Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Mm - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
TEKNIS K TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde onsdagen den 22 mars
1944 på restaurang Rosenbad, varvid
direktör A R Angelo, Hellerup, höll ett
föredrag om "Danmarks Forsyning med
Elektricitet i de sidste Aar". Han
började med en historisk jämförelse av
elektricitetsförsörjningens utveckling-, som i
Danmark och Sverige delvis gått skilda
vägar. Medan man i Sverige i början
på seklet rätt snart siktade på en
rationell storproduktion av elektricitet,
skaffade hundratals städer och samhällen i
Danmark sina egna småverk,
huvudsakligen för likström. Ett undantag var
Nordsjälland, där man redan 1907
påbörjade en vaxelströmsförsörjning.
Växelströmsdistributionen tog fart på
allvar under kriget 1914—1918. Den
utfördes för 50 p/s med 10 kV på
hög-spänningssidan och 220/380 V på
låg-spänningssidan. Omkring år 1920 togs
det första steget till en centralisering
och rationalisering av
elektricitetsproduktionen, framför allt på Själland, där
det under mellankrigstiden byggdes ett
hela ön omfattande 50 kV nät av 800
km utsträckning med 15
huvudtransfor-matorstationer för 50/10 kV.
Produktionen är baserad på ångkraft från tre
storkraftverk, i Köpenhamn (H C
Ørsted-værket), Isefjord och Masnedö samt i
någon mån på kraftutbytet med Sverige.
De två sistnämnda ångkraftverken kom
inte i gång förrän 1940. Medräknas ett
mindre ångkraftverk på Lolland har
dessa centrala kraftverk en
sammanlagd effekt av ca 250 MW. De äro fullt
moderna och arbeta med god
bränsleekonomi. Mellan de tre
huvudkraftverken har etablerats samköming,
dirigerad från transformatorstationen
Ørne-gaarden strax norr om Köpenhamn.
I Jylland äro förutsättningarna för
stordistribution sämre, då där endast
finns ett enda större modernt kraftverk,
medan flertalet centraler äro små
diesel-verk. Mellan några av de större
konsumtionscentra fanns dock före kriget ett
antal 60 kV ledningar, vilken spänning
valts med tanke på samköming med
Tyskland.
När kriget kom och satte stopp för
import av dieselolja tillsattes en statlig
kommission med uppgift att överföra
belastningen så långt möjligt på
ångkraftverken. På Själland gick detta
tämligen bra med hjälp av omformare, men
på Jylland, där det endast fanns 15
ångkraftverk med en sammanlagd effekt
av 140 MW och endast ett fåtal
överföringsledningar, kunde detta inte göras
utan vidare. Med statligt stöd lyckades
man dock så småningom bygga de
nödvändigaste ledningarna och
transformatorstationerna innan dieselverken helt
måste inställa driften på grund av
oljebristen. Omkring 150 små dieselverk
måste dock köra med gengas baserad på
torv. Bränslesituationen blev emellertid
redan från början mycket
svårbemästrad, och man tvingades införa
restriktioner, som jämte den påbjudna
mörkläggningen åstadkom en sänkning
med ca 20 % av förbrukningen.
För att klara bränslefrågan har Dan-
marks industri i stigande grad varit
hänvisad till inhemska bränslen, såsom
brunkol, torv och ved, av vilka brunkol
och torv använts även vid
elkraftproduktionen.
Av brunkol har Danmark omkring
25 Mt, men en del av fyndigheterna
ligger så djupt under lager av sten, grus
och sand att de endast kunna utnyttjas
1 yttersta nödfall. Kolen innehålla ca
50 o/0 vatten och 3—12 c/0 aska. Det
effektiva bränslevärdet är i genomsnitt
2 300 kcal/kg, vilket betyder att det
behövs 2,5—3 kg brunkol för att ersätta
1 kg stenkol. Kolet brytes i stor skala
med grävmaskiner och andra mekaniska
hjälpmedel men arbetet kräver ändå en
arbetsstyrka av 5—10 000 man.
Produktionen, som under 1943 uppgick till
2,6 Mt, begränsas av
transportkapaciteten på järnvägarna. Kraft- och
elverken ha samma år använt ca 600 000 t
brunkol.
Torvmossarna äro spridda över hela
Danmark, men de bästa och största
mossarna ligga på Jylland. Utöver de
traditionella torvtäktmetoderna, mer eller
mindre mekaniserade och elektrifierade,
ha även nya metoder prövats, t.ex.
fräs-torven. Totalproduktionen 1943 var uppe
i ca 6 Mt, vilket är 15 gånger mer än
under normala förhållanden. För detta
behövs en arbetskraft på 60000 à 80000
man, fördelade på ca 2 000 arbetsställen.
