Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Elektricitetens användning - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Mätinstrument, normer, material
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-264
TEKNISK TIDSKRIFT
sladd för anslutning till närmaste vägguttag.
Sådan beröringsuppvärmning med låg effekt, ca
50 W, lär ha visat sig väl användbar för folk med
stillasittande arbete i kalla lokaler. Det norska
systemet går ut på att bekläda innerväggarna med
aluminiumfolier klistrade på träfiberplattor och
sedan tapetserade på vanligt sätt. Folierna matas
med klenspänning och uppvärmas då till några
grader över rumstemperaturen. Systemet är
godkänt av de norska myndigheterna och har prövats
med framgång i lokaler av olika typ.
Elektrokemi
Det elektrokemiska området har alltid omgivits
med stor sekretess, vilken ingalunda minskats
under kristiden. Det är därför inte möjligt att
lämna några detaljerade uppgifter om nya
metoder eller produktionsresultat, endast en
översikt av den aktuella industriproduktionen i
Sverige, i den mån den tillkommit eller utökats under
kriget.
Den bekanta utvinningen civ skifferolja med
elvärme enligt Ljungströms metod har nu kommit
i gång i produktionsskala och för framställningen
disponeras 10 MW överskottskraft.
Energiåtgången ligger vid ca 5 kWh/kg olja brutto men
sjunker till 3,5 kWh netto genom tillvaratagandet
av biprodukterna för kraftproduktion.
Utnyttj-ningstiden förutsättes bli 7 650 h eller 320
effektiva driftdygn per år.
Resultaten av experiment i stor skala med
framställning av järnsvamp enligt Wiberg-metoden
ha nyligen publicerats. Metoden består i att
sintrad järnmalm behandlas med koloxid
framställd av olika sorters bränsle i en elektrisk ugn,
en karburator. Som produkt får man en
järnsvamp med ca 85 % reduktionsgrad.
Energiförbrukningen uppges till endast 850 kWh/t järn i
svampen medan den vid järnframställning i
elektrisk hytta enligt gängse metoder är 2 100—2 400
kWh/t. Man räknar med en besparing av träkol
vid tillverkning av kvalitetsjärn och hyser gott
hopp om ytterligare förbättringar. Den nuvarande
ugnen kan ge 10 000 t/år järn.
I Norrbotten ha i september i år två olika hyttor
igångsatts enligt system Tyssland—Hole om
10 000 kW vardera, för tillverkning av ca 55 000
t/år eltackjärn. Vid samma järnverk kommer att
uppföras en elektrostålugn för 25 t charge.
Tillverkningen av zink har återupptagits i
Trollhättan och försök pågå även på andra håll.
Tillverkningen av bly och nickel har ävenledes
kommit i gång och tillverkningen av koppar har
väsentligt utökats, liksom av karbid och
kalkkväve.
En försökstillverkning av konstgummi, baserad
på kalciumkarbid, vätgas och ånga, har
upptagits. Årsproduktionen är tills vidare 400 t och
kraftbehovet ca 1 000 kW. Uppgifter om
energiförbrukningen ha inte lämnats. Den växlar givet-
F ig.’ 11. Försöksanordning för utdrivning av skifferolja
med elvärme enligt Ljungström.
vis med tillverkningsmetoden men är enligt tyska
uppgifter för Buna-gummi ca 40 000 kWh/t.
Aluminiumoxid baserad på det inhemska
materialet andalusit från Boliden tillverkas nu vid
Kubikenborg utanför Sundsvall. Produkten går
både till Månsbo och till ett nytt aluminiumverk
på platsen.
Efterfrågan på klor ocli alkali har kraftigt ökats
under kriget, bl.a. för framställning av
sulfitmassa lämpad för konstsilke och konstull.
Tillverkningen i landet har därför ökats.
Även tillverkningen av kalkammoniumsalpeter,
en blandning av ammoniumnitrat och
kalkstensmjöl, har väsentligt utökats. Tillverkningen
baseras på elektrolytisk sönderdelning av vatten,
varvid vätet förbrännes med kvävegas till ammoniak,
som i sin tur vidare behandlas.
Mätinstrument, normer, material
Huvudreferent: R Thorburn, med H Liander som
specialreferent.
Mätinstrument
Bland de ur svensk teknisk synpunkt viktigaste
tilldragelserna på mätinstrumentområdet under
de senaste åren är kanske, att tillverkning av
mätinstrument i stor skala upptagits inom landet. Av
visarinstrumenten ha krigsförhållandena framför
allt framdrivit flygplansinstrumenten, men
därjämte har särskilt ett platsbesparande
tavelin-strument av planprofiltyp väckt en viss
uppmärksamhet. Bland andra nyligen utsläppta
svenska instrument må nämnas ett litet
universalinstrument med många mätområden för både
likström och växelström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
