Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Arbetarnas fulla medverkan inom industrin, av Valter Åman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1944
241
Arbetarnas fulla medverkan inom industrin
o
Sekreteraren i Landsorganisationen Väller Åman, Stockholm
Tanken på ett arbetarnas medinflytande i
företagsamheten är av gammalt datum, men frågan
har i hög grad aktualiserats i våra dagar genom
det värde, som man i Amerika och England
tillmätt arbetarnas intresse för även andra ting inom
företagen än dem som sammanhänga med deras
egen begränsade arbetsuppgift.
Genom premiering har man i Amerika sökt
uppamma ett ökat intresse hos arbetarna för tekniska
förbättringar, och i England har man vid såväl
statliga som enskilda fabriker infört s.k.
produk-tionskommittéer (joint production committees).
I Sverige förekommer på sina håll den i Amerika
genomförda premieringen av vissa initiativ,
medan däremot någon motsvarighet till de engelska
produktionskommittéerna tyvärr icke finnes.
Inom arbetarkretsar blir det mer och mer
uppenbart, att den väsentliga del av
produktionsfaktorerna, som de själva representera, icke i längden
kan hållas utanför en mera aktiv medverkan
i fråga om företagens skötsel och drift, utan att
en sådan medverkan helt enkelt är nödvändig ur
flera synpunkter.
Det stora industriella företaget ledes av en stab
funktionärer -— tekniker och administratörer -—
vilka representera företagets inre liv. I grund och
botten ha aktieägarna direkt mycket litet med
företaget att göra, utan de ha att tillgodose sina
intressen genom de här nämnda funktionärerna.
Principiellt är det svårt att förneka, att
arbetskraften borde kunna inta samma ställning inom
företaget som kapitalet, så mycket mera som de,
vilka representera arbetskraften, personligen äro
knutna till företaget och på nära håll följa dess
verksamhet.
Mot arbetarnas medinflytande göres ofta den
invändningen. att de icke skulle ha samma intresse
av företagets bestånd och förkovran som
exempelvis aktieägarna, men det vore onaturligt om
de icke skulle ha ett långtidsintresse, innebärande
önskan om välgång för företaget. Naturligtvis kan
det finnas arbetare liksom även aktieägare, vilka
skulle föredra att "mjölka ut" företaget för att
sedan gå över till andra områden, men de som ha
denna inställning torde utgöra en mikroskopiskt
liten del.
Varför är man nu på arbetarhåll angelägen om
att få positivt medverka i företagens
administration och drift, kort sagt att få del av det som här
förut har kallats företagets inre liv? Denna fråga
DK 331 : 658.3
kan besvaras genom att anföra tre väsentliga
önskemål från arbetarhåll:
ökad trygghet,
ökad arbetsglädje,
ökad inkomst.
Tryggheten måste ökas väsentligt i ett företag,
där arbetarna, om än endast genom sina
representanter, ha möjlighet att följa företagets
planering och skaffa sig en välgrundad bild av dess
ställning. Man kan ju nämligen, paradoxalt nog,
känna ökad trygghet genom blotta vetskapen om
föreliggande otrygghetsmoment. Frågan om
arbetsglädjen rör ett spörsmål, som är mycket vitalt
i det moderna samhället. Naturligtvis är det
uppenbart att ett nedbringande av arbetstiden och
en ökning av reallönen för arbetarna kommer att
medföra en kompensation för den eventuella
frånvaron av trivselmoment i arbetet. Ju större
fritidssektorn blir, desto mindre betydelse få
besvärligheterna i arbetet för den enskilde, så
resonera många av dem, som ta upp frågan till
begrundan. Härvidlag får man emellertid akta sig
att inte överskatta betydelsen av en ökad
fritidssektor. Man får nämligen inte glömma bort, att
arbetet för den enskilde utgör källan till hans
materiella resurser. Både ur den synpunkten och på
grund av en nedärvd syn på arbetet upptar detta
en så stor plats i medvetandet hos den enskilde
arbetaren, att det ej är säkert att fritidssektorns
dominerande till tiden också skulle innebära, att
den dominerade i vederbörandes medvetande.
Arbetsglädjen inverkar på ett avgörande sätt på
arbetsprestationen och måste sålunda även ur
företagets synpunkt anses väsentlig. För
närvarande pågå i vårt land enskilda undersökningar
av arbetsfysiologisk art, genom vilka man söker
utröna hur bästa möjliga arbetsresultat skall nås
med minsta möjliga förslitning av
människomaterialet. Vidare vidtas psykotekniska
undersökningar, varigenom man söker utröna olika
individers grundförutsättningar för olika slag av
arbete. Däremot ägnas mycket liten
uppmärksamhet åt de mera allmänna förhållanden, som kunna
påverka arbetsglädjen och trivseln, icke för en
enskild arbetare men väl för bela arbetarkåren.
När jag har berört arbetsglädjen i detta
sammanhang, så är det därför att arbetarens ställning till
företaget är lika väsentlig som hans ställning
inom det. Känner han sig uteslutande såsom
en lejd arbetskraft, vilken icke har mer ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
