Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Beräkning av tryckta strävor av furuvirke med hänsyn till virkets kvalitet, av Bertil Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
639
Beräkning av tryckta strävor av furuvirke
med hänsyn till virkets kvalitet
Tekn. dr Bertil Thunell, LSTF, Stockholm
Problemet att beräkna träkonstruktioner med
hänsyn till virkets kondition och kvalitet är
förvånansvärt litet behandlat i den tekniska
litteraturen, och det är först på den allra senaste tiden,
som dessa saker vunnit beaktande. Visserligen
ha undersökningar över konstruktionsvirkes
egenskaper utförts relativt tidigt, t.ex. av Tetmajer, men
frågeställningen har därvid mera gällt att
kontrollera vissa formler från rent hållfasthetstekniska
ståndpunkter. Materialet och dess egenskaper har
varit av underordnad betydelse. Det är därför icke
heller angivet i dessa undersökningar några data
över virkeskvaliteten. Detta går även igen i de
gällande svenska bestämmelserna för trä, vilka
finnas intagna i 1938 års järnbestämmelser. Där
utsäges icke för vilken virkeskvalitet angivna
värden gälla, ej heller definieras virkeskonditionen
i övrigt på ett tillfredsställande sätt.
Systematiska undersökningar på hithörande
områden utfördes först i Förenta Staterna och ha
där lett till relativt omfattande normer. Sådana ha
även uppställts i Schweiz, Tyskland,
Storbritannien och Kanada. En sammanställning, av dessa
länders knäckningskurvor visas i fig. 1. Såsom
framgår av denna äro icke endast värdena högst
olika, utan formen på kurvorna varierar
betydligt. Principiellt kan man särskilja två
huvudtyper: den schweizisk-tyska, där kurvan utgöres
av en rät linje för de lägre slankhetstalen, och den
engelsk-amerikanska, där kurvan för de lägre
slankhetstalen närmast är en parabel.
De mot respektive länders normer svarande
mätningsreglerna för defekterna i virket äro även
högst olika, vilket delvis betingas av anpassningen
efter olika träslag men även beror på olika
för-sågningsteknik.
För att utröna vad virkeskvaliteten och
virkeskonditionen har för inverkan på det svenska
virkets hållfasthetsegenskaper ha omfattande
undersökningar utförts vid Statens Provningsanstalts
trälaboratorium. Dessa ha gällt dels
tryckhållfastheten (knäckhållfastheten), dels
böjhållfast-heten, varav den förra undersökningen
avslutades 1942—1943, och den senare beräknas vara
färdig under år 1944. Vid dessa undersökningar
har således tagits sikte på de virkestekniska pro-
DK 620.173 : 624.071.3 : 674
694.4.058
blemen. Teoretiska betraktelser över
virkesdefekternas inverkan ha i de flesta fall alltför
begränsad giltighet för att äga någon praktisk
tillämp-barhet och ha utförts endast i vissa fall och även
då många gånger av rent kuriositetsintresse.
Vid utarbetande av programmet för den
undersökning, som utförts av svenskt furuvirke för att
utröna vad i första hand kvistigheten har för
inverkan på tryckhållfastheten vid olika längder
av tryckta strävor, måste i möjligaste mån andra
såväl virkestekniska som provningstekniska
faktorer vinna beaktande. Dessa gällde t.ex.
härkomst, dimensioner, kvaliteter, slankhetstal,
in-spänningsfall och antal. Valet av dessa har, då
det varit möjligt, skett i samråd med sakkunniga
inom byggnads- och sågverksindustrin.
Undersökningsmaterial
Vid undersökningar på trävaror är det alltid
önskvärt att återföra kunskaperna om materialet
så långt bakåt som möjligt, även om det för
praktiskt bruk icke är möjligt att alltid tillämpa en så
långt driven differentiering, som t.ex. uppdelning
efter ursprunget skulle medföra. Det har
emellertid visat sig, att många skogliga faktorer, så-
Fig. 1. Samband mellan tillåten påkänning vid tryckning
av trästrävor och slankhetstal enligt olika länders
normbestämmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
