Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Fredrik Henrik af Chapman, av Gustaf Halldin - Centralisering av det civila flygtekniska arbetet i Schweiz - SAAB och dess verksamhet, av Ragnar Wahrgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
TEKNIS K TIDSKRIFT
ralitetskollegiet samma år, överste samma år,
clief för skeppsbyggeriet i Karlskrona 1781,
varvsamiral vid örlogsflottan med konteramirals titel
1783, konteramiral 1784 och viceamiral 1791.
Stora voro hans insatser vid flottornas
återuppbyggnad under den uppryckning av det svenska
försvaret, som Gustaf III så energiskt arbetade
för och som kom till stånd under hans regering.
Den köld, varmed af Chapman mottogs vid sin
ankomst till Karlskrona 1780, förbyttes efter hand
i värme och misstroendet i beundran. Det
monument innefattande af Chapmans
porträttmedaljong — huggen av Sergel i marmor — som
avtäcktes den 25 maj 1800, hade följande
inskription: ’ Fredr. Henr. af Chapman, Viceamiral,
Commend. med st. K. af Vasaorden, Riddare af
Svärdsorden. Hans snille och fosterlandskärlek,
verksamma till Gustaf III :s ändamål, gåfvo
Sverige nya flottor efter förbättrat byggnadssätt. Då
arbetet efter Gustaf IV Adolfs förordnande
fortsattes, ägnade Carl, Hertig af Södermanland,
Svea R. Storamiral, uppfinnarens bild åt
odödligheten." I skeppsbyggeriets utveckling, som vid
ifrågavarande tidsperiod kännetecknades av
vetenskapliga grunders införande, blev han genom
sina konstruktionsmetoder ocli läroböcker en
banbrytare för dessa. Generationer av svenska
skeppsbyggare följde i af Chapmans spår och
höllo mästaren högt i ära, och vi, sena tiders
skeppsbyggare, böja oss i vördnad inför hans
märkliga gärning.
Litteratur
Halldin, g: Skeppsbyggnad och sjökrigsmateriel under
perioden 1111—181.’t. Svenska Flottans Historia II. Allhems
förlag, Malmö 1943.
Hallström, N: Åminnelsetal öfver Fr. H. Chapman,
örlogs-mannasällskapet, Karlskrona.
Hammar, H: Chapmans inflytande på
fartygskonstruktionens utveckling. Göteborg 1923.
Holmberg, E: Ett och annat om de Chapmanska
örlogsskeppen. T. Sjöväsendet 1921.
Johns, Arthur \V: Progress in Naval Construction. North
East Coast Inst. Eng. Shipb. 51 (1935) London.
Johnson, J: Studie af Chapmans konstruktionsmetoder.
Tekn. T. 1909.
Munthe, A: Svenska sjöhjältar, del VI och VII. Stockholm
1911, 1914.
Neumeyer, F: Chapmans fartyg och Napoleons
förberedelser för en Englandsinvasion. T. Sjöväsendet 1942.
Neumeyer, F: Amiral Fredrik Henrik af Chapmans
Archi-tectura Navalis Mercatoria. T. Sjöväsendet 1943.
Nikula, O: Svenska skärgårdsflottan 1156—1191.
Helsingfors 1933.
Pauli S: Till Chapmansminnet den 9 september 1921. T.
Sjöväsendet 1921.
Unger, g: af Chapman. Svenskt Biografiskt Lexikon, b. 8.
Stockholm 1929.
Centralisering av det civila flygtekniska arbetet i
Schweiz. I Schweiz har hösten 1943 bildats Schweizer
Flugtechnischer Verein, som skall utgöra en teknisk och
vetenskaplig föreningslänk mellan å ena sidan
Eidgenös-sische Technische Hochschule och schweiziska
luftfartsbyrån, å andra sidan landets flygindustri. Arbetet skall
inriktas på den civila flygtekniska utvecklingen.
Institutionen har sitt säte i Zürich och chef är professor E
Am-stutz. (Interavia nr 903.)
