Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Elektro-organiska tillverkningsmetoder i industrin, av Allan Wetterholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
587
Elektro-organiska tillverkningsmetoder
i industrin
Civilingenjör Allan Wetierholm, LSTF, Stockholm
Redan en hastig överblick över kända
organisktekniska tillverkningsmetoder visar, att man
hittills endast i mycket begränsat omfång begagnat
sig av den elektriska strömmens elektrolytiska
verkningar för syntetiska ändamål. Ofta möter
man måhända som en följd härav den åsikten,
att de elektro-organiska metoderna sakna
syntesvärde, dvs. äro otjänliga för industriellt syntetiskt
bruk, åtminstone i större omfattning.
Användande av elektrisk ström för tillverkning medför
sålunda enligt denna åsikt alltid en onödig
komplikation av tillverkningen utan samtidiga
fördelar. Härtill kan emellertid sägas, att det ytterst
är prisfrågan i förhållande till kvaliteten, som
fäller avgörandet, något som i och för sig är skäl
nog för en förnyad granskning av de
elektro-organiska metoderna. Därjämte framträda
emellertid vid diskussioner inom detta område ofta
nog mycket oklara föreställningar över vilka
processer, som industriellt genomförts i större
eller mindre skala. I viss utsträckning föreligga
visserligen giltiga skäl för dessa oklara
föreställningar, eftersom även i litteraturen härskar en i
många stycken väl genomförd mörkläggning på
området. Ett visst kunskapsmått över det
nuvarande medelvärdet torde dock stå att uppnå trots
denna.
Det ligger ju i utvecklingens intresse, att ingen
möjlig utväg lämnas oförsökt. Under sökandet
efter allt effektivare metoder händer det därvid
stundom, att nya generationer på grundval av
nya förutsättningar ånyo genomleta teknikens
liksom vetenskapens "sophögar" — på jakt efter
förmodade dyrbarheter. Som en dylik sophög
kan med visst fog den organiska elektrokemin
för närvarande betecknas.
Kärnfrågan är denna: kan man vid lösandet av
ett visst aktuellt problem förvänta, att
elektro-organiska metoder ha något positivt bidrag att
komma med? I ett försök att i möjligaste mån
bringa klarhet över de tekniska möjligheterna,
sådana de för närvarande framstå, har min
tankegång varit, att med hjälp av litteraturens
uppgifter om industriellt prövade elektro-orga-
Sammandrag av Tekniska Skrifter nr 103 (1944).
DK 541.138 : 621.357.3 : 661.7.087
niska processer söka besvara följande frågor för
att åstadkomma en inbördes värdesättning av
elektro-organiska och övriga kemiska
tillverkningsmetoder:
vilken metod har gynnsammaste förutsättningen
med hänsyn till utgångsmaterialens
lättillgänglighet och pris?
vilka äro utbytena enligt de olika
framställningsvägarna?
föreligga särskilda framställnings- och
renings-svårigheter?
äro de erhållna produkterna av lika värde?
Erhållas speciella fördelar enligt någon av
metoderna?
Statistisk översikt över intresseskiftningen
Som en indikator på, hur intresset för ett visst
område skiftat och i viss utsträckning också på
hur utvecklingen förlöpt, kan man välja antalet
inom området under olika tider uttagna patent.
En dylik patentstatistik har till en början
utarbetats för de här närmast aktuella länderna:
Tyskland, Förenta Staterna och Sverige. Den har
lämnat följande resultat.
Tyskland Förenta Staterna Sverige
1881— 85 ..........................3 1 0
1886— 90 ..........................0 0 0
1891— 95 ..........................19 0 1
1896—1900 ..........................45 11 5
1901— 05 ...................49 14 1
1906— 10 ..........................17 11 1
1911— 15..........................19 17 2
1916— 20..........................21 17 2
1921— 25 .....................13 11 0
1926— 30 ..........................0 16 0
1931— 35 ..........................1 15 2
1936— 40 ..........................0 4 (ej kompl.) 2
Summa 187 117 16
Ett utpräglat maximum förefinnes för Tysklands
del omkring sekelskiftet, medan tendensen
knappast är utpräglad för Förenta Staterna. Det kan
nämnas, att av de svenska patenten äro fyra
baserade på svenska uppfinningar. Den kvantitativa
riktigheten av maximet ovan kan man lätt
övertyga sig om genom att bläddra i en
elektro-orga-nisk handbok och studera årtalen för
avhandlingarna! Uttydd i ord skulle ovanstående tabell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
