Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Teknisk-kommersiella synpunkter på svetselektroder, av S Swerup - Telegrafverkets äskanden - Ny radiostation i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1944
249
För att undersöka i vad mån svetskostnaderna
K bero av elektrodpriset s, elektrodens
verkningsgrad r], nedsmältningstid t samt den från nätet
uttagna effekten P differentieras ekv. (4)
T-0 (5)
OS V • 7]
(s varierar, P, t och r] konstanta)
dK = G • s PGtp GtS , k
dr] v rf v • rf • 60 v • r]
[r] varierar, P, s och t konstanta)
dK = PGp
d t ~ v ’ r]’ 60 + v ■ r]- 60 \
(t varierar, P, r] och s konstanta)
3 K = Gj_t ■ p
d P ~ v • r] - 60
(P varierar, t, r] och s konstanta)
Den totala differentialen blir
100/
(7)
(8)
dK
a K
J . dK
ds -t-
d K
dV+ ay dt-\-
dK
2P
dP
Vid insättning får man ett uttryck för, hur den
totala kostnaden varierar med s, r], t och P. Nu
förutsättes emellertid för undersökningen i fråga,
att svetskostnaden skall vara konstant, varigenom
vänstra ledet i ekvationen blir noll. Efter
förenkling och sedan dK satts lika med 0 erhålles
P ■ t ■ p , t S ,. , „ , , ,
dr]
S \-rj + r] • 60~ " r] • 60 loo)]
(9)
Detta är alltså grundekvationen för
kostnadsberäkningen, innan några värden på de ingående
konstanterna insatts.
Jämförande undersökning
För den ekvivalensberäkning, som
sammanställts i tabell 1, ha följande storheter, som äro
konstanter för verkstaden i fråga, insatts:
svetsarlön S = 200 öre/h,
elkraftspris p — 3 öre/kWh,
omkostnadspålägg A’=175 %.
För svetsaggregatet, som användes, har räknats
med en verkningsgrad av 75 %, vilket erfordras
nedan för beräkning av primäreffekten för
svetselektroden.
Då utredningen avser att få fram ett styckpris
för olika elektroder i förhållande till en annan,
insättas värdena för den elektrod, med vilken
jämförelsen skall göras. I tabell 1 har A valts som
jämförelseelektrod. För denna gälla följande
värden:
styckpris s = 8 öre/st.,
nedsmältningstid t =1,07 min,
verkningsgrad r] — 0,95,
primäreffekt P = 8 kW
(erhålles genom dividering av ljusbågseffekten
6 kW med verkningsgraden för svetsaggregatet,
som antogs vara 75 %).
Sedan ovanstående värden insatts i ekv. (9)
erhålles
ds = 19,18 • dt] — 9,57, dt — 0,05 • dP (10)
Med ledning av denna ekvation kan sedan en
jämförelse göras med de olika elektrodtyperna,
och vid en jämförelse mellan elektroderna A och
B erhåller man t.ex. följande avvikelser för
elektrod B i förhållande till A:
skillnad i verkningsgrad dr]= — 0,157,
skillnad i nedsmältningstid dt — + 0,43,
skillnad i primäreffekt dP——1,42
(1,07/0,75).
Med värdena insatta i ekv. (10) erhålles
ds — 3,01 — 4,12 + 0,07 = — 7,1
Detta betyder alltså, att svetselektrod B måste
kosta 7,1 öre mindre än svetselektrod A för att
försämrad svetsekonomi icke skall erhållas, eller
med andra ord, att när elektrod A kostar 8 öre/st.,
får elektrod B endast kosta 0.9 öre/st. Ett ännu
mer förbluffande resultat kommer man till för
svetselektrod E, som icke får kosta någonting;
tvärtom skall förbrukaren få betalt 0,4 öre/st. för
att över huvud taget använda den utan att få
försämrad svetsekonomi.
Som redan i inledningen påpekades, bygger
utredningen endast på den del av
arbetsoperationer som kan kallas för ren svetsning, vilket är
förutsättningen för att få fram riktiga
jämförelse-värden. Sedan måste givetvis även övriga
egenskaper för elektroden bedömas, såsom
slaggnings-egenskaper. och huru stor del av elektroden, som
blir kvar i elektrodhållaren (skrotförluster)
m.m. Det blir emellertid tydligt, att för
erhållande av en god svetsekonomi erfordras icke
blott, att svetselektroden har så kort
nedsmältningstid som möjligt utan även små
sprutför-luster (hög verkningsgrad). Först i tredje
rummet kommer elektrodens pris.
Telegrafverkets äskanden. Telegrafstyrelsen har begärt
att för år 1944 få använda tillhopa 14,5 Mkr. ur verkets
förnyelsefond för automatisering och kabelanläggningar
m.m. För fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende äskas för nästa budgetår 38 Mkr. och på
till-läggsstat för innevarande budgetår 4 Mkr. Av dessa belopp
skola 31,9 Mkr. användas för utvidgning av lokalnäten.
Telegrafverkets överskott för år 1944 beräknas till 58 Mkr.
och för 1945 till 60 Mkr. (SvD 18/11 1943.)
Ny radiostation i Göteborg. Telegrafstyrelsen har hos
legeringen begärt bemyndigande att invid Göteborg
uppföra en radiostation med en antenneffekt av 120 kW för
en beräknad kostnad av 2,4 Mkr. Det är visserligen f.n.
omöjligt att erhålla den radioutrustning, som erfordras för
utbyggnaden, men alla förarbeten kunna göras undan, så
att själva byggnadsarbetet kan sättas i gång så snart
förhållandena det medge. (DN 19/12 1943.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
