Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1944 - Mässing, av Torsten Althin - Äldre typografisk teknik, av G Smith - Skyddsföreskrifter till förebyggande av olycksfall, av Erik Swartling - Utbildning i arbetarskydd - Chalmers Tekniska Högskolas Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
TEKNISK TIDSKRIFT
enkla ljusstakar och bergsmansyxor, vardagslivets
bruksföremål likaväl som praktfulla sakrala dyrbarheter.
Framställning av mässing och tillverkning av föremål
av denna metall har varit en förnämlig konst. Med
kännedom om den grundlighet, med vilken Sigurd Erixon och
Metallverken gå tillväga, bör den kommande tredje delen
av Skultunaboken ha mycket att bjuda teknikerna. Det
finns emellertid dubbel anledning att anbefalla den
föreliggande monografin åt ingenjörerna och industrimännen.
För dem erbjuder boken en läsning och en kunskapskälla,
som icke annorstädes står till buds, det är den ena
anledningen. Den andra är, att behållningen av bokens
försäljning går till Institutet för Folklivsforskning, som är
värt allt stöd det kan få, framför allt därför att studiet
av arbetets historia ständigt står som en aktuell punkt på
institutets program. Torsten Althin
DK 655.1/.3
Äldre typografisk teknik, av Bengt Bengtsson,
Skolan för Bokhantverk, Stockholm 1943. 86 s., 26 fig. 5,50 kr.
Skolan för Bokhantverk har redan förut (1940) utgivit
en utmärkt Gutenbergsmonografi, författad av dr Carl
Björkbom, och föreliggande lilla volym — vilken för
övrigt torde sakna sin motsvarighet på något språk — utgör
ett värdefullt komplement till denna för dem, som vilja
studera den typografiska teknikens utveckling från
Gutenberg och fram till början av 1800-talet. Under hela denna
period, omkring 400 år, stod utvecklingen relativt stilla,
och först i början av 1800-talet tillkom så
revolutionerande saker som snällpressen inom boktryckeriet och en
helt ny reproduktionsteknik, nämligen litografin.
Sättmaskinen kom först på 1880-talet, men handsättningstekniken
är ännu i dag i huvudsak densamma som för 500 år sedan.
Författaren, som nu är amanuens vid Nordiska Museet,
är själv boktryckarson och förtrogen med yrket, men han
har därtill skaffat sig gedigen historisk insikt i ämnet bl.a.
vid iordningställandet av Bokhantverkshuset på Skansen
Han beskriver och kommenterar med sakkunskap de olika
arbetstempon, som gemensamt skapa trycksaken
(stilgjutning, sättning, tryckning) och har även en del åtminstone
för fackmannen intressanta teorier, särskilt i fråga om
sättningsteknikens uppkomst och utveckling. Boken
innehåller även ett sakregister. Vid studiet av denna värdefulla
men begränsade ordlista över ännu i dag gängse
typografiska facktermer är man villig instämma i förordets
uttalande angående behovet av en allomfattande grafisk
uppslagsbok upptagande samtliga såväl äldre som nyare
ord och benämningar. För utarbetande härav vore ett
samarbete önskvärt mellan yrkesmän och den tekniska
nomenklaturcentralen, så att reda bringades i den ofta
ingalunda ensartade eller klara uppfattningen angående många
ords innebörd och betydelse.
Det är ganska märkligt, att den typografiska tekniken
redan på ett tidigt stadium var så utexperimenterad, att
den ännu i dag i många avseenden är oförändrad i vår
moderna tryckeriindustri. Denna samtidiga blandning av
förnämligt hantverk och rationellt arbetande industri är
kanske t.o.m. mera utmärkande för den grafiska industrin
än för de flesta andra. Boken har därför icke endast
kulturhistoriskt värde utan är även för fackmannen av
aktuell betydelse såsom hjälpkälla för förståelsen av olika
arbetsprocesser och deras utveckling inom boktryckeriet.
Boken, som är inbunden i ett smakfullt pappband, är
väl illustrerad och har fått ett typografiskt och
trycktekniskt vårdat utförande i skolans eget tryckeri.
G Smith
DK 331.823
Skyddsföreskrifter till förebyggande av olycksfall
är en samling råd och instruktioner, som har utarbetats
av Aseas Ludvikaverk.
