Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Maskiner och apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// mars 19 AU
251
Kraftteknikens utveckling sedan 1939
Inom Svenska Elektroingenjörsföreningen har ett större
antal medlemmar åtagit sig att, var och en inom sitt
specialområde, löpande följa den tekniska utvecklingen och
meddela de viktigaste nyheterna till några
huvudreferenter, som sovra materialet och lägga fram det för
föreningen vid regelbundet återkommande referataftnar. Den
första referataftonen hölls den 15 oktober 1943 och
ägnades kraftteknikens utveckling sedan krigsutbrottet.
Maskiner och apparater
Huvudreferent: Uno Lamm, med B Hansson, I Lindström,
H Spanne, E Stenkvist och T Strömberg som
specialreferenter.
Vill man försöka se några allmänna tendenser
inom elektromaskin- och apparatområdena under
referensperioden, några röda trådar, skulle det
väl först och främst vara materialteknikens starkt
ökade betydelse för utvecklingen. Särskilt på
maskinområdet äro de fysikaliska och så att säga
elektromatematiska grunderna så väl
genomarbetade att åtminstone i nuvarande epok några
verkligt genomgripande förändringar på dessa
grunder icke göras. I stället äro konsekvenserna av de
kemiska och materialtekniska framstegen så
mycket större; det blir allt viktigare för oss elektriker
att vi adjungera oss med kemisterna. Därmed är
naturligtvis inte sagt, att inte fortfarande
utomordentliga prestationer av stor ekonomisk bety
delse göras inom beräknings- och
konstruktionsområdet, inte minst när det gäller att fullt
utnyttja framstegen på materialområdet.
En annan huvudpunkt är den skugga, som
behovet av kraftöverföring på mycket stora avstånd
börjar kasta framför sig. Nu kan man ju säga,
att så har det alltid varit för varje nytt steg man
har måst ta mot större överföringsavstånd och
större kraftbelopp och alltså högre spänning. Det
finns dock vissa moment denna gången, som inte
funnits förut och som kunna få stora
återverkningar även på det konstruktiva området:
avstånden ha börjat bli av samma storleksordning som
50 p/s växelströmmens våglängd och
spänningarna tendera att bli så höga, att transformatorerna,
om de skola gå in i banprofilen, kunna få en
otrevlig tendens att bestå av bara
isolationsmaterial.
En tredje röd tråd genom det hela är
anpassningen av konstruktionerna til! de nya
isolations-normerna i vardande, i sin tur en konsekvens av
de moderna överspänningsskydden.
Ett fjärde särdrag är naturligtvis kristiden, som
genom materialknappheten satt spår i konstruk-
DK 621.3(047.1)
tionerna. De rena surrogatfrågorna skola dock
här beröras endast då de gjorda förändringarna
kunna väntas bli bestående. Ett genomgående
exempel härpå är strävan att minska eller helt
slopa oljemängden i högspänningsapparater.
Roterande maskiner
Den starka utbyggnaden av vattenkraften och
överföringen av stora effektbelopp på stora
avstånd har ställt krav på synkrongeneratorer med
hög effekt, hög stationär kortslutningsström, dvs.
låg synkron reaktans, och samtidigt som en
reaktion mot den överdrivna temperatur, som tilläts
i klass B isolerade lindningar, då dessa först
infördes omkring 1925, en med hänsyn till
nuvarande klass B isolering låg temperaturstegring.
Det har varit möjligt att uppfylla dessa stegrade
krav, vilket visats genom fullbordandet av
generatorerna för Stadsforsen, Hojum och
Torpshammar och där t.ex. på Hojumgeneratorer under
prov förekommit en avgiven effekt av 70 MVA.
De använda medlen äro övergångslindning med
kompoundimpregnering av hela härvor,
stator-plåt med lägre förluster, polplåt med hög
magnetiserbarhet och samtidigt god mekanisk
hållfasthet, högvärdigt material i rotorringarna,
förbättrade beräkningsmetoder både elektriskt och
mekaniskt, nytt helslutet ventilationssystem.
iBHsft
Fig. 1.
övergångslindning
vid en
synkronkondensator för il
kV, 25 MVA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
