Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Sveriges försörjning med flytande bränsle under kriget, av Harry Kähr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 mars 19 AU
307
i cylinder och förbränningsrum. I avsikt att om
möjligt få fram ett bränsle lämpligt för
traktormotorer — i detta fall har Bränslekommissionen
närmast tagit sikte på de jordbrukstraktorer med
tändkulemotor, vilka av tekniska skäl icke
kunna utrustas med gengas — pågå f.n. försök med
bränslen erhållna genom destillation av
råträ-tjära, alltså en liknande väg som beträddes under
förra världskriget.
Resultaten hitintills synas tyda på att den
föreslagna vägen är framkomlig. Om detta försök
lyckas, kommer större delen av den nuvarande
förbrukningen av motorfotogen inom jordbruket
att ersättas med tjärdestillat, varigenom ännu en
stor, för folkhushållet ytterst viktig
konsumentgrupp kan göras oberoende av importerat
flytande bränsle.
För att möjliggöra tillverkning av smörjolja
genom destillation av tjära ingick
Industrikommissionen till Bränslekommissionen med begäran
om att denna måtte föranstalta om tillverkning
av avsevärda kvantiteter stubbtjära.
Bränslekommissionen vidtog åtgärder härför och lyckades
ganska snart åstadkomma den begärda
produktionen. Den största kvantiteten framkommer
genom det under Bränslekommissionens hägn
bildade företaget Skogsägarnas Olje AB, som genom
avtal med kommissionen erhållit garanti för
avsättningen av den producerade stubbtjäran. Med
detta avtal som stöd har företaget i sin tur
tecknat garantiavtal med de olika ugnsägarna. En
del vid stubbtjärans destillation till smörjolja
erhållna lättare fraktioner användes som förut
nämndes av Bränslekommissionen för att göra
vissa barrveds- och blandvedstjäror användbara
för motorändamål. Det har även använts enbart
såsom drivmedel i tändkulemotorer, och speciellt
ha flottningsföreningarna erhållit tilldelning
härav för sina båt- och varpspelsmotorer. Vid dessa
har bränslet visat sig så användbart, att
exempelvis 1943 års flottning genomfördes till största
delen med stubbtjärdestillat som motorbränsle.
Även för innevarande års flottning avser
Bränslekommissionen att ställa detta bränsle till
förfogande.
Bensol
En av de av Bränslekommissionen tidigast
genomförda åtgärderna var att öka tillverkningen
av bensol vid de svenska gasverk, där ett
tillvaratagande var ur olika synpunkter lämpligt. För att
åstadkomma detta tecknade kommissionen avtal
dels om tillvaratagande av bensol vid ett antal
gasverk, dels om utbyggandet av en central
anläggning för varans rening. Genom dessa åtgärder
har landet kunnat tillföras icke obetydliga
mängder bensol och bensolhomologer. Bensolen kan
dock icke i egentlig mening hänföras till de
inhemska bränslena, emedan den är beroende av
tillgången på importerat stenkol.
Bensolens värmevärde är såsom förut angavs
8 400 kcal/l och har alltså på volymsenheten
räknat t.o.m. högre värmevärde än bensin. Den har
också ett högt värmeinnehåll räknat per
kubikmeter i en motor insugen bränsleluftblandning.
En jämförelse med övriga flytande bränslen ger
följande resultat:
bensin ............................................0,895 kcal/m3
alkohol ..........................................0,910 kcal/m3
lättbentyl ................’... 0,898 kcal/m3
bensol ............................................0,930 kcal/m3
Bensol har också högt oktantal, vilket är
fördelaktigt, då det gäller att bättra på en bensin med
lågt oktantal. Den har dock icke samma
ökningseffekt som etylalkoholen. En nackdel med bensol
som motorbränsle är den höga stelningspunkten,
men då — åtminstone i vårt land — bensolen
endast kan tas i anspråk för mindre
tillsättningar och alltså icke är avsedd att användas
enbart, behöver icke stelningspunkten vara av
utslagsgivande betydelse. Bensolen kännetecknas
vidare av goda startegenskaper vid temperaturer
mellan + 10 och + 20°C, men startegenskaperna
avta raskt vid lägre temperaturer.
Bränslekommissionen räknar med att under
detta året kunna insätta vissa mindre kvantiteter
bensol i den löpande förbrukningen för att spara
bensin och sprit, och möjligheterna härtill äro
f.n. föremål för undersökning.
Andra bränslen
För att tillvarata de vid framställningen av
etyl-eter framkommande eterfördropparna har av
Bränslekommissionen införts ett bränsle,
benämnt DM 50, bestående av en blandning av 50 %
eterfördroppar och 50 % etylalkohol. Genom
etertillsatsen erhålles givetvis ett bränsle med
mycket goda startegenskaper. Kvantiteten blir
visserligen rätt obetydlig men är ett led i
kommissionens strävan att tillvarata alla möjligheter till
framskaffande av flytande bränslen. Vid
fullständig brist på bensin och om tillgången på
alkohol samtidigt är riklig, skulle en del av
alkoholen kunna eterifieras för framställning av
DM 50, men det nuvarande läget motiverar icke
en sådan åtgärd.
Under krisens första tid användes även
obetydliga mängder dekalin och tetraliri, dvs. hydrerad
naftalin, men dylika bränslen äro givetvis icke
att räkna med nu och ha heller aldrig stått till
förfogande i sådan omfattning, att de varit att
räkna med i försörjningen.
Försök ha även gjorts med fiirfurol, men dels
är tillgången obetydlig, och dels är priset högt,
samtidigt som bränslet icke är särskilt lämpligt
i motorer.
Ur de i stubbtjäriignarna framställda
produkterna är det vidare möjligt att framställa bränslen
som äro så lättkokande, att de kunna användas i
förgasarmotorer. Genom särskilda avtal har kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
