Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1944 - Luftvärnets eldledningsinstrument, av C W Winsnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i april 19 A A
363
Fig. 6. Princip för
korrektör.
P Fp = A lutande
avstånd till
fyrpunkten,
P Tp = A’ lutande
avstånd till
träffpunkten,
Fp Tp—f • ts
framförhållning,
TP=k ett
konstant avstånd,
T F = x
proportionell mot
framför-hållningen,
F F’ en sträcka
beroende av lutande
avståndet.
formiga trianglar erhållas.
Framförhållningstri-angeln avbildas inuti korrektören. Punkten T är
en fast punkt, korrektörens vridningscentrum, och
P en fast, med eldröret förbunden och inuti
korrektören belägen punkt. Till den så erhållna
resulterande framförhållningsvinkelns rj komposant
i höjdled skall adderas den relativa
uppsättningsvinkel PTP’, som svarar mot avståndet T—Tp.
Lättast tänkes hänsyn till uppsättningen tas
genom en ytterligare elevation av eldröret. Vid
förekommande pjäskonstruktioner är det enklare
att något ändra syftlinjen i förhållande till
eldröret än tvärt om. Den relativa uppsättningen tas
ut genom en sänkning av syftlinjen, dvs. den i
korrektören rörliga punkten F höjes till läge F\
Avståndet till träffpunkten bestämmer längden av
sträckan FF’, jfr fig. 5.
Lutande avståndet uppmätes med ett
avståndsinstrument. Flygplanets fart bestämmes med
fartmätare eller kan med rätt god approximation
ges ett erfarenhetsmässigt funnet värde. Kursen
inställes efter ögonmått och införes i korrektören
genom att dess kurslinjal inställes parallellt med
flygplanets kursbäring. Stiger eller faller
flygplanet, vrides kurslinjalen motsvarande vinkel i
vertikalplanet, så att kurslinjalen alltid är
parallell med flygvägen. Längden av TF bestämmes ur
trianglarnas likformighet
Fp Tp _ TF
P Tp ~ TP
eller
fts = X
A’ k
där x är den sökta sträckan och k en konstant
sträcka; T och P äro ju ett par fixa punkter i
korrektören.
Befintliga korrektörer göra ett avsteg från
teorin. Det är till fyrpunkten uppmätta avståndet,
som inmatas i korrektören. Ingångsvärdet skulle
enligt teorin vara avståndet till träffpunkten,
vilket emellertid är obekant. Försök göras att
minska det uppkomna felet. Ur en grafisk tabell
kan man med hänsynstagande till kurs och fart
omräkna fyrpunktsavståndet till
träffpunktsavståndet. Det senare införes i korrektören. Andra
försök äro att förse korrektörens avståndsskala
med flera index, varvid kurs och fart avgöra
vilket index, som skall användas. Det gäller att
få en metod, som är snabb och ger en god
approximation, dock utan att nämnvärt
komplicera korrektören.
En av de äldsta korrektörer enligt denna princip
tillverkades av en fransk firma. Korrektören
vrides kring punkten T, så att den förminskade
framförhållningen x kommer i rätt plan. Längden
x bestämmes på grafisk väg. Mot varje A svarar
för givet projektilslag ett visst bestämt ts.
Samtidigt är skjuttiden beroende av farten /.
Skjuttabellen upplyser om det förra sambandet.
I ett rätvinkligt koordinatsystem med A och x
som axlar och / som parameter, blir sambandet
en kurvskala. Diagrammet uppklistras på en
cylinder, så att A-axeln blir parallell med dess
axel. Ett index anger det aktuella avståndet, och
cylindern vrides så, att kurvan med den aktuella
farten spelar in mot indexet. Vridningen ger
värdet på x. Samtidigt förskjutes punkten F mot
läget F’, så att relativa uppsättningen erhålles.
Samhörande värden på FF’ och lutande avstånd
äro uträknade en gång för alla ur den gällande
skjuttabellen. Sambandet är icke linjärt.
Mekaniskt göres här inställningen genom att den nämn-
Fig. 7. 20 mm luftvärnsautomatkanon i pansarvärnslavett
och med korrektör (Rheinmetall).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
