Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1944 - Skeppsbyggnadsverksamheten i Sverige, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-208
TEKNISK TIDSKRIFT
Två andra motorseglare sjösattes, "Elsij" om 550 tdw,
beställd av Rederi AB Skansholmen, Västervik, och
"Ferjo" om 425 tdw, beställd av Rederi AB Eystrasalt,
Västervik.
Under året gjordes 72 sliptagningar.
Vid årsskiftet var en 550 tdw motorseglare stapelsatt
samt ytterligare två fartyg om tillsammans 1 250 tdw
kon-trakterade.
AB Oskarshamns Varv, Oskarshamn, firade i höstas
sitt 80-årsjubileum, i samband varmed en intressant
broschyr utgavs, illustrerad med bilder av varvet genom
tiderna och av en del fartyg, som byggts där.
Broschyren börjar med att citera en artikel av fil. dr
M Hofrén, som bl.a. anför att Smålandskusten på
segelfartygens tid var ett av rikets allra främsta rederi- och
skeppsbyggericentra. Städer och köpingar ägde fartyg på
närmare och fjärmare vatten, och överallt timrades nya
skrov. Under skeppsfartens gyllene tider på 1800-talet
måste kusten ha sjudit av liv, då landskapets furu och ek
förvandlades till goda fartyg vid de många varven.
Timmermän, repslagare, blockmakare, segelmakare, smeder,
alla levde de av skeppsbyggeriet, och som befäl och
manskap mönstrade kustens söner.
Oskarshamn har sin skeppsbyggartradition i arv från
sin föregångare, köpingen Döderhultsvik. När
konkurrensen med ångbåtarna framtvang modernare konstruktioner
också hos segelfartygen, gick Oskarshamn i spetsen och
började bygga fartyg med träbordläggning på järnspånt,
liksom fartyg helt av järn. År 1856 fick Döderhultsvik
stadsrättigheter, i samband varmed namnet ändrades till
Oskarshamn. Ungefär samtidigt med den nya stadens
tillkomst framkom förslag till byggandet av en skeppsdocka
därstädes. Detta förslag väckte genklang och resulterade
i att arbetet med byggandet av en sådan påbörjades år
1859. Fyra år senare, den 10 oktober 1863, kunde den
nya dockan annonseras färdig och hade då dimensionerna:
längd 260 fot, bredd 50 fot och djup 15 fot. Den dagen
räknar Oskarshamns Varv som sin födelsedag, och
årtalet återfinnes i företagets sigill och varumärke.
Varvet har haft en stor betydelse för Oskarshamns
utveckling och ekonomi. Det gamla intresset för sjön och
skeppsbyggeri har också gjort att varvsarbetarna i staden
blivit kända för sin yrkesskicklighet.
Från 1863 tills nu har Oskarshamns Varv haft både goda
och svåra år, beroende på fluktuationerna inom
sjöfarten. Under vissa perioder har en intensiv verksamhet rått
vid fartygsbäddar och i verkstäder, och många och stora
reparationer ha utförts, under andra år har situationen
varit sådan, att det rått brist på arbete. I början av
1930-talet måste t.o.m. verksamheten helt nedläggas som en
följd av de dåliga konjunkturerna. I stort sett har
varvet dock haft god sysselsättning. Dockan har i olika
etapper utvecklats, bäddar och slipar ha byggts,
verkstäder tillkommit och kajer anlagts. Den kraftigaste
utvecklingen har skett, sedan varvet efter förutnämnda
stillestånd år 1932 återupptog verksamheten. Nu förfogar
Oskarshamns Varv över två bäddar med vardera 105 m
längd och har en 180 m lång bädd under byggnad.
Varvet har vidare en torrdocka, 135 m lång, 17,6 m bred
och 5,7 m djup, samt två upphalningsslipar, den ena för
fartyg om 7 000 t vikt, den andra för fartyg om 1 100 t vikt.
Under årens lopp har Oskarshamn Varv byggt 290 fartyg.
I oktober i fjol sysselsattes 70 tjänstemän och 1 035 arbetare.
Varvet levererade förra året en shelterdäckad lastångare
"Atair" om 2 980 tdw till Rederi AB Iris i Stockholm.
