Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Föreningar - Örebro Ingenjörsklubb, av T L - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening, av N C - Kalmar Teknologklubb, av T B - Norrköpings Polytekniska Förening, av B M - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
TEKNIS K TIDSKRIFT
Föreningar
Örebro Ingenjörsklubb
sammanträdde på Frimurarlogen lördagen den IS
mars under ordförandeskap av
belysningschef Yngve Persson. Två nya
medlemmar invaldes.
Sekreteraren vid K. Tekniska
Högskolan, Erik Philip höll därefter ett
anförande, "Matematiska kåserier".
Inledningsvis berörde han olika talsystem,
och framhöll bl.a., att det skulle vara
lättare med ett 12-talssystem än med
1 O-talssystemet, då ju 12 är delbart med
2, 3, 4 och 6 men 10 endast med 2 och
5. Danmark har spår av ett
20-talssy-stem, Indien har ett utpräglat sådant,
likaså Frankrike. På Nya Zeeland finns
ett folkslag, som har ett 11-talssystem.
Därefter kom talaren in på
sifferbe-teckningarna, varvid han bl.a. bad tekn.
dr S O Asplund utföra multiplikationen
695 X 387 med romerska siffror. Här
skall talas tyst om utgången. Det högsta
tal, som kan skrivas med tre siffror, är
999. Skrives resultatet med 1 mm breda
siffror, skulle det behövas 18 ljusår att
gå förbi det. Grekerna hade bokstäver,
som betydde tal, och talmystiken
frodades i hög grad. Enligt Joharfhes
Uppenbarelsebok 13:18 är ju vilddjurets tal
666 en människas tal. Under stort jubel
från de närvarandes sida visade sekr.
Philip, att ordföranden just var
vilddjuret. Om talet .t nämnde han, att det
finns uträknat med mer än 500
decimaler. Ett närmevärde, som ger rätt på en
hel del decimaler får man, om man
dividerar de sista tre siffrorna i talet
113 355 med de tre första, dvs. man får
ti = . Slutligen nämnde talaren, att
om någon hade satt in 1 öre vid Kristi
födelsq, skulle . detta ha vuxit till
0,01 • (1,04) 1944 = 12 7 8 • 1028 kronor. Då
jordens volym är 1081 - 1021 dm3 och ett
jordklot av guld är värt 1043 - 1026 kr.,
skulle summan motsvara ca 123
guldjordklot.
Efter föredraget följde supé och dans
till radiogrammofon. Trots att antalet
deltagare ej var särskilt stort, var
stämningen utomordentligt god hela kvällen.
Tekn. dr S O Asplund beskrev under en
paus i dansen sina intryck från en
nyligen företagen resà till Köpenhamn.
T L
Karlskoga Bergslags Tekniska
Förening sammanträdde den 18
februari 1944 i närvaro av ca 75 medlemmar,
varvid disponent E Wijkander
presiderade. Efter genomgång av
föreningsärendena inledde civilingenjör Kjell
Stromberg en diskussion över ämnet
"Om arbetsstudier". Inledaren betonade
att arbetsstudierna äro ett hjälpmedel för
rationalisering. Arbetsstudiemannens sätt
att arbeta kan i korthet sägas bestå däri,
att arbetsstudiemannen granskar
arbetet ur alla synpunkter och i dess
sammanhang med andra processer,
kartlägger arbetsförloppet och analyserar
detaljerna. Härvid delas arbetet upp i så
små tempon söm möjligt. Efter
noggrann analys och därav eventuellt
föranledda ändringar följer en syntes. Det
gäller att trimma in arbetet så att det
går som man avser. Därefter fastställes
tiden som arbetet tar. När ackord skall
sättas på ett studerat arbete följer även
ackordsförhandlingar. Arbetet är icke
färdigt förrän produktionen går på det
sätt och i den takt som framkommit
såsom den lämpligaste. En
arbetsstudie-avdelning arbetar inte på egen hand
utan måste växa in i den övriga
organisationen och ta i anspråk alla goda
krafter för att uppnå målet
rationalisering. Rätt bedrivna och utnyttjade leda
arbetsstudierna icke enbart till
rationalisering utan även in på rent
arbets-psykologiska frågor. Genom att
studierna utföras på arbetsplatsen och under
normala betingelser ge arbetsstudierna
goda inblickar i sambandet mellan
trivsel, arbetsanda och produktionsresultat.
Här finnas stora möjligheter för att
komma till större kännedom om den
mänskliga faktorn i industrin.
I den efterföljande’ mycket livliga
diskussionen voro de mest debatterade
problemen : behovet av praktisk erfarenhet
hos arbetsstudiemännen, möjligheten att
använda förmän och arbetare för dessa
uppgifter och klyftan mellan timpenning
och ackordslön.
