Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1944 - Nya konstruktionsprinciper för telefonreläer, av Sten Vigren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 juni 19 A A
679
Fig. 5. Den nya
universella lyft- och
stödkutsen.
Relät’jädrarnas förenkling
genom nya universella stöd- och lyftkutsar
Grundproblemet är att åstadkomma en avsevärd
reducering av antalet fjädrar och kutsar och detta
sammanhänger intimt med konstruktionen av en
för varje fjädergrupp gemensam universell
lyft-kuts och en universell stödkuts, som kunna
användas för vilken fjäderkombination som helst.
Lyftkutsen bör dessutom vara så beskaffad, att
den direkt och individuellt påverkar de rörliga
fjädrarna och ej såsom vid de äldre reläerna, där
fjädrarna kunna påverka varandra.
Stödkutsen har till uppgift att stödja de fasta
fjädrarna i en fjädergrupp, medan lyftkutsen
skall stödja och påverka de rörliga fjädrarna.
För att kutsarna skola kunna användas för alla
förekommande fjäderkombinationer, måste de
medge placering av fasta och rörliga fjädrar i
godtycklig ordning i gruppen. Universaliteten hos
de nya kutsarna har därför ernåtts genom att
såväl lyft- som stödkutsarna ha försetts med tänder
eller uttag med sinsemellan lika delning för varje
fjäderplats i fjädergruppen, dvs. för både fasta
och rörliga fjädrar (se fig. 5).
Fig. 6 visar en detalj av lyft- och stödkutsarna
vid en kontaktfjädergrupp innehållande två
brytningar, en växling och en slutning. För att
illustrera den godtyckliga placeringen av såväl fasta
som rörliga fjädrar i fjädergruppen visas i fig. 7
tvenne fjäderkombinationer A och B,
innehållande tre växlingar resp. två slutningar, en växling
och en brytning. Av figuren framgår att vid A
uttagen 2, 5 och 8 på lyftkutsen användas för
rörliga fjädrar och uttagen 1, 3, A, 6, 7 och 9
på stödkutsen för fasta fjädrar. Vid fjäderkom-
Fig. 7. Schematisk bild visande lyft- och stödkutsarnas
uni-versalitet.
Fig. G. Detalj av fjädergrupp med lyft- och stödkutsar.
binationen B blir motsvarande siffror 1, A, 6 och
9 resp. 2, 3, 5, 7 och 8. Av figuren framgår också,
att delningen mellan uttagen i kutsarna måste
vara lika. Endast härigenom blir det nämligen
möjligt att placera kontaktkombinationer med
omväxlande två, tre och flera fjädrar i grupperna.
Höjden på de uttag, som göras i stöd- och
lyft-kutsarna, måste vara väsentligt större än
fjädrarnas tjocklek. Fjädrarna måste nämligen ha en
viss rörelsefrihet för att deras spänning helt skall
kunna utnyttjas för kontakttrycken. I en
slutkontakt bör sålunda den fasta överfjädern lyftas från
stödkutsen, då gruppen påverkas. Därigenom
upptas dess spänning helt såsom kontakttryck av
den rörliga underfjädern. På samma sätt bör den
rörliga överfjädern i en brytkontakt gå fri från
lyftkutsen, då gruppen är opåverkad.
Överkanterna på lyftkutsens uttag få ej beröra fjädrarna,
i annat fall skulle de rörliga fjädrarna kunna
påverka varandras kontakttryck.
Den praktiska utformningen av kutsar enligt här
beskrivna principer kan göras på flera sätt.
Kutsarna kunna placeras vid sidan av
fjädergrupperna eller i genomgående hål i desamma. De
kunna vidare vara individuella för varje grupp
eller gemensamma för flera grupper.
De ovan angivna nykonstruktionerna för
kon-taktfjädrar och deras stöd- och lyftkutsar ha med
gott resultat införts både på Telegrafverkets nya
standardrelä och senaste utformningen av
koordi-natväljaren, båda benämnda modell 41.
Fig. 8. Standard relä monterat med två fjädergrupper om
vardera nio fjädrar.
LuffkutS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
