Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1944 - Värmebehandlingsstrukturens inverkan på utmattningshållfastheten hos svetsfogar i St44, av Cyrill Schaub - Precisionsverktyg för mätning av innermått, av Wll - Brännsvetsmaskin, av F H - Stora ångturbiner, av F H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
från dylika inre spänningskoncentrationer. Vid
en svetsad konstruktion tillkomma förutom
dylika strukturella faktorer även de andra tidigare
omnämnda, således inre spänningar och
makro-skopiska defekter. De förstnämnda kunna i vissa
fall elimineras genom en avspänningsglödgning
av konstruktionen, och det är i dylika fall
tänkbart, att därigenom en viss höjning av
konstruktionens utmattningshållfasthet kan åvägabringas.
En dylik effekt kan eventuellt skönjas i tabell 3,
i det att utmattningsgränsen tycks vara störst vid
de spänningsglödgade provstavarna. Nu är det
emellertid så, att vid de obehandlade proverna
de mesta inre spänningarna redan utlösts vid
uttagningen av proverna ur den svetsade plåten,
så att någon inverkan av svetsspänningarna
endast i mycket ringa omfattning kan ha gjort
sig gällande vid föreliggande undersökning. För
att kunna påvisa svetsegenspänningarnas
inverkan på svetsade konstruktioners
utmattningshållfasthet bör man givetvis utmatta hela
konstruktionen dels i obehandlat, dels i värmebehandlat
tillstånd.
Slutledning
Värmebehandlingsstrukturen hos båg- och
gas-svetsar i St 44 och liknande material tycks inom
felgränserna ej ha någon inverkan på
svetsfogar-nas utmattningshållfasthet.
Utmattningshållfastheten är starkt beroende på
tillsatsmaterialets känslighet mot samt
förekomst av inre defekter, såsom blåsor och
slagginneslutningar. Denna känslighet resp. förekomst
tycks vara en specifik egenskap hos varje
tillsats-material och svetsförfarande.
DK 681.2 : 620.1.08 : 621.9-46
Precisionsverktyg för mätning av innermått. En
schweizisk firma tillverkar ett mätverktyg för innermått
i satser för olika mätområden och med olika
mätnoggrannhet. Med den minsta satsen kan man mäta hål med
diametern mellan 5 och 20 mm med 0,001 mm noggrannhet
och de största satserna möjliggöra mätning upp till 300 mm
med 0,01 mm noggrannhet. En apparat för mätning inom
området 15—40 mm visas på fig. 1 och principen för
mätmetoden på fig. 2. I ett cylindriskt mäthuvud K äro
känselbultarna T insatta, vilkas läge kontrolleras av den
koniska nålen N. Nålens läge bestämmes med
mikrometerskruven Af. Vid insättning av mätverktyget i ett
arbetsstycke W hålles nålen indragen med handtaget Q. Vid
mätning släpper man handtaget, varvid fjädern F pressar
nålen mot bultarna T, som därvid pressas utåt, varefter
Fig. 1. Innermätverktyg.
623
W 7" tf A/ 5 Q F M
Fig. 2. Schema för mätmetoden.
avläsning sker med mikrometern. Genom anordningen med
fjädern erhålles alltid samma mättryck. Nålens konvinkel
är ganska liten och därigenom erhålles en stor rörelse på
nålen i förhållande till bultarnas rörelse. Med
mikrometerskruven kan man därför utan någon svårighet göra
avläsningar på 0,001 mm.
Varje sats mätverktyg innehåller vanligen två
mikrometer-skruvar och ett antal mäthuvuden och nålar samt
förlängningsstycken, med vilkas hjälp man kan mäta djupa
hål. Mätområdet för varje kombination av mäthuvud och
nål är så stort, att det täcker motsvarande
toleransområde enligt SMS. Mätverktygens slitning är mycket liten.
I många fall kan en sats mätverktyg med fördel ersätta
ett större antal vanliga toleransmätverktyg. Wll
Brännsvetsmaskin. AEG tillverkar en
universalbränn-svetsmaskin, som undviker varje skadlig uppvärmning av
arbetsstycket. Den kontinuerliga brännsvetsperioden sätter
in så snart arbetsstycket uppnått erforderlig temperatur.
Stuktrycket anpassas efter arbetsstyckets area och
fog-form och kan aldrig överskridas till skada för
arbetsstycket. Vid brännsvetsmaskiner för svetsning av räls, rör
och andra liknande profiler äro styrningarna för
spänn-backarna och stuksläden mycket långa och utförda med
precision. Härigenom uppstår möjligheten att nedsätta
den överdimensionering av arbetsstycket, som betingas
av erforderlig efterbearbetning, även vid smidda delar.
Materialförlusten vid avbränningen är blott några
millimeter. Vid svetsning av smärre specialstålstycken
utjämnas detta av höjd kvalitet hos verktyget, emedan
elektriskt påsvetsade delar av hög kvalitet kunna härdas med
den för dem optimala temperaturen. Alla styrningar och
svetstranformatorn äro skyddade mot svetsstänk och
deras driftsäkerhet och säkra arbetssätt i övrigt ha visat
sig höga, särskilt som styrningarna äro lågt belastade,
lägre än som eljest är vanligt för lagermetall (AEG-Mitt.
1943 h. 1/4). F H
Stora ångturbiner. Axialturbiner av impuls-,
impulsreaktions- och reaktionstyp ha utvecklats såsom flercylindriga
aggregat med dubbelströmutlopp upp till 60 MW vid
3 000 r/m och 100 MW vid 1 500 r/m, under det att
radial-turbiner med dubbelriktad rotation av aktionstyp
utvecklats upp till 30 MW vid 3 000 r/m och 50 MW vid 1 500
r/m. Vid 42 kg/cm2 panntryck når man en inre
verkningsgrad av 83 % eller mer med en årlig utnyttjningsfaktor av
90 % och mer. En förbättring av konstruktionen, avseende
högre verkningsgrad hos skovlarna genom användningen
av ett stort antal hög- och mellantryck med lägre
ång-hastigheter, bättre skövlar och reducering av den inre
läckningen genom särskild tätning jämte radiella anordningar
över skovlarna, har möjliggjort en verkligt radiell
ångström genom skovlarna, vilket höjer reaktionsgraden
alltifrån roten till toppen av skoveln, varigenom ångans
cen-trifugaleffekt motverkas. Slutligen har "dräneringen" av
lågtrycksdelen förbättrats. Ventilerna ha också
uppmärksammats i avsikt att föregripa hastighetsregulatorns
ventil att avställa ångan vid plötslig nedgång i belastningen
och därigenom förorsaka rusning (Electr. Times 1943 h
2687). F H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
