Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Förslag till ändringar av byggnadsstadgan, av r - Anslag till byggnadsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 januari 19U
109
Förslag till ändringar av byggnadsstadgan. Med
anledning av det av Stadsplaneutredningen 1942 uppgjorda
förslaget till ändringar i den nu gällande byggnadsstadgan
(SOU 1943:30) har inom Svenska Teknologföreningen
tillsatts en kommitté, bestående av f.d. stadsarkitekt Sigurd
Westholm, arkitekt Wolter Gahn, arkitekt Gunnar Wejke,
byrådirektör Nils Royen, byggmästare Olle Engkvist och
civilingenjör Evert Strokirk, vars utlåtande
föreningsstyrelsen har upptagit som sitt eget.
Kommittén finner det synnerligen angeläget, att de för
olika orter gällande byggnadsordningarna bli mer
enhetliga till sitt innehåll än vad nu är fallet.
Stadsplaneutredningen har föreslagit, att vissa tekniska detaljer skola
utbrytas ur stadgan och sammanföras i av K.
Byggnadsstyrelsen utfärdade anvisningar. Dessa anvisningar böra
enligt kommitténs mening utarbetas i samråd med andra
statliga institutioner och enskilda sammanslutningar,
vilkas verksamhet beröres av hithörande frågor. Det gäller
bl.a. att följa med utvecklingen och att samordna
erfarenheterna och resultaten från de utredningar, som
bedrivas inom olika tekniska och sociala områden. Som
emellertid byggnadsstyrelsen f.n. icke torde förfoga över
de arbetskrafter och den särskilda sakkunskap på olika
områden, som erfordras, kan ifrågasättas, om det inte
vore lämpligt att inrätta ett byggnadsstyrelsens tekniska
råd, som kunde utarbeta förslag till anvisningar.
Ifrågasättas kan vidare om det är lämpligt att i
byggnadsstadgan fastlåsa minimimått för boningsrum. För en
lägenhet om endast ett rum och kök kan detta vara
befogat. Vid större lägenheter däremot är förhållandet
annorlunda. Om man här vill disponera lägenhetsytan på annat
sätt än som nu är vanligt, torde kravet på en viss
storlek för ett av rummen vara obehövligt och omöjligt att
ekonomiskt genomföra.
Det föreslagna stadgandet, att kök bör vara försett med
öppningsbart fönster, är missvisande. Detta är ett
kategoriskt krav, vilket även framgår av hälsovårdsstadgan.
Däremot syns det värdefullt att motsvarande stadgande har
föreslagits att gälla även för kokvrå.
Rumshöjden bör fastställas i anslutning till de
stads-planebestämmelser, som gälla för bebyggandet av en tomt,
eftersom höjden i boningsrum nära sammanhänger med
den i stadsplanen tillåtna höjden.
I enfamiljshus bör en rumshöjd av lägst 2,40 m och på
vinden lägst 2,30 m vara tillräckligt. För den slutna
bebyggelsen i städernas inre delar bör alltjämt 2,70 m sättas
soin minsta tillåtna rumshöjd, medan för den fritt
liggande lamell- och punkthusbebyggelsen 2,50 m bör gälla
som rumshöjd.
Den nu medgivna rätten till icke dagerbelysta trappor
bör förtydligas. En trappa, vars utformning bygger på
att den ständigt måste hållas elektriskt upplyst, är ur
belysningssynpunkt avgjort bättre än en dåligt
dagerbe-lyst trappa. En icke dagerbelyst trappa ger dessutom en
mera ekonomisk planlösning med ofta mindre djupa rum
än vad som annars är fallet.
För närvarande fordras icke byggnadslov för allmän
byggnad, vartill ritningar prövas av Konungen eller av
Byggnadsstyrelsen, eller annan allmän byggnad, som
tillhör kronan. Nu föreslås att även annan allmän byggnad
skulle få uppföras utan byggnadslov, om ritningarna
prövas av central statlig myndighet. Detta skulle innebära,
att folkskolor, ålderdomshem och andra kommunala
byggnader, till vilka statliga lån erhållas, skulle kunna
uppföras utan byggnadslov eller i strid mot
byggnadsnämndens uppfattning. Enligt kommitténs mening har den civila
byggnadsutredningen icke framlagt något tillräckligt
bärande skäl för en inskränkning av den lokala
granskningsrätten.