Ångaren, som byggts till högsta klass i Det Norske Veritas,
har huvuddimensionerna:
längd överallt ................................ 83,87 m
längd mellan perpendiklar .................... 79,25 m
mallad bredd ................................ 12,27 m
mallat djup till huvuddäck .................... 5,79 m
Lastluckorna äro fyra till antalet och betjänas av 3 t
bommar samt ångvinschar. Framdrivningsmaskineriet
består av en vid varvet tillverkad trippelångmaskin,
kombinerad med Götaverkens turbokompressor.
Pannanläggningen omfattar två skotska pannor med 113 ma eldyta,
avsedda för ett arbetstryck av 14 at ö. Maskineffekten är
1 060 ihk och motsvarande fart på last ca 11 knop.
Inredningen har ägnats särskild omsorg. Till skott ocli
takbeklädnad har masonit använts. I däckshuset
midskepps på shelterdäcket ligga salong, pentry, kök och
mässrum, och på båda sidor om maskinkappen
befälshytter. Däckhuset på båtdäcket inrymmer kaptenens dag-,
sov- och badrum samt en salongsliknande hytt för
övermaskinisten, som bor strax intill befälhavaren. Vidare finnas
kyl- och frysrum med kylanläggning. Manskapets mässar,
hytter jämte tvätt- och duschrum äro förlagda akterut.
Den 15 september sjösattes en kombinerad malm- och
kolångare "Heimdal" om 4 370 tdw. Fartyget, som är av
halvdäckstyp, har dimensionerna:
längd mellan perpendiklar ..................... 98,00 m
mallad bredd ................................. 14,90 m
mallat djup till huvuddäck .................... 7,20 m
Maskineriet om 1 800 ihk skall bestå av en
Lentzventil-ångmaskin kombinerad med Bauer-Wach-avloppsturbin
jämte två Prudon-Capus-ångpannor med 240 ma eldyta
och för 15 at-.ö.
Under fjolåret utfördes 34 dockningar och 62
sliptagningar.
Vid årsskiftet hade varvet under arbete på stapelbäddarna
två kombinerade malm- och kolångare om vardera 4 370
tdw av samma typ som "Heimdal". Den ena förses liksom
denna med två Prudon-Capus-pannor, den andra med två
La Mont-pannor med 119 m2 eldyta.
Oskarshamns Varv hade vid samma tidpunkt beställning
på ännu en 4 370 tdw ångare av samma typ och vidare på
en lastångare om 3 170 tdw av "selftrimmer"-typ. Den
senare får huvuddimensionerna:
längd mellan perpendiklar .................... 85,50 m
mallad bredd ................................ 12,27 m
mallat djup till huvuddäck .................... 6,38 m
En trippelångmaskin kombinerad med Götaverkens
turbokompressor, utvecklande 1 060 ihk, jämte två skotska
ångpannor med 113 m2 eldyta och 14 at ö, installeras.
AB Finnboda Varv, Stockholm, sjösatte och levererade i
fjol till Stockholms Rederi AB Svea sin nybyggnad nr 329,
lastmotorfartyget "Fenja" om ca 3 660 tdw inklusive
bränsle, proviant och färskvatten. Det är av
shelterdäcks-typ, byggt med isförstärkning till Lloyd’s Registers högsta
klass och har huvuddimensionerna:
längd mellan perpendiklar .................... 318’—0"
mallad bredd ................................ 44’—6"
mallat djup till shelterdäck ................... 27’—3"
"Fenja" har lutande förstäv av "soft nose"-typ samt
kryssarakter och strömlinjeformat roder. Fartygets
botten, tanktak, alla skott jämte huvud- och shelterdäck äro
elsvetsade. För lastning och lossning finnas tio elektriska
vinschar och lika många bommar för 3 eller 6 t samt en
20 t bom. Även ankarspel och .styrmaskineri drivas
elektriskt. Propellermaskineriet består av två Polar
Dieselmotorer, vardera om 1 280 ahk, som genom
elektromagnetiska kopplingar och kuggväxel driva propelleraxeln.
Inredning för 8 passagerare samt för befälet är förlagd
midskepps, bostäder för den övriga besättningen akterut ined
högst två man i varje hytt.
Totala antalet fartygsreparationer under är 1943 var 219,
därav 119 dockningar och sliptagningar. Bland större
arbeten må nämnas: ombyggnaden av den från
Hårsfjärds-olyckan bärgade jagaren "Göteborg" samt sammanfogning
av det gamla förskeppet efter reparation till ett nybyggt
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
