara resp. slip- och rotationsförlusten.
r]i = J?»iip • r] rot
0.02 0.O5 0.2 0.5 2
0,01 0.1 1
Tryckkrofibetastning =
Fig. 4. Ideal och inducerad verkningsgrad enligt F Gutsche.
v-
id
2
’^Ws
ufån hänsyn till rolationsförlust
mLki
’s v 2
2)
- jmed hänsyn till
Af*
J rotationsforlust
Tj^ ^ enligt Schaffron 3 blad H/o~ 1.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
