Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Mätinstrument, normer, material - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Kraftteknisk fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1944
Fig. 15.
Upptill, jämförelse mellan
härvornas tjocklek vid
likvärdig isolering, t.v. med
glasullsband,
t.h. med
asbestband.
Nedtill, l ed
ar-isolation av
(fr.v.) glasull,
bomull och
asbest.
hartsernas växande betydelse. Trots
anstormningen av alla nya konstmassor hävdar emellertid
bakeliten fortfarande sin plats. Men också
bakeliten har utvecklats. Man har bland annat lärt
sig göra bakelit med låga förluster, vilket är av
särskild betydelse för genomföringar. Nya
råvarukällor ha också tillkommit. Så kan exempelvis
furfurol användas i stället för formalin, och
lignin har ryckt i förgrunden som potentiell
fenolersättning.
En nykomling bland de härdbara liartserna är
melaminhartset. Detta har väl så god fukt- och
värmehärdighet som bakeliten och är därtill mera
krypströmsfast. En olägenhet, som pressmaterial
av melaminharts delar med andra aminoplaster
och som man ännu inte lyckats bemästra, är de
deformationer och sprickbildningar hos
pressgodset, särskilt omkring metallinsatser, vilka torde
vara en följd av krympningar i samband med en
efterkondensering av hartset.
Av ceUiilosaderivaten har etylcellulosan funnit
användning för isolering av ledare i USA, medan
man i Tyskland i triacetatet fått en god
ersättning för mikaniten i spårisoleringar. Ingen av
dessa produkter står emellertid att få i
cellulosalandet Sverige.
Isolermassor på bas av polyvinylklorid, t.ex.
mipolam, användas också som ledarisolation i
stället för lackimpregnerad textilslang eller
gummi, ocli ha fördelen att vara obrännbara. Bland
andra vinylpolymerisat som utnyttjas inom
elektrotekniken är polystyrol av särskilt intresse.
Poly-styrol närmar sig idealet som isolermaterial. Dess
enda nackdel är termoplasticiteten i förening med
en viss sprödhet, men genom variation av
molekylstorlek och mjukningsmedel kan man åtminstone
inom vissa gränser modifiera dessa egenskaper.
På grund av den ringa fuktkänsligheten och de
låga förlusterna, som därtill äro nästan oberoende
av frekvensen, har polystyrol blivit ett omtyckt
material för svagströmsisolering. Men även inom
starkströmstekniken, särskilt för genomföringar,
267
är polystyrolen säkerligen en faktor att räkna
med.
För isolcrlackcrna spela konsthartserna numera
en betydande roll, ocli de gamla oljelackerna ha
kommit helt i skymundan. Impregneringslackerna
göras företrädesvis på alkydbas, men även
kombinerade bakelit- och alkydlacker användas gärna.
Trådlackerna kunna byggas upp på liknande sätt,
såsom fallet är i Tyskland, eller man kan som i
USA använda polyvinylformal. Det må framhållas,
att fordringarna på trådlacken äro högre sedan
enbart lacktråd utan bomullsisolering införts i
maskintillverkningen. Införandet av konsthartser i
lackfabrikationen har inte bara medfört en allmän
förbättring av lackerna, utan man har även
därigenom fått möjligheter att anpassa deras
egenskaper efter fordringarna i varje enskilt fall.
Det är nu många år sedan klorerade kolväten
av typen Pyranol eller Clophen fördes i
marknaden som obrännbar isolervätska.
Användningsområdet har emellertid blivit mera begränsat än
man räknat med. Med hänsyn till de dielektriska
egenskaperna lämpa de sig bäst som
kondensator-fyllning, men de ha i viss utsträckning utnyttjats
också i inomhustransformatorer. Emot en mera
allmän användning talar framför allt priset, men
härtill kommer att obrännbarheten kan dras i
tvivelsmål ocli att vid en inträffande förbränning
sot, klorväte ocli giftiga gaser utvecklas.
Även vid ofullständig förbränning av
mineralolja bildas sot, vilket är en utpräglad olägenhet
vid dess användning som bry tar vätska. Man har
emellertid nu lyckats finna en isolervätska,
bestående av vissa organiska estrar, som även vid
frånvaro av luftsyre sönderdelas utan nämnvärd
sotbildning.
En upptäckt som särskilt för oss här i Sverige
med vår knappa tillgång på transformatoroljor
varit av mycket stor betydelse är att man med
hjälp av en ytterst obetydlig tillsats av
malein-syra och vissa andra inhibitorer kan väsentligt
reducera oljans oxidationsbenägenhet.
Regenererade oljor, liksom oljor som förut ansetts vara av
mindervärdig kvalitet, ha på detta sätt kunnat
förvandlas till förstklassiga.
Kraftteknisk fysik
Huvudreferent: R Thorburn, med J Lindé, G Malmlöw,
H Nathorst, H Norinder, E Rudberg och B Stålhane som
specialreferenter.
Elektrotekniken vilar ju i sin helhet på fysiken,
och dess utveckling har varit intimt förknippad
med vår mänskliga kunskap om de fysikaliska
företeelserna. Ej minst lia de sista årens
framsteg inom elektrotekniken berott på att nya
fysikaliska fenomen tagits i elektroteknikens tjänst
eller att man genom fördjupade kunskaper om
redan kända fenomen lyckats utnyttja dessa på ett
bättre sätt. Av redogörelsen för materialfrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