Den 18 mars hölls föreningens årsmöte
under ordförandeskap av byggnadschef
A Lundberg. Till styrelse för arbetsåret
1944—1945 valdes: artilleridirektör O
Lindén, ordförande; byggnadschef A
Lundberg, 1 :a vice ordförande;
överingenjör E Hermanson 2 :e vice
ordförande ; civilingenjör N Carbonnier,
sekreterare ; dr E Troell; skattmästare;
bergsingenjör S Arvidsson, klubbmästare och
ingenjör E Eriksson, överingenjör E
Jansson och bergsingenjör P Odelberg.
Efter årsmötesförhandlingarna höll
redaktör G Näsström, Stockholm, ett
högintressant och spirituellt kåseri över
ämnet "Möte med USA i krig", varefter
kvällen avslutades med supé och dans
med deltagande av ca 120 personer.
N C
Kalmar Teknologklubb
sammanträdde lördagen den 11 mars på
Stadshotellet. Sammanträdet, som leddes av
ordföranden, vägdirektör Blomberg, hade
hörsammats av ett rätt stort antal
medlemmar. Efter inval av ett par
medlemmar överlämnades ordet till
länsarkitekten i Kalmar län, Åke Strhvtdberg,
som talade om "Hur byggande regleras
i stad och på landet".
Till en början nämnde denne, att på
1700- och 1800-talen fortgick städernas
utveckling utan stöd av någon allmän
författning. Man klarade sig med
föreskrifter, som meddelades för varje stad
särskilt, och som så småningom
sammanfattades i byggnadsordningar. Allmänt
väntade man, att allmänna regler om
städernas planering och bebyggande
skulle tas in i 1734 års lag, men därav
blev intet. Visserligen framställdes
förslag härom, men det var först år 1874,
dvs. 140 år därefter, som stadganden
härom infördes. Tidigare hade man, då
det visade sig att gamla, mindre väl
planerade städer behövde en ordentlig
reglering, icke sällan helt enkelt förordnat
om en fullständig förflyttning av staden.
Ett märkligt exempel härpå är Kalmar.
I samband härmed anförde talaren, att
Johan III år 1576 beslöt "omläggande
av en vandring eller gatha" om minst
24 alnars bredd runt Kalmar innanför
stadsmuren. Kungen skrev, att "the
gamble och nyttige trähus som ther stå
i wägena måge föres och setties uth på
Malmarne".
För byars bebyggande förekommo i de
gamla landskapslagarna vissa
föreskrifter. Här föreskrevs att tomt i byn skall
ligga vid gata.
För landsbygden finnas ännu i dag
inga föreskrifter om byggande. I 1874
års lag finnes i byggningabalken 2 kap.
endast följande: "Huru å tomt skall
byggas. Tomt skall byggas till mangård
och ladugård. I mangården skola vara
stuga med förstuga och kammare, så
ock gäststuga, där gården så stor är,
källare, visthus och sädesbod,
redskapshus och hemligt hus, port och lider.
Tarvar bonde fler hus bygge sig till
lägenhet det bästa han gitter.
Ladugården bygges särskilt ifrån mangården,
och där skola vara stall, fähus, fårhus
och svinhus, med nödiga foderrum, så
ock loge och lador, efter som gården
är stor till. Badstuva eller mälthus skall
ock byggas, så ock ria, där skog är,
och de avsides sättas. Ej må någon
närmare till grannes tomt bygga, än att
han till stödje eller stolparum en och en
halv aln å sin tomt lämnar." Den enda
bestämmelse, som sålunda finnes för
landsbygden är att det skall finnas
stolparum. Visserligen finns nog
föreskrifter huruledes lik skall begravas och
hur gravar skola dräneras, men hus för
människor att bo i finnas inga
bestämmelser om.
Med bilder visade sedan talaren typiska
exempel på ett par samhällen, vilka
tillåtits växa upp utan någon som helst
reglering, där bostadshus och
industribyggnader äro uppförda om varandra,
ett byggande, som givetvis är helt
förkastligt. Till slut framhölls vikten av
att en regionplan uppgöres före
bebyggelsen, så att byggandet icke må ske
för stunden utan för framtiden.
Efter föredraget utspann sig en livlig
diskussion, i vilken föredragshållaren
fick tillfälle att ytterligare belysa
frågan. På sammanträdet följde ett som
vanligt angenämt samkväm. T B
Norrköpings Polytekniska
Förening sammanträdde fredagen den 31
mars på Standard Hotell under
ordförandeskap av rektor Hj. A Lind. Vid
sammanträdet höll byråchef Harry
Kahr det föredrag över "Sveriges
försörjning med flytande bränslen under
kriget", som publicerats i Tekn. T.
1944 s. 301. B M
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Kemi och Bergsvetenskaps
medlemmar äro inbjudna till Geologiska
Föreningens sammanträde på Stockholms
Högskolas lärosal 3, Kungstensgatan 45,
2 tr., torsdagen den 4 maj 1944 kl.
19.30 (precis).
överdirektör Per Geijer :
"Omfattningen av termen leptit." — Diskussion. —
Sexa på Studentkårens Restaurang,
Holländaregatan 34. Vid samkvämet visar
dr Erland Grip en film om
Bolidenbolagets malmletningsarbeten inom
Skel-leftefältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
