- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
742

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Gasgeneratorns teori II. Kolgasförfarandet, av E Hubendick och J B Lundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

742

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3.

torr, askfri substans, har den nu varierats endast
mellan 0 och 150 samt varit

if + å) % per kg
torr, askfri
substans ........... 0 11,1 25,0 42,9 67,8 100,0 150,0

% vatten på
bränsle + vatten ..... 0 10 20 30 40 50 60

Dessa vattenmängder torde ur praktisk
driftsynpunkt vara fullt tillräckliga.

Värmeförlusterna ha varierats mellan 0 och
20 % och varit 0, 10, 15 och 20 % av bränslets
värmevärde. Visserligen har på
fordonsgeneratorer, med deras fullständigt försummade
värmeisolering uppmätts värmeförluster
uppgående till mer än 30 %. Man torde
emellertid få förutsätta, att sådana enorma
värmeförluster i framtiden måste undvikas. Det har
därför synts tillräckligt att stanna vid en
värmeförlust uppgående till 20 % av bränslets
värmevärde.

I fig. 3—8 har som abskissa använts % vatten
(eller vattenånga) per kg torr, askfri substans.
I figurerna äro indragna kurvor för 0 och 20 %
förlust.

Fig. 3 visar i första rummet
reduktionstemperaturens variation med vattenhalten i de två fallen.
Att reduktionstemperaturen skall ligga väsentligt
lägre vid 20 % värmeförlust än vid 0 % är
självklart. Men olikheten ligger framför allt vid de
mindre vattenhalterna, under 42,9 % på torrt
eller 30 % på fuktigt material. Vid större
vattenhalter är skillnaden mindre än 100°C. I figuren
äro vidare inritade molekyltalen C02, CO, H20,
H2, No samt summa molekyltal. En linje för
vattentillsatsen är även inritad. Skillnaden mellan
denna och HoO-linjerna anger hur många mol
vatten, som sönderdelats. Det är självklart, att
denna mängd är större vid 0 än vid 20 % förlust.
Men vid alla medtagna vattenhalter ökar den
sönderdelade mängden vatten med vattenhalten
hos bränslet. I överensstämmelse härmed ökar
vätehalten och minskar kvävehalten med ökad
vattenmängd, varvid dock vätehalten alltid är
större och kvävehalten mindre vid förlustlös
generator än vid generator med förluster. Av samma
skäl ökar C02-halten och minskar CO-halten med
ökad vattenhalt, varvid dock C02-halten alltid är
lägre och CO-halten högre vid förlustlös
generator än då förluster förefinnas. Fig. 4 visar den
fuktiga gasens sammansättning och värmevärde
samt fig. 5 detsamma för torr gas. Det är den
senare figuren, som är av praktisk betydelse. I
figuren är avsatt procent C02, CO, H2 och N2,
varvid särskilt är att observera, att det maximum i
CO-halt, som förefinnes vid ca 20 %
vattentillsats vid förlustlös generator, ej förefinnes vid
generator med 20 % förlust. Gasens värmevärde är
naturligtvis vida större vid förlustlös generator än
vid generator med förluster. Det
värmevärdes-maximum, som vid förlustlös generator
förefinnes vid ca 38 % vattentillsats, är helt
försvunnet vid generator med 20 % förlust. Värmevärdet
hos reaktionsekvivalent bränsleluftblandning är

so /oo /so

% So/fe/7 fH? /OS~/r OjAfrS St/6 J/&/7S

Fig. 4.

Fig. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free