Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Sveriges försörjning med flytande bränsle under kriget, av Harry Kähr - Diskussion, av H Björk, H Romanus, F Hansen, C Hammarskjöld, B Thorbjörnson, Th. Christiansen, T Svennberg, R Steenhoff samt Harry Kähr, referat av Fmn - TNC: 7. TNC:s medverkan vid nomenklaturarbete, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 mars 19 AU
309
ta gång. Vid mitt företag skulle man med en tilldelning av
flytande bränsle av 20 % av fredsförbrukningen ha kunnat
hålla halva bussparken — den del som utnyttjas minst —
i gång och således sparat halva antalet gengasaggregat.
Disponent Kahr: Vid tillverkningen av skifferoljor
erhållas de mest eftertraktade produkterna endast i mindre
kvantiteter. Brännolja kunna vi inte göra inom landet
annat än för hesselmanmotorer.
Civilingenjör H Romanus: Metanol bör kunna tillverkas
utan större mängder biprodukter. Varför användes inte
karbid i större omfattning för bilar?
Disponent Kahr: Karbiden bromsade nog själv upp
användningen. Karbidtillverkningen är dessutom baserad på
importerade råvaror. Metanol ur tjära måste reserveras
som lösningsmedel. Syntetiskt metanol kräver stora
anläggningskostnader.
Kapten F Hansen: Vilket är det relativa värdet på grund
av svinn, om man lagrar bensin i bombsäkra skyddsrum,
i fristående cisterner eller om den lagras i fat.
Disponent Kahr: Helst lagrar man bensin i bombsäkra
skyddsrum, men de kunde inte anskaffas fort nog i
tillräcklig omfattning. I underjordiska cisterner är svinnet
nära noll.
Kapten F Hansen: Före kriget räckte halva
bensinskatten för kostnaden för utsprängning av bergrum för
motsvarande kvantitet bensin.
Civilingenjör C Hammarskjöld: Jag vill uttrycka min
tacksamhet och uppskattning för vad som har gjorts av
kommissionerna för att bemästra bränslesituationen.
Gengasdriften har blivit en räddning, men aggregaten komma
säkert icke att oljas in och packas ned för att vara till
hands vid nästa kris. Vi böra ta lärdom av de svårigheter
som vi ha fått gå igenom och lagra större kvantiteter
importerade bränslen. Kanske kunde man även nå ännu
bättre resultat än nu vid Kvarntorp. Vi böra också slå
vakt om vår sprittillverkning.
Överingenjör B Thorbjörnson: Av 2 H2 + CO kan man
få CH3OH, dvs. metanol, vilken som motorbränsle kan ha
en förbrukning av ned till 1,2 gånger bensinens. Någon
fabrikation av syntetisk metanol finnes inte i vårt land, då
man inte tycks tro sig kunna konkurrera med kolländerna.
Försök att göra metanol av ved har stötts av
Uppfinnar-nämnden. År 1942 fanns möjlighet att köpa en komplett
metod med apparater helt tillverkade inom landet, men då
hade gengasen redan fått fäste. För tillverkning av 1 000 t/år
metanol beräknades anläggningskostnaden till 1 000 000 kr.;
metanolen skulle ha kostat ca 35 öre/1, varvid
vedbränslet ingick med drygt 50 %. Bränslekommissionen hade
diskuterat frågan tidigare, inen ansett, att det bleve för
dyrt att igångsätta metanoltillverkning här. Jag ville
ifrågasätta, om man inte kunde förbättra ekonomin vid
metanoltillverkningen genom att framställa även andra
produkter såsom formalin, ättiksyra, eventuellt etylalkohol.
Bergsingenjör Th. Christiansen: Karbiddriften skulle inte
ha kunnat genomföras i större skala, det hade gått åt för
mycket koks för karbidframställning. Återhållsamheten mot
nyanläggningar för metanolen och åtskilliga andra
syntetiska bränslen torde till stor del ha berott på att man
befarade att inte bli färdig med fabrikerna, innan kriget tog
slut.
Civilingenjör T Svennberg: Skulle inte småfiskebåts- och
tröskmotorägare gärna betala ett ganska högt bränslepris
för att slippa köpa gengasaggregat?
