Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Kortslutningslaboratoriet vid K. Tekniska Högskolan, av Emil Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546 TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 8. Reaktor samt kortslutningsdon.
Omedelbart efter de för kablarnas och
statorlindningens omkoppling insatta
frånskiljarknivar-na följer en oljebrytare för 150 000 kVA
bryteffekt vid 6,6 kV. Den kan alltså säkert koppla
ifrån kortslutningsgeneratorn, om så skulle visa
sig önskvärt eller nödvändigt vid proven (t.ex. om
en provapparat ej förmår bryta
kortslutningsströmmen), se fig. 7. Därefter ledes effekten
i skenor, monterade på stödisolatorer fram till
den trefasiga reaktorn, med vars hjälp den
önskade kortslutningseffekten kan inställas, om den är
mindre än generatorns maximala
kortslutningseffekt. Varje fas av reaktorn består av tolv
spolar, som medelst kopplingsbleck kunna
seriekopplas eller omkopplas på annat sätt, t.ex. i 2, 3,
4, 6 och 12 parallella grupper. Dessutom kan en
viss variation i reaktansen erhållas därigenom att
ej alla spolar inkopplas eller att en del
seriekopplas, en del parallellkopplas. Vid exempelvis ren
seriekoppling kunna antingen alla spolar utnyttjas
eller också endast 11, 10 eller 9 osv. Vidare
kan man ha t.ex. 10 spolar i serie och 2 i parallell
osv. På så sätt kan reaktorns reaktans per fas i
ett stort antal steg varieras mellan 18 ohm vid
seriekoppling av alla spolarna ned till 0,125 ohm
vid parallellkoppling av de tolv spolarna. Fig. 8
visar till vänster en bild av reaktorn.
Institutionen räknar som nämnts med att få stor
användning för kortslutningsutrustningen
framför allt vid undersökning av lågspända apparater
(säkringar och brytare o.d.), för vilka de
aktuellt uppträdande påkänningarna vid
strömkretsens brytning ofta kunna vara mindre än här
maximalt disponibel kortslutningseffekt. Därför
är även den till utrustningen hörande 3 000 kVA
transformatorn, en luftisolerad
trefaskärntrans-formator, en viktig del i anläggningen. Dess
primärlindning är dimensionerad för 6 300 V vid
Y-koppling och ligger närmast järnkärnan.
Sekundärlindningen, som ligger ytterst, består
av tolv spolgrupper per fas, var och en med
början- och slututtag utförda till en särskild
kopplingstavla, så att de bekvämt kunna seriekopplas
eller kopplas i 2, 3, 4, 6 och 12 parallella grupper.
Härigenom fås i tomgång och vid Y-koppling en
sekundärspänning av 1 575, 788, 525, 394, 263
och 131 V huvudspänning (dessutom kan man
vid D-koppling av sekundärlindningen få
ytterligare en del spänningssteg; då emellertid de
härför erforderliga kopplingsanordningarna bli
rätt dyrbara, har institutionen ej ansett det
lämpligt att vidta några åtgärder för en sådan
omkoppling). Fig. 9 visar en bild av transformatorn
med däröver placerad reaktor.
Transformatorn har sålunda följande märkning:
3 000 kVA, 6 300/1 575—788—525—394—262,5
—131 V, 275/1 100—2 200—3 300—4 400—6 600
—13 200 A, 50 p/s. Vid omsättningen 6 300/1 575 V
uppmättes kortslutningsspänningen vid
märk-ström till 227 V, dvs. 3,6 %, och
kortslutningsförlusterna till 36,9 kW. Härav fås
kortslutnings-resistansen på primärsidan Rk =0,163 ohm/fas
och kortslutningsreaktansen Xk = 0,447 ohm/fas.
Fig. 9. Kortslutningstransformator med däröver placerad
reaktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
