Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1944 - Kemiska bekämpningsmedel i lantbrukets tjänst, av Sven Telenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii murs 194-A
287
Kemiska bekämpningsmedel
i lantbrukets tjänst
överingenjör Sven Telenius, LSTF, Stockholm
Liksom man genom tillförseln av kemikalier i
form av tillväxtstimulerande gödningsmedel har
åstadkommit en påtaglig ökning av
skördeutbytet, kan man uppnå produktionsökning genom att
använda kemiska hjälpmedel vid bekämpandet
av de sjukdomar, som växterna genom angrepp
av skadeinsekter och parasiter ofta hemsökas av.
Den effekt, man på detta sätt kan uppnå, är
kanske i många fall ej direkt påvisbar, men kan
vid epidemiska härjningar vara slående.
Den skadegörelse, som åstadkommes av
insekter, torde hittills ej ha blivit uppmärksammad i
tillräcklig grad, ofta beroende på att man,
speciellt inom lantbruket, slentrianmässigt har nöjt
sig med vissa avkastningssiffror, som normalt
inkludera förluster genom insektsangrepp eller
andra parasiter.
Det är givetvis svårt att få en tillförlitlig
värdering av de genom skadeinsekter förorsakade
förlusterna, men det föreligger dock, huvudsakligen
från amerikansk och tysk sida, ett flertal försök
att åstadkomma kalkyler över skadegörelserna
på olika områden. Sålunda ånge Metcalf och Flint
1924 följande förlustsiffror i miljoner dollar
jordbruket ..................................829
trädgårdsskötseln ......................73
fruktodlingen..............................43
boskapsskötseln ........................140
förråd ..........................................300
skogsbruket ................................130
andra ..........................................75
eller totalt 1 590 miljoner dollar, motsvarande
omräknade i svenska kronor enligt nuvarande kurs,
6,7 miljarder kronor. Denna summa skulle vara
ofantligt mycket större, om icke en till 100 M$/år
uppgående försäljning av kemiska
bekämpningsmedel samtidigt ägde rum. Dessa siffror ha
bekräftats vid olika tillfällen från andra håll, och
synas motsvara faktiska förhållanden.
Även i Ryssland har man på sistone intresserat
sig för den ekonomiska skadegörelsen på
jordbrukets, trädgårdsskötselns, fruktodlingens och
boskapsskötselns område samt beräknat dessa
Föredrag vid Centralbolaget för Kemiska Industriers
ingenjörsmöte den 2 november 1943.
DK 632.931.33
förluster till cirka 1 500 miljoner rubel per år.
Tyskarna, som jämte amerikanarna väl varit de,
som grundligast sökt beräkna värdet av
förlusterna genom skadeinsekters angrepp, räkna med
en årlig förlust av närmare 3 miljarder riksmark.
Från Sverige föreligga endast sporadiska
uppgifter, vilka emellertid visa siffror, som äro
imponerande nog för våra förhållanden. Som
exempel kan nämnas, att under ett särskilt besvärligt
år vetemygglarvernas (Coraitarinia tritici)
angrepp enbart i Skåne visade skadegörelse för
cirka 5 miljoner kronor.
Vårt klimat med dess korta somrar och i
allmänhet stränga vintrar sätter dock en viss gräns för
skadeinsekternas och parasiternas utveckling. Vi
behöva således ej räkna med gräshoppssvärmar,
termiter, malaria, gula febern och andra
tropikernas gissel. Däremot måste vi vara beredda på
såväl icke önskvärd import av skadeinsekter, som
på epidemiskt uppflammande förökning av de
hos oss redan befintliga arterna. Det har sitt
intresse att notera, att genom Statens
Växtskydds-anstalt över hela landet utspridda ca 800
rapportörer varje år anmälas ca 2 000 angrepp,
förorsakade av mellan 300 och 400 olika
skadeinsekter.
Oorganiska bekämpningsmedel
Det mest använda av insekticida maggifter
torde vara arsenik, som sedan gammalt
begagnats som insekticid, trots den uppenbara
förgiftningsrisk, som vidlåder det. Enbart i USA räknar
man med en avsättning av ca 40 000 t/år arsenik
-trioxid för detta ändamål, huvudsakligen för
bomullsodlingen.
Som en röd tråd genom alla försök att
framställa växtskyddsmedel går ett önskemål att
kunna förena högsta möjliga effekt mot
parasiten, skadeinsekten, med minsta skadliga verkan
på värden, växten. I början av arsenikens
användning lade man mest vikt vid det första
önskemålet. Där utgick man från schweinfurtergrönt,
men detta preparat visade en för växterna allt
för skadlig effekt, liksom över huvud taget
3-vär-da arsenikföreningar, som man därför övergav
till förmån för de 5-värda föreningarna, främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
