Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1944 - Malmgeologisk forskning på Nordostgrönland, av Olof Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i april 19 A A
393
Malmgeologisk forskning
på Nordostgrönland
Gruvingenjör Olof Eklund, LSTF, Nora
Denna uppsats är grundad i huvudsak på egna
fältarbeten åren 1933 och 1934 i Scoresby sunds
omgivningar, norra delen av Jameson-land och
området mellan 73°20’ och 76° N samt på de
iakttagelser och berättelser av malmgeologiskt
intresse, vilka gjorts av olika geologer under årens
lopp före året 1934.
Historisk utveckling
Det är icke på Grönland som i de flesta andra
länder, att malmförekomster och nyttiga mineral
ofta upptäckas av befolkningen på platsen, varpå
det vetenskapliga letandet följer. Orsaken härtill
är nog dels att landet synes vara fattigt på
mineral och dels och i huvudsak att befolkningen dog
ut vid början av 1800-talet. Sådana
efterlämning-ar som smycken, redskap eller andra föremål av
metall, vilka med visshet kunnat tillverkas av
råmaterial på platsen, äro ej heller funna. På senare
tid har det gått rykten bland de vita
fångstmännen, att man har hittat silver på Glaveringön.
De senaste undersökningarna styrka icke denna
uppgift, men små blyglansmängder ha blivit
funna här.
Undersökningen av Ostgrönland i
malmgeologiskt hänseende har gått den säkra vetenskapliga
vägen — geologins grunddrag klarlades först, och
så småningom kunde man dra upp riktlinjer för
malmgeologisk forskning, varvid även
flygrekognoscering användes.
Den första nyttiga mineralförekomsten
upptäcktes på Ostgrönland av Payer i "den andra tyska
polarexpeditionen" år 1870. Det var kolflötser på
Hochstetterhalvön. Nästa förekomst fann Otto
Nordenskjöld år 1900, då han arbetade i den
Amdrupska expeditionens tjänst. Det var ett löst
block, som han fann i Pingeldalen på södra delen
av Wegenerhalvön. Stuffen innehöll kuprit i en
förmodligen post-karbonisk bergart. Ären 1926—
1927 fann Rosenkrantz kol och gips. Kolen på
Jamesonland tillhöra rät och förmodligen undre
lias, de på Liverpool-land undre lias samt de på
Traillön karbon. Utom ovanstående har Frebold
talat om någa obetydliga kolfynd. De av
Rosenkrantz funna gipslagren tillhöra nedre avdelning-
DK 553 : 622.19 : 622.3(988)
en av Foldvik Creek formationen (på kusten
väster om Kap Franklin) samt kontinental trias
(Carlsbergsfjorden och vid Ryder älv).
I detta sammanhang må nämnas, att en norsk
expedition år 1930 säges ha funnit kol i
närheten av Kap Stosch. Frebold anser, att denna
problematiska (dock "inmutade") förekomst
möjligen är av undre kretaceisk ålder.
Under den grundliga undersökningen av
Ost-grönland, som Lauge Koch började 1926—1927
och sedan dess genomfört med sina många
vetenskapliga expeditioner, ha mineralfynd gjorts i
jämnt stigande omfång. Vid de geologiska
undersökningarna av Backlund åren 1929—1930 lade
denne sålunda märke till vissa gossanbildningar
i metamorfa komplexet i östra delen av
Clavering-ön samt ett mindre torvlager1 vid Loch Fine.
År 1931 fann Malmqvist starka rostzoner i västra
delen av Claveringön i det område, där det
metamorfa komplexet delvis täckes av kontinentala
karbonsediment; 1932 talades om att Teichert på
någon nunatak i King Williams land skulle sett
vittringsfärger, som han förmodade härledde från
kopparmineral. Malmqvists stora gossanbildning,
benämnd Miningcamp, undersöktes 1932 såväl
geofysikaliskt som geologiskt och klarlades
särskilt i tektoniskt hänseende. År 1933 utfördes
större arbeten vid en kraftig gossanbildning i det
metamorfa komplexet på Claveringöns sydkust.
Denna färgrika vittringzon hade iakttagits från
sjön något år tidigare. Den härrör från en
stor svavelkisförekomst, som genom skärpningar,
schakt- och ortdrivning m.m. såväl
malmgeologiskt som teknisk-ekonomiskt klarlades.
Med sommaren 1933 började ett planlagt
geolo-gisk-bergsvetenskapligt arbete i Ostgrönland, och
de i olika rost- och vittringsfyndigheter ingående
metallerna analyserades redan i fält. Det
konstaterades för första gången att guld uppträder rätt
utbrett i Ostgrönland, vidare fann Malmqvist
blyglans på Claveringön, Noe-Nygaard "Noeblocket"
på Wegenerhalvön med koppar och guld,
Malmqvist och Eklund en grafitförekomst (synbarligen
sensynorogen kaledonisk) vid Scorebysund och
Backlund tertiära sura effusiv och intrusiv med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