Den lilla skriften har sin styrka i illustrationerna, som
äro instruktiva och roliga, så att de etsa sig in i minnet.
De kunde kanske bara ha varit flera; beskrivningen av
utrymningsvägarna t.ex. borde ha kompletterats med en
kartskiss.
Texten står tyvärr inte på samma nivå som
bildmaterialet. Enligt företalet har största möjliga fullständighet
eftersträvats, men frågan är om fullständigheten
verkligen är det viktigaste. Det gäller ju framför allt i
skyddsarbetet att skapa den rätta andan och få de anställda med
sig. För att detta skall bli möjligt, böra föreskrifterna
vara så utformade, att de utgöra ett stöd för minnet och
en hjälp för personalen, inte en snårskog av upplysningar
om olika förhållanden, av arbetsinstruktioner för enskilda
befattningshavare och av allmänna skyddsföreskrifter.
Dessutom få föreskrifterna inte vara flera än att de kunna
smältas; för många regler skapa osäkerhet och olust hos
de anställda och motverka därmed sitt ändamål.
Fullständigheten behöver för övrigt inte bli lidande, om
man ur de allmänna föreskrifterna gallrar ut sådant, som
endast gäller en viss befattningshavare, t.ex. "ledande
montören", och som hör hemma i den arbetsinstruktion, som
bör finnas just för honom.
Språket bör vara enkelt, ledigt och, där så låter sig göra,
personligt, men här är det ofta oklart, mångordigt och
tungt; substantivsjukan grasserar svårt, vilket är särskilt
beklagligt i en skrift som denna. Alla föreskrifter böra
vara positivt uttryckta; sålunda bör det t.ex. heta "Lägg
fruktskal i soplådorna" och inte "Kasta ej fruktskal på
golvet". Vidare bör man använda aktiva verbformer;
skriver man t.ex. "Rapport om skadan avges", får man
inte veta, vem som skall vara ansvarig för rapporten. En
annan viktig regel är, att det viktigaste skall stå i
huvudsatsen. I en mening som denna: "Som allmän regel gäller,
att endast direkt beordrad arbetare får begagna
arbetsmaskinerna" är att-satsen det väsentliga, och det bör
därför heta: "Endast direkt beordrad arbetare etc."
Alla sådana allmänna föreskrifter, som varje anställd
måste känna till, skola vara samlade i ett särskilt avsnitt.
Dit hör t.ex. en sådan kardinalregel, som att
transportgångarna skola hållas fria från gods, och denna bör
framhävas så kraftigt, att den endast behöver anges en
enda gång. Det icke minst viktiga är att föreskrifterna
tydligt skiljas från annan, förklarande text såväl genom
lämplig gruppering som rent typografiskt, över huvud
laget bör stor omsorg ägnas åt typografin — raderna få
inte vara för långa i förhållande till stilens storlek, och
man bör se till, att mellanslagen mellan raderna äro rätt
avvägda. En ur alla synpunkter lättläst stil med lagom
avpassad kursivering och väl valda rubriker är en
grundförutsättning för slagkraften hos en broschyr av detta slag.
Det allra viktigaste slutligen är, att man är konsekvent i
sin ordergivning. Har man meddelat en föreskrift, får
man inte på nästa rad förutsätta, att den icke skall bli
åtlydd. Det är ett osvikligt sätt att förta verkan av ens
egna orderi Erik Swartling
Utbildning i arbetarskydd. Telegrafstyrelsen har
beslutat att anordna utbildning i arbetarskydd för så många
som möjligt av verkets personal. Det beräknas att 1 500
man skola få ta del av undervisningen, som avser att
sprida kännedom om utvecklingen på detta område.
Undervisningen kommer att meddelas per korrespondens. Kursen
är i första hand avsedd för verkets 800 skyddsombud, men
även ingenjörer, verkmästare och linjearbetare uppmanas
att läsa den. Ett önskemål från personalens sida är att
även muntlig undervisning anordnas. (AT 28/2 1944.)
Chalmers Tekniska Högskolas Bibliotek har givit ut
en förteckning över sina nyförvärv under år 1943. Det
är bibliotekets förhoppning, att denna accessionskatalog
skall verksamt bidra till att nyttiggöra bibliotekets inköp
i den svenska industrins tjänst. Katalogen, som har tryckts
med hjälp av donationsmedel, kan i mån av tillgång
rekvireras direkt från biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
