Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Svenska elfyrar, av Sven Öberg - STF:s direktörsfråga avgjord, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
637
signal på lotsstationens kontroll- och
manövertavla, fig. 18.
Liknande alarmsignaler erhållas även vid andra
fel, nämligen strömavbrott på kraftnätet (så snart
reservaggregatet kommit i gång uppträder en
signal av "motsatt tecken"), fel på den ordinarie
fyrlampan samt fel på signalbatteriet i fyren eller
på kabelns signalledare. För ett absolut
säkerställande av driften är kopplingen så utförd, att både
fyrljuset tändes och nautofonanläggningen träder
i verksamhet omedelbart vid de två sistnämnda
slagen av fel.
För övervakning av den ordinarie driften av
fyrljus och nautofon finnas på kontrolltavlan två
signallampor, matade från strömtransformatorer
i respektive huvudströmkretsar på fyren. Dessa
lampor blinka alltså i takt med fyrljuset och
nau-tofonens ljudstötar.
Framtida utbyggnadsplaner
En andra anläggning av samma slag som den på
Simpnäsklubb kommer att färdigställas inom kort
på en fyr, vilken uppfördes i fjol på
undervattens-grundet Sillåsen utanför Skäggenäs i norra delen
av Kalmarsund. Denna anläggning, som skall
fjärrmanövreras från Skäggenäs lotsstation,
planlades i samband med de nyligen avslutade
fördjupningsarbetena i Kalmarsund, och den
medför indragning av en bemannad fyr på Skäggenäs
samt av en klockboj.
I södra Kalmarsund — ett nu under kriget
särskilt omhuldat farvatten — skall vidare under
innevarande och nästa år uppföras en liknande fyr
på grundbanken Utgrunden såsom ersättning för
ett därintill stationerat fyrskepp. Denna
anläggning kommer därtill att innefatta en riktad
radio-fyr. Kraft skall överföras genom sjökabel från
Bergkvara på fastlandet via en bevakad fyrplats
på ön Garpen strax därutanför. Från denna
fyrplats, vilken samtidigt elektrifieras, skola
anläggningarna på den nya fyren manövreras och
övervakas. Avståndet Garpen—Utgrunden är 8 km.
Denna nya utveckling inom fyrväsendet synes
kunna öppna ytterligare möjligheter att anordna
fjärrmanövrerade och kanske även bemannade
fyrar, uppbyggda från havsbottnen tämligen långt
till sjöss såsom ersättning för vissa av de
nuvarande fyrskeppen. Dessa äro mycket
betydelsefulla säkerhetsanstalter för sjöfarten, men de ha
sina obestridliga nackdelar, främst kanske att de
vintertid icke i önskvärd utsträckning kunna
hållas ute på sina stationer till följd av
isförhållandena. Vidare går det icke att avskärma fyrljuset på
ett fyrskepp i ledande sektorer med olikfärgade
sken på grund av fartygets rörelser i sjön. Ett
fyrskepp är därtill en både i anskaffning och drift
mycket dyrbar inrättning, och därför kan en
avsevärd kapitalinsats för dess ersättande med en
fast fyranläggning ofta även vara rent
ekonomiskt sett förmånlig.
STF.s direktörsfråga
avgjord
Sedan Svenska Teknologföreningens presidium i
skrivelse till styrelsen den 16 mars 1943 (Tekn. T.
1944 h. 19) föreslagit, att styrelsen i samband
med viss omorganisation skulle anställa en
verkställande direktör, har denna fråga upprepade
gånger behandlats inom såväl styrelsen som
organisationskommittén. På novemberstämman
1943, då ordföranden redogjorde för huvuddragen
av föreningens verksamhet och dess program
diskuterades, anmodades styrelsen att inkomma
med förslag till direktörsfrågans lösning. Efter
ytterligare styrelsebehandling av ärendet
ledig-förklarades direktörsplatsen den 19 februari
1944. Vid ansökningstidens utgång, omedelbart
före marsstämman 1944, hade ett dussintal
ansökningar inkommit. På ordförandens begäran
bemyndigade marsstämman styrelsen att vidta
de åtgärder, som vore erforderliga för
engagerandet av en verkställande direktör.
Enär ansökningshandlingarna enligt presidiets
utfästelse skulle behandlas konfidentiellt, utsåg
styrelsen på hemställan av presidiet ett
förtroenderåd, bestående av hrr K A Wessblad,
U Åhrén och F H Stenhagen, varefter presidiet
inhämtade de sökandes tillstånd att framlägga
handlingarna för förtroenderådet. På förslag av
detta och presidiet gemensamt beslöt styrelsen
den 11 maj att såsom verkställande direktör
fr.o.m. den 1 oktober 1944 anställa föreningens
ledamot, civilingenjör Oscar M J Åkerman.
Beslutet var enhälligt.
Svenska Teknologföreningens förste
verkställande direktör är född 1899. Efter att i vederbörlig
ordning ha blivit student och reservofficer,
utexaminerades han från fackavdelningen för
elektroteknik vid KTH år 1925. Under teknistiden
deltog han synnerligen aktivt i föreningslivet, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