I samband med den nu föreslagna ändringen av
byggnadsstadgan bör enligt kommitténs mening en översyn
göras även av hälsovårdsstadgan och brandstadgan. I dessa
förordningar finnas nämligen bestämmelser som i bygg-
nadstekniskt avseende gå utöver fordringarna i
byggnadsstadgan. I 12 § av den nuvarande byggnadsstadgan
föreskrivs bl.a. att byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha
en stadsarkitekt eller annat sakkunnigt biträde. Den
nuvarande bestämmelsen är allt för vagt avfattad och
säkerställer ej ett sakkunnigt handhavande av
byggnadsfrågorna hos byggnadsnämnderna. Erfarenheten har visat att
så är förhållandet, och dessutom att en mängd
byggnadsnämnder ännu saknar sakkunnigt biträde. Det förhåller
sig t.o.m. så, att ännu tolv år efter stadgandets tillkomst
ett flertal städer saknar stadsarkitekt.
Genomförandet av stadsplaneutredningens förslag
förutsätter att byggnadsordningarna för städer och
stadslik-nande samhällen omarbetas så, att de överensstämma med
de nya stadgebestämmelserna. Då en fortsatt revision av
byggnadslagstiftningen planeras, riskerar man att, om
byggnadsordningarna nu ändras, de sedermera åter
behöva omarbetas. Detta skulle innebära, att flertalet av
landets byggnadsordningar måste omarbetas inom loppet
av två år. Ett sådant förfarande förefaller styrelsen
betänkligt. För att undvika upprepade omarbetningar av
byggnadsordningarna skulle man möjligen kunna tänka
sig en lösning som toge sikte på alt de nya
bestämmelserna i byggnadsstadgan försatte motsvarande
bestämmelser i de lokala byggnadsordningarna ur kraft utan att
därför en omarbetning av byggnadsordningen skulle vara
erforderlig. På liknande sätt förfors när luftskyddslagen
tillkom. Dessutom torde övergångsbestämmelser vara
erforderliga. r
Anslag till byggnadsforskning. K. M:t liar på förslag
av Statens Kommitté för Byggnadsforskning beviljat
anslag till Forskningsinstitutet för Cement och Betong vid
KTH för undersökning av betonggolvs motståndsförmåga
mot nötning; tekn. dr H Nylander för undersökning av
vridningsinspänning vid betongkonstruktioner; professor
G Wästlund för undersökning av nedböjningar och
påkänningar hos fritt upplagda balkar på grund av åkande
last; Stockholms Hamnstyrelse för alt utröna en lämplig
metod att bedöma ett materials svetsbarhet; professor Hj.
Granholm för undersökningar på hängbroar; docent C H
Johansson för utexperimentering av mikrohygrometer; fil.
dr T Hagerman för undersökning av poregenskaper hos
byggnadsmaterial; l:e byråingenjör E O Jonsson för
undersökning av värmetekniska problem i samband med
radiatoruppvärmning; civilingenjör F Ahlrén och ingenjör S
Berner för undersökning av varmluftsuppvärmning i
bostadshus; civilingenjör G Bjurström för utexperimentering
av borr för upptagning av jordkärnor med ostörd struktur
ur lös mark; civilingenjör S Odenstad för
praktisk-teore-tisk undersökning av markpåkänning på undergrund av
lera; professor B Hellström för undersökning av
jord-dammsslänters stabilitet i vatten; samt Svenska Arkitekters
Riksförbund för undersökning av de faktorer, som inverka
på bostadens utformning med avseende på rumshöjd,
rumsvolym, rumsyta, dagsbelysning m m.
Kommittén har sedermera ansökt om anslag till professor
F Odqvist för utredningar om tillåtna påkänningar m.m.
vid vissa byggnadskonstruktioner av stål; professor K G
Wästlund för undersökning av knäckning, speciellt vid
strävor av stål; civilingenjör S Sabelström till
undersökning av svetsade fackverkskonstruktioner; Statens
Geotek-niska Institut för undersökning av friktionsjordarters tryck
mot fasta väggar; civilingenjör H Lindqvist för
undersökning av stödpålars bärförmåga; civilingenjör H
Bro-senius för undersökning av limförbands hållfasthet;
civilingenjör F Schiitz för undersökning av asfaltisoleringar;
tekn. dr J Bydberg för undersökning av människans
dragkänslighet och därmed sammanhängande problem;
civilingenjör B Ludvigsson för utredning av beräkning av
byggnadskonstruktioner med primärmomentmetoden, samt
professor Hj. Granholm för undersökning av armerade
träkonstruktioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
