Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Järnvägssnöslunga för Skåne, av Helge Forssman - Dieselmotor för rysk pansarvagn, av F H - Ett nytt traktorbränsle - Billigt motorbränsle - TNC: 8. Ekoradio, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 6. Snöslungan i arbete.
sade. Tendern är upplagd på tre hjulpar, vilka
alla äro bromsade. Såväl plogvagn som tender
äro utrustade med handbroms och automatisk
tryckluftbroms, system Knorr, vilken senare
manövreras från påskjutande loket. I båda
hytterna finnas, som ovan nämnts, nödbromskranar i
händelse av fara, samt handbroms. Samtliga axlar
äro utrustade med SKF rullager. Overksam kan
slungan transporteras i tåg med en hastighet av
60 km/h. Härvid monteras en speciell
buffertanordning på ploghjulskåpan, såsom är antytt på
fig. 1.
Snöslungan är nu stationerad i Skåne. Den har
denna vinter icke fått pröva sina krafter där nere,
men vid de leveransprov, som under januari
månad i år företogos i Jämtland, och från vilka fig.
6 visar slungan i arbete, framgick, att den nya
slungan på ett utmärkt sätt kunde fullgöra sina
uppgifter. Man har alltså all anledning förvänta,
att den även skall klara sig, när den får tillfälle
att brottas med den skånska snön.
Dieselmotor för rysk pansarvagn. De tunga ryska
pansarvagnarna äro utrustade med tolvcylindriga
dieselmotorer med 38,86 1 cylindervolym. Kompressionsförhållandet
är 15,4 och maximaleffekten 600 hk vid 2 000 r/m. Motorn
är av Hispano—Suiza flygtyp med direkt insprutning och
vattenkylning. Den specifika bränsleförbrukningen är 165
g/hkh vid inställning på högsta effekt och 155 g/hkh vid
inställning för sotfri gång. Vikten är 1,35 kg/hk tack vare
vidsträckt användning av lättmetall.
Vevhuset är tvådelat av aluminium. Vevaxeln är av
kromnickelstål, ihålig och försedd med cirkelrunda vevslängar,
varigenom motvikter kunnat inbesparas. Vikten är mindre
än 70 kg. Tapparna äro endast lätt ythärdade. Cylindern
är av lättmetall med infodring av stål av 4 mm tjocklek
och försedd med radiellt ställda förstärkningslameller. Sex
cylindrar äro sammangjutna till ett block, som är fäst med
14 stora ankarbultar till vevhuset. Cylinderblockets
upplagsyta är bearbetad och utan tätning fäst vid vevhuset.
Mellan cylinderblocket och locket finns en 3 mm tätning
av ren aluminium. Cylinderlocket är av silumin. Kolvarna
äro rena flygmotorkolvar.
Bränsleinsprutningen är av Boschtyp, vars originaldelar
äro direkt användbara. Smörjoljepumpen ger 76 1/m.
Startmotorn är för 12 hk och 24 V. Kallstarten sker med
tryckluft från medförd behållare, som ej kan påfyllas
ombord. Samma motorstorlek användes för alla tunga pan-
sarvagnar, varvid effekten strypes i förhållande till
vagnsvikten; anordningen har visat sig vara mycket gynnsam för
livslängden och aktionsradien hos vagnen (Z. VDI 1943
h. 43/44). F H
Ett nytt traktorbränsle har utexperimenterats och
kommer att under vårbruket provas i praktisk drift. Det nya
bränslet, som endast kan användas i tändkuletraktorer,
består av tjärdestillat med en mindre inblandning av fotogen
och det kallas traktordestillat. Om, som man får hoppas,
det nya bränslet motsvarar förväntningarna, får man en
efterlängtad avvägning mellan å ena sidan de begränsade
möjligheterna att fortsätta med den nuvarande
tilldelningen av motorfotogen för jordbrukets räkning och å
andra sidan överskottet av tjära. (SvD 2/3 1944.)
Billigt motorbränsle. Tillverkningen av metangas vid
Stockholms Stads Reningsverk motsvarar f.n. 4 000 1 bensin
om dagen. Detta ur kloakvattnet hämtade bränsle kostar
endast ungefär 25 öre/m3 gas. En kubikmeter komprimerad
och renad metangas motsvarar fullt ut bränslevärdet i en
liter bensin. Reningsverkets kapacitet kommer att under
innevarande år ökas från 7 000 m3 rågas till omkring
10 000 m3/dag, motsvarande 6 000—7 000 m3 renad gas.
När anläggningen om några år är slutamorterad, kommer
priset att stanna vid ca 16 öre/1, vilket ju är ett lågt
bränslepris även under fredsförhållanden. (SvD 2/3 1944.)
TNC
8. Ekoradio
Att medelst radio lokalisera exempelvis flygplan har i
dagligt tal tekniker emellan och även i tidningspressen
ibland kallats "radiolokalisering", som är en direkt
översättning av det engelska radiolocation. Termen är
obekväm genom sin längd, och ännu otympligare bli dess
sammansättningar, t.ex. "radiolokaliseringsapparat".
Förbättringsförsök sådana som "radiolokator" äro ej heller
tillfredsställande.
Krigsmaterielverkets teletekniska delegation har inom sitt
nomenklaturutskott diskuterat denna fråga och slutligen
enats om termen: ekoradio. Följande benämningar och
definitioner äro föreslagna, och tillstyrkas av TNC:
eko radio innebär bestämning av riktning eller avstånd
eller bådadera till föremål såsom flygplan, fartyg, kust,
medelst radiovågor som reflekteras mot föremålet;
ekoradio enligt interferensprincipen grundar sig på
uppmätning av den frekvensskillnad som, när frekvensen
hos den utsända vågen kontinuerligt ändras, yttrar sig
som interferens mellan denna och den samtidigt mottagna
reflekterade vågen; frekvensskillnaden är entydigt
beroende av avståndet till det reflekterande föremålet;
ekoradio enligt impulsprincipen grundar sig på
uppmätning av tidskillnaden mellan sändning och mottagning av
korta impulser; tidskillnaden är proportionell mot
avståndet till det reflekterande föremålet.
I likhet med ordet radio representerar ekoradio ett
tämligen abstrakt begrepp och måste vid konkret användning
sammansättas eller på annat sätt förses med bestämningar,
t.ex. ekoradiostation, ekoradiosändare, ekoradiomottagare,
ekoradiosökning; sökning med ekoradio, utrustad med
ekoradio osv.
Det har mot "ekoradio" gjorts den invändningen att
termen skulle kunna misstydas som störningsfenomenet
"radioeko", vilket uppstår genom icke önskad reflexion eller
t.ex. när kortvågssignaler gå en eller flera gånger runt
jorden. Denna feltydningsrisk tyckes dock icke vara stor
och torde genom lämplig formulering lätt kunna avvärjas.
J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
