Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1944 - Bränsleförbrukningen för beredning av varmvatten i hyreshus, av Cesar Kinander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 mars 19 U
335
Fig. 2. Boendetätheten i förhållande till lägenhetsstorleken.
Dessa värden innebära, i synnerhet om det är
fråga om små dygnskvantiteter, en betydande
approximation, som man på goda grunder kan
anta är gjord uppåt. Vederbörlig hänsyn har
tagits härtill vid fastställandet av
förbrukningsvärdena.
Resultat
Bostadsfastigheter
I de fastigheter, som innefattas i
undersökningen, ha lägenheterna nästan undantagslöst haft
tillgång till badrum, varför de erhållna värdena på
bränsleförbrukningen för varmvatten hänföra sig
till sådana lägenheter.
I tabell 1 har sammanförts resultatet av hela
undersökningen för hyreshus, och i fig. 3 ha
dessa värden inlagts punktvis. Med ledning härav ha
inlagts kurvor, som kunna anses motsvara medel-
Tabell 1. Poäng per person och månad för varmvatten
i hyreshus.
värden för bränsleförbrukningen per person och
per lägenhet. Värdena för fastigheter med
lägenhetsstorlekar över 6 rum ha även medtagits, men
på grund av att undersökningsmaterialet här är
jämförelsevis ringa, torde dessa icke kunna anses
såsom fullt representativa.
Omräknat i hl koks per år motsvara dessa
värden följande mängder för olika medelstorlekar
på lägenheterna i en fastighet.
1 rum ....................13,7 hl = per rum 13,70 hl
2 ....................17,7 = 8,85
3 ....................22,2 i= 7,40
4 ....................28,2 ,= 7,05
5 ....................36,0 = 7,20
6 ....................44,4 7,40
Dessa bränslemängder äro de, som för alstring
av behövliga mängder varmvatten måste
förbrukas i den för varmvattenberedningen avsedda
pannan. En uppdelning av denna värmemängd
i nyttigt värme och förluster har på grund av
tidigare erfarenhetstal åskådliggjorts i fig. 4.
Härav synes att man har rätt att anta att 25 %
av bränslet förloras i pannanläggningen i form
av rökgas- och strålningsförluster, under det att
75 % tillföres varmvattenberedaren. Av
rökgas-och strålningsförlusterna har antagits att 6 %
vintertid tillföres byggnaden, under det att resten
eller 19 % ej kan tillvaratas. Av det värme, som
tillföres varmvattenberedaren, har antagits att
70 % eller 53 % av den totalt tillförda
värmemängden utnyttjas i form av varmvatten vid
tappkranarna. Förlusterna i det i hela byggnaden
spridda rörnätet komma vintertid i ganska stor
utsträckning byggnaden tillgodo. Här har antagits
att av de 22 % av det tillförda värmet, som
utgör förlusterna i distributionsnätet, 18 % tillföres
byggnaden och att 4 % ej kan tillvaratas. Under
vintertid fördelar sig det tillförda värmet under
ovannämnda antaganden på följande sätt:
till varmvatten vid tappställena............53 %
förluster som komma byggnaden
tillgodo ..........................................................24 %
förluster ej tillgodogjorda ....................23 %
Summa 100 %
Medelstorlek Poäng per
på lägenheterna i fastigheten
rum person lägenhet
1 —1,5 ................... 1,82 3,03
1,5—2 ................... 1,88 3,47
2 —2,5 ................... 0,93 2,49
2,5—3 ................... 1,07 2,82
3 —3,5 ................... 1,40 3,90
3,5—4 ................... 1,71 4,32
4 —4,5 ................... 1,82 5,74
4,5—5 ................... 1,74 6,09
5 —5,5 ................... 1,80 5,94
5,5—6 ................... 1,81 6,43
6,5—7 ................... 2,65 10,72
8,5—9 ................... 2,85 12,89
Fig. 3.
Bränsleförbrukning
för varmvatten
i hyreshus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