SAAB
och dess verksamhet
DK 061.5(091) SAAB 629.13
Svenska Aeroplan Aktiebolaget, SAAB, är nu nära sju år
gammalt. Det bildades nämligen 1937 efter hänvändelser
från statsmakterna, som önskade få till stånd en inhemsk
civil flygindustri för flygvapnets behov, då detta nu skulle
byggas upp enligt riksdagsbeslutet 1936.
Det var "Boforsgruppen" bestående , av AB Bofors och
direktör Axel Wenner-Gren som bildade bolaget och
byggde helt nya verkstäder invid Göta älv norr oin
Stall-backaområdet i Trollhättan. Dessa verkstäder voro
färdiga i mitten av 1938. Bolagets aktiekapital var då 4 Mkr.
Samtidigt hade statsmakterna emellertid också vänt sig
till AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping, som
sedan 1930 bedrivit flygtillverkning, för att intressera
även detta bolag att till det svenska försvarets tjänst
göra en utvidgning av sin flygavdelning. Även här vai
man tillmötesgående och byggde nya verkstäder i
Linköping, som likaledes voro färdiga i mitten av år 1938.
Verkstadsutrymmena voro ungefär lika stora i Linköping
och Trollhättan och hade tillsammans ungefär dubbelt
så stor kapacitet, som då ansågs erforderlig.
Förhållandet till staten reglerades genom ett ramavtal
av år 1937 mellan K. Flygförvaltningen och ett av SAAB
och Svenska Järnvägsverkstäderna gemensamt bildat
försäljnings- och konstruktionsföretag vid namn AB Förenade
Flygverkstäder i Stockholm. I detta ägde de båda bolagen
hälften var. Förenade Flygverkstäder skulle fördela
flygvapnets beställningar lika mellan sina båda ägare, som i sin
tur skulle sköta tillverkningen. Till en början skulle detta
ske efter licenser, som Flygvapnet förvärvat utifrån, men
så småningom skulle Förenade Flygverkstäders egna
konstruktioner komma till utförande. Avtalet innehöll för
övrigt en mängd prisreglerande bestämmelser med rätt
för staten att ingående kontrollera prissättningen osv.
Det har sagts — och detta till leda — att avtalet av år
1937 mellan Flygförvaltningen och Förenade
Flygverkstäder var ett monopolavtal, och många här närvarande
minnas kanske den tidningspolemik, som blåstes upp. Till
detta vill jag då säga, att Förenade Flygverkstäder tillkom
på uttrycklig önskan av statsmakterna, som helst önskade
förhandla med endast ett företag, och att statsmakterna
vänt sig till de av mig nämnda finansiellt och tekniskt
starka kretsarna för att med deras hjälp på snabbaste
sätt få det flygvapen skapat, som dittills liksom försvaret
i övrigt varit försummat. Avtalet sträckte sig t.o.m. 1943
men i verkligheten kom det ur funktion långt tidigare, på
grund av att behovet av flygplan genom kriget blev
mycket större än som från början ifrågasatts. Det gör säkert
ingenting, att jag nu röjer, att avtalet innehöll en
preliminär beställning på ca 165 flygplan, varav en femtedel
skol-flygplan. Sedd mot bakgrunden av den nuvarande
krigsproduktionen i andra länder och åtgången av flygplan i
strid ter sig denna siffra närmast löjligt liten. Det måste
ju också anses, att om relativt stora verkstäder anlades
till statens tjänst, detta icke kunde ske utan att någon
slags garanti för sysselsättning erhölls. Ur ren
beredskapssynpunkt måste det också anses välbetänkt att verkstäder
finge komma till stånd, som hade någorlunda resurser i
händelse av krigsfara eller krig.
Förenade Flygverkstäder erhöll så småningom
beställning på ett tvåmotorigt medeltungt bombplan av tysk
konstruktion, B-3, samt ett enmotorigt lätt bombplan, B-5,
och ett skolplan, Sk 14, av amerikansk konstruktion.
Sedermera erhölls också uppdrag att konstruera ett
enmotorigt spaningsplan för både land- och sjöändamål.
Anförande i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den
4 mars 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