Torven innehåller ca 45 % vatten och
aska och har ett nyttigt bränslevärde
på ca 3 000 kcal/kg, varför 2—2,5 kg
torv svarar mot 1 kg stenkol. Kraft- och
elverken ha under 1943 använt ca
300 000 t torv.
Användningen av torv och brunkol vid
elverken har krävt lösandet av en hel
del besvärliga problem. Trots
konstruktiva förändringar på
eldningsapparaterna har man inte kunnat undvara
åtminstone 10 c/0 stenkol, och ändå kan man
inte nå högre panneffekt än ca 80 c/0
av den vid stenkol normala. Detta
spelar mindre roll på Själland, där den
installerade effekten är mer än
tillräcklig, men på Jylland måste betydligt
större procent stenkol användas för att
hålla elektricitetsproduktionen uppe. Vid
Isef jordverket, som normalt bränner
kolpulver, måste en stor och dyrbar
torkanläggning uppföras, då vattenhalten i
brunkol måste sänkas från 50 till 20 c/0
innan kolet kan pulvriseras. Då dessa
förhållanden omöjliggöra en rättvis
fördelning av dyrt och billigt bränsle ha
de 20 ångkraftverken organiserat en
frivillig clearing, varigenom man kan
åstadkomma en viss utjämning av
bränslekostnaderna.
Elproduktionen i Danmark är av
storleksordningen 1,4 miljarder kWh eller
ca 350 kWh per invånare. Motsvarande
svenska siffra skulle bli ca 500 kWh,
om storindustrin och järnvägsdriften
fråndras för att göra jämförelsen
riktigare.
Talaren slutade med att konstatera
hur elektricitetsförsörjningen i Danmark
trots alla svårigheter i stort sett kunnat
upprätthållas och framhöll i detta
sammanhang den värdefulla hjälp man
haft av kraftutbytet med Sverige. Den
svenska vattenkraften till Själland har
åstadkommit en direkt avlastning av
brunkolstransporten från Jylland.
Talaren hoppades på fortsatt förståelse i
Sverige för kraftexport till Danmark.
Vid den efterföljande supén och
samkvämet hyllades direktör Angelo
hjärtligt av ordföranden, professor Dahlgren,
och andra närvarande. Professor S
Velander framhöll särskilt den roll Angelo
spelat vid rationaliseringen av
Danmarks kraftförsörjning, i striden mellan
likströms- och växelströmsverken och
vid genomförandet av förbindelsen med
Sverige, som på den tiden betydde ett
tekniskt och ekonomiskt djärvt steg.
Direktör C Kleman erinrade om att
Angelo byggt Danmarks enda
vattenkraftstation i Gudenaa och relaterade en
del gemensamma minnen. Mm
Personnotiser
Födelsedagar
Civilingenjör Ragnar Signeul,
Stockholm, 50 år den 14 maj.
Arkitekt John Alban Bagger,
Stockholm, 70 år den 19 maj.
Bergsingenjör Oscar Dieden, Stockholm,
60 år den 19 maj.
Fil. dr Wilhelm Abenius, Rällså, 80 år
den 21 maj.
Civilingenjör Olof Hansson, Malmö, 60
år den 21 maj.
Ingenjör Einar Ristng, Åby, 60 år den
22 maj.
Diplomingenjör Henry Wallgren,
Västerås, 50 år den 22 maj.
Disponent Carl Agrell, Stockholm, 80
år den 24 maj.
Driftingenjör Rupert Danielsson,
Uppsala, 50 år den 25 maj.
Civilingenjör Vilhelm Klang, Lund, 70
år den 26 maj.
Driftingenjör Anders Andersson,
Linköping, 50 år den 27 maj.
Civilingenjör Albin Zetterberg,
Göteborg, 60 år den 27 maj.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 8 maj
1944 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2. "Större väg- och vdttenby
ggnads-arbeten i Stockholms stad under de
närmaste tio åren", föredrag av
gatudirek-tör David Änger. — Supé och
samkväm.
Mekanik sammanträder tisdagen den
9 maj 1944. Kl. 13.55. Tåg avgår från
Stadsgården till Sickla, där Atlas Diesels
verkstäder beses (återfärd till
Stockholm kl. 16.20). — Kl. 17.30 Middag på
Mosebacke (8 kr.; anmälan till
klubbmästaren senast den 8 maj).
K. Tekniska Högskolan kommer vid
en högtidlighet den 25 maj 1944 att
promovera ett antal doktorer och
hedersdoktorer. Bland de sistnämnda märkas
i första hand H.K.H. Kronprinsen och
statsrådet Gösta Bagge. De som icke
fått skriftlig inbjudan, men önska delta
i promotionen och i den efterföljande
banketten kunna i mån av utrymme
beredas tillfälle härtill efter skriftlig
anmälan till Promotionsbyrån, K. Tekniska
Högskolans kansli, Valhallavägen 79,
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
