Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1944 - Bergsprängning — några nya synpunkter, av K H Frænkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
TEKNIS K TIDSKRIFT
minskad åtgång på borrstål, minskad
borrväss-ning och maskinslitning, mindre antal
tändhat-tar, minskat laddningsarbete samt minskning i
sprängämnesförbrukningen med ca 15 %.
Borrbarhet
Vanligtvis användes mest begreppet
borrhastighet uttryckt i cm/min eller min/m, om man talar
om borrprestationer. Enligt vår uppfattning är
detta tekniskt oriktigt, därför att borrhastigheten
egentligen betecknar varvtalet vid olika
borrdiameter såsom vid andra industrier men aldrig
sjunkning av ett borr i ett visst material. Det
ovannämnda begreppet borrhastighet bör i fråga
om berg kallas "borrsjunkning" och bergets
motstånd mot borrning "borrbarhet".
Under försökssprängningarna har borrbarheten
definierats som de borrsjunkningsvärden i cm/
/min, som erhållas med en Atlas Diesel
borrmaskin RWT 802 eller RWT 805, lufttryck 7 atö,
borrskärsdiameter 40 mm, sexskärs borrkrona,
vattenspolning och vågräta hål, borrningsdjup
per borr 0,8 m vid lättborrat berg och 0,3 m vid
hårdborrat berg. Borrlängden skall ej överstiga
2 m. Borrbarheten kan givetvis hänföras till
annan borrmaskinstyp, om relationstalet för
denna i förhållande till ovannämnda maskiner
fastställes. Borrbarheten är enligt ovanstående
ett klart definierat borrsjunkningsvärde under
vissa tekniska förutsättningar.
Tidigare har ansetts, att borrsjunkningen är
direkt proportionell mot lufttrycket och omvänt
proportionell mot kvadraten på
borrskärsdiame-tern enligt ekvationen
där B är borrbarhet, Bv uppmätt borrsjunkning,
P1 lufttryck (7 atö), d borrdiameter (40 mm), Pv
uppmätt lufttryck och dv uppmätt borrdiameter.
Genom ingående undersökningar har man
försökt att fastställa, hur varierande lufttryck,
borr-skärsdiametrar och bergarter inverka på
borrsjunkningen.
Vid dessa försök ha borrhålen placerats så tätt
som möjligt och inom en cirkel av ca 0,5 m
diameter för att bergets motstånd i samtliga fall
skall vara så lika som möjligt. Ca 35
borrnings-prov ha utförts i varje bergart. Samtliga borr
vässtes och härdades under samma tekniska
förutsättningar. Lufttrycket varierade från 7 till 3,15
at ö. Vattentrycket under försöken har varit ca
9 kg/cm2. För varje 20 cm har borrkronans
egg-stukning och diameterminskning uppmätts. Det
har visat sig, att vid låga lufttryck
diameterminskningen är avsevärt större än eggstukningen,
beroende på att ett större antal varv erfordras för
att nå samma borrsjunkning. För samtliga
försök har använts samma borrdiameter av 40 mm
för att undvika en inverkan på resultaten av olika
borrdiameter. I fig. 13 ha inritats några
försöksvärden som funktion av borrad längd och tiden
vid lufttrycken 6,6, 5,5, 4,75, 4,0 och 3,15 atö.
Ekvationen för dessa kurvor är
t = 0,11 • l1’1
b = k
| eller -«.•£(£)’
(P—2.2)1’1
där t är tiden i min., I borrat djup i cm och P
lufttryck i at ö. Av fig 13 framgår, att de
praktiska försöksvärdena ligga nästan jämnt
fördelade i förhållanden till de inritade kurvorna
enligt ekvationen. Endast vid lufttrycket 3,15 atö
visa försöksvärdena tydligt en avvikelse, som kan
ß orrsjunkmng
cm/rr
Fig. 13. Borrad längd som funktion av tiden för P = 6,6, 5,5,
4,0 och 3,15 at ö.
Fig. 14. Borrsjunkning som funktion av borrad
längd för P = 3,15, 4,0, 5,5 och 6,6 atö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
