Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Fibrer, tvättmedel, smuts, av W Kling - L H Baekeland †, av Curt Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
TEKNIS K TIDSKRIFT
vet sålunda av erfarenhet, att man vid
konstfibermaterial bör undvika höga temperaturer och
långvarig kokning.
Slutord
Sammanfattningsvis kan man säga, att vid
behandlingen av olika fibermaterial med tvättmedel
de praktisk-empiriska erfarenhetsrönen icke ha
fått någon förklaring genom rent vetenskapliga
forskningsresultat. Först under de senaste åren
ha inom detta område mera djupgående
kunskaper förvärvats, i första rummet genom
röntgenografiska undersökningar. Resultatet har
blivit, å ena sidan en mera detaljerad och noggrann
bild av fibrernas struktur, å andra sidan mycket
intressanta inblickar i tvättmedlens och deras
lösningars byggnad. På basis härav har man kunnat
göra sig åtminstone approximativa föreställningar
över tvättprocessens verkliga förlopp. Härvidlag
har man visserligen fått göra åtskilliga
förenklande antaganden; sålunda har man i
föreliggande översikt helt och hållet bortsett från
exempelvis de elektriska laddningarna. Trots dessa
förenklande antaganden har man fått nöja sig med
att den bild, som man har kunnat göra sig,
uppvisar ett flertal luckor. Härav framgår hur
nödvändigt det är, att området ägnas vidare intensivt
forskningsarbete. Man har all rätt att hoppas, att
detta arbete skall resultera i ytterligare värdefulla
anvisningar för tillverkningen av fibermaterial,
för tvättmedelsframställningen och för det
praktiska genomförandet av textilförädlingens
arbetsprocesser.
L H Baekeland †
Det meddelades för någon tid sedan från New York, att
dr L H Baekeland, bakelitens uppfinnare, avlidit. Man
frågar sig med häpnad om det kan vara sant. Bakelit och
alla dess mer eller mindre avlägsna släktingar, gemensamt
betecknade konsthartser, ingripa ju på ett för lekmannen
obegripligt sätt i det dagliga livet och utgöra ej blott
grundvalen för många världsomspännande industrier utan det
finnes väl knappast någon industri, som ej mer eller
mindre är beroende av dem. Att denna utveckling skett på så
kort tid, att uppfinnaren och föregångsmannen ännu helt
nyligen var i livet är knappt fattbart men få äro de
storindustriella uppfinningar, som så fort och så grundligt
slagit igenom som bakelit.
Här är icke platsen att orda om konsthartsernas
nuvarande ställning, men några yttre data om Baekeland och
några namn och episoder från den första tiden kunna
vara på sin plats.
Leo Hendrik Baekeland föddes år 1863 i Gent, Belgien,
men utvandrade redan 1889 till USA och blev snart
amerikansk medborgare. Han ägnade sig åt kemin och det torde
ej vara allmänt bekant, att de av varje fotograf välkända
Veloxpapperen äro hans verk. Han sålde denna sin
uppfinning 1899 till Eastman Kodak och blev därigenom
ekonomiskt oberoende, så att han med full kraft kunde ägna
sig åt sitt livsverk, uppfinningen av den produkt, som
efter honom kallas bakelit.
Bedan långt före Baekeland visste man att fenol och
formaldehyd kunde bilda en hartsliknande produkt.
Föregångsmännen voro Baeyer, Kleeberg och Luft. Men en
produkt, lämpad för praktisk användning, hade man ej
kunnat få fram. Det var Baekeland, som löste problemet,
och bakelit är icke någon frukt av en tillfällighet utan av
ett fyraårigt mödosamt forskararbete, inriktat på denna
sak. Experimenten utfördes på olika platser, men den
plats där bakelit föddes var ett litet laboratorium i
Yonkers (N Y). Delta skedde 1907 och i juni 1908 beviljades
patentet.
Den första leveransen skulle göras till Westinghouse
Electric and Manufacturing Co. från Perth Amboy (N J), där
Baekeland hade hyrt en liten fabrik. Framställningen
skedde i en retort om 2 500 1 och omröraren skulle drivas
av en ångmaskin, som emellertid strejkade, så att alla
närvarande fingo hugga i och dra för hand. Efter en
timmes hårt arbete blev satsen klar. Då sprang en något
omogen kemist upp, öppnade manhålet ocli stack ned en
fotogenlampa för att se hur det såg ut. En explosion blev
följden — och så slutade den första framställningen av
bakelitharts för leverans.
.1 A Alsworthy, kemisk konsulent hos Thomas A Edison,
såg att material av denna tvp hade möjligheter för
grammofonskivor och Adolph Karpen från Karpen Bros i
Chicago kom först på tanken att utnyttja det för fernissor
och läcker. Tablettering gjordes först hos Remy Electric Co.
Operationen var besvärlig och när man hade kommit fram
till tre tabletter per minut, ansågs detta som ett stort
framsteg.
De först pressade bakelitdelarna för den elektriska
industrin voro spolar för Weston Electric Instrument Corp.,
som behövde ett isolerande material, okänsligt för väta
och fukt. Efter att ha undersökt alla då förhanden varande
möjligheter voro de nära att ge upp då F E Weston fick
tillfälle att diskutera saken med Baekeland, som antydde
sin nya produkt. De pressades hos Boonton Rubber Co.
Det var kanske vid denna tid, som ett av de först
tillverkade verktygen ej kunde användas emedan man
förbisett att det också måste kunna öppnas.
När Boonton Rubber Co. senare flyttade hittade man en
kartong bakelitpulver, enligt etiketten 22 år gammal, som
på något sätt kommit undan. Man kunde utan vidare
pressa detaljer av pulvret.
I oktober 1910 bildade Baekeland General Bakelite Co.,
numera Bakelite Corp. of New York, som snart följdes av
dotterbolag i Tyskland, England, Japan, Canada, Italien etc.
Nu vid Baekelands död är denna världsorganisation, hur
stor den än växte under hans ledning, dock endast en del
av det otal fabriker, som tillverka konsthartser och som
finnas i varje land. Ändå är det som nu finnes säkerligen
endast en början till den konsthartsålder, som vi redan ha
inträtt uti, och till vilken L H Baekeland lade grunden.
CAirt Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