Ordf., överingenjör R Stéenhoff, framförde föreningens
varma tack till föredragshållaren för den sammanfattning,
som av honom lämnats över utvecklingen av frågan om
försörjningen med flytande bränslen under kriget. Han
erinrade om att STF på sin tid yrkade att alla bränslen
skulle läggas under en hatt i kommissionerna och ville av
egen erfarenhet betyga att det för kommissionerna icke varit
någon sinekur att omhänderha dessa uppgifter; bl.a. hade
dragkampen mellan BK och IK emellanåt varit rätt hård
om de små tillflödena av brännbara lösningsmedel. Fmn
TNC
7. TNC:s medverkan vid nomenklaturarbete
Tekniska Nomenklaturcentralen får alltemellanåt
förfrågningar om på vad sätt den kan medverka vid
utredning av nomenklaturen på något visst tekniskt område.
Ibland är det en privatperson som ställer frågan, men
oftare kommer den från någon befintlig eller tilltänkt
nomenklaturavdelning inom en firma eller från någon
nomenklatur- eller standardiseringskommitté e.d. av mera
officiell art.
Dessa förfrågningar äro mycket glädjande för TNC. Alla
uppslag som vittna om intresse för den tekniska
nomenklaturen tas emot med tacksamhet, och allt kunnigt arbete
som på området utföres av enskilda och kommittéer osv.
måste räknas som synnerligen välkommet. Att kontakt
sökes med TNC är fullt i sin ordning. Hur högkvalificerat
arbetet på ett område än må vara är en samordning med
nomenklaturen på andra områden nödvändig, och rent
språkligt finnes mycket av principiell natur att beakta
soin i likformighetens intresse kräver samarbete. När ett
nomenklaturarbete är färdigt, och i all synnerhet om det
redan är publicerat, är det mycket svårt att få ändringar
eller jämkningar till stånd, och en viss irritation är i sådana
fall svår att undvika. Just med hänsyn härtill är det
angeläget att TNC får tillfälle att medverka medan arbetet
ännu befinner sig på utredningsstadiet.
Den normala formen för TNC:s medverkan vid på andra
håll bedrivet nomenklaturarbete kan i korthet sägas vara
följande. En kommitté — för enkelhets skull skall denna
term användas här, vilken form av arbetande grupp det
än må röra sig om — som angriper ett tekniskt
nomenklaturområde, besitter väl i regel den nödiga tekniska
sakkunskapen och de för hopsamling av ett
utgångsord-förråd erforderliga resurserna. När ett ordförråd väl är
hopbragt vidtar behandlingen därav, antingen vid
sammanträden av hela kommittén eller på annat sätt. Efter en
första sådan genomarbetning är det lämpligt att
kommittén träder i förbindelse med TNC, bäst så att
kommitténs ordförande eller sekreterare öppnar korrespondens
med TNC-sekretariatet i Västerås. När TNC fått del av
ordmaterialet och de särskilda nomenklaturproblem som
kommittén stött på, kunna råd och upplysningar ges
ganska snabbt, och med detta tillskott kan kommittén
fortsätta arbetet. Kontakten med TNC bör sedan givetvis
vidmakthållas och blir särskilt viktig när arbetet passerar
vissa ändringsstadier; även i frågor rörande materialets
uppställning osv. vid tryckning lämnar TNC gärna råd.
All denna rådgivning är kostnadsfri.
Ibland ställas emellertid på TNC förhoppningar utöver
vad som här nämnts, såväl av ekonomisk art som rörande
mera aktiv medverkan vid ordmaterialets insamling och
utredning. På grund av sin organisation och sättet för sin
finansiering har TNC ingen möjlighet att lämna
ekonomiskt understöd åt utomstående för deras eget bedrivande
av nomenklaturarbete. Även i fråga om arbetsprestationer
äro dess möjligheter begränsade. De ekonomiska
resurserna och den därav beroende personalstyrkan medge ej
omfattande arbete på alltför många områden samtidigt.
Tid kan ej disponeras för resor, personliga överläggningar,
medarbete i kommittéer osv. utöver en viss, ganska snäv
gräns. Det inre arbetet med genomgång av litteratur och
insamling av ord, språkliga utredningar av mera allmän
art, efterbehandling av utredningsmaterial så att resultaten
kunna effektivt utnyttjas osv., får naturligtvis ej
åsidosättas.
Den ovan skisserade formen för samarbete måste alltså
anbefallas som den normala. Den ingriper minst störande
i TNC:s löpande göromål, och åt motparten ger den såväl
det erforderliga stödet som full frihet i valet av
arbetssätt. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
