Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1944 - Promotion vid K. Tekniska Högskolan - Från de tekniska högskolorna, av R Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(760
TEKNISK TIDSKRIFT
den unga tekniska vetenskapens vikt och betydelse genom
dagens promotion. Jag har därför mottagit det tekniska
hedersdoktoratets utmärkelse närmast såsom ett
understrykande av den viktiga ställning, som intages av och som
tillkommer tekniken och dess företrädare i våra dagars
Sverige.
Det torde vara en truism att säga, att vi leva i teknikens
tidsålder. Men det är kanske ändå lämpligt att vid detta
solenna tillfälle för ett ögonblick erinra om den
revolution i vårt liv, som de tekniska framstegen åstadkommit.
Vi kunna ju hålla oss till det senaste halva seklet.
Ingenting mindre än en revolution är det, att vi på elektrisk
väg nu kunna skaffa oss ljus, kraft och värme på vilken
plats som helst. Var det redan en märklig nyhet, då
telegraf och telefon knöto samman människorna över hela
jordklotet, så blev det väl intet mindre än en sensation
av första ordningen, då för blott omkring 20 år sedan
radion började bli var mans egendom. Explosionsmotorn
började utnyttjas först fram emot 1800-talets slut. För
blott 50 år sedan hade knappast den första bilen uppträtt
på Stockholms gator. Jag är gammal nog för att mycket
väl komma ihåg den tiden. Och det är endast omkring 40
år sedan den första egentliga flygmaskinen byggdes,
varigenom människan lade under sig även luftrummet över
vår jord — en utveckling på gott och ont.
Men nog härav. Listan över teknikens nyare landvinningar
är oändlig. Och perspektiven framåt i tiden tycks —
mänskligt att döma — bli allt vidare för varje år.
Teknikens betydelse för vårt samhälle är oerhörd. Dess vikt
erkännes allt mer och mer. Det är också med stor
tillfredsställelse man erfar, att den tekniskt-vetenskapliga
forskningen i vårt land, som egendomligt nog länge varit
svältfödd, nu håller på att utbyggas till mycket större och
högst nödvändig effektivitet. Jag hoppas livligt, att ni,
studenter, komma att både få bidraga till och att få njuta
frukterna av denna utveckling.
Det råder nog intet tvivel därom, att vårt folk har en
utpräglad fallenhet för teknik. Denna sida av mänsklig
verksamhet har tydligen en stor förmåga att intressera,
man kan väl säga fascinera, särskilt vår ungdom. Det är,
när allt kommer omkring, kanske inte så märkvärdigt,
att en verksamhet, som befinner sig i en sådan sjudande
utveckling, skall befinnas vara högst attraherande. Men
ett är säkert: vårt land äger i sitt folks tekniska intresse
och begåvning en ovärderlig tillgång. Och detta alldeles
särskilt just under nuvarande tidsålder, då tekniken
betyder så ofantligt mycket. Goda förutsättningar borde väl
också föreligga för att vårt land, som följd härav, skall
kunna bestå i den hårda konkurrensen på
världsmarknaderna. Att denna konkurrens efter det nu pågående
krigets slut ej kommer att bli lätt, torde redan nu vara
rätt tydligt. Vi komma säkerligen att behöva all vår
uppfinningsförmåga och energi för att hävda vår plats bland
folken.
Jag kan icke neka till, att även för mig, ehuru till
övervägande läggning humanist, utövar tekniken en stark
lockelse. Även för en i tekniken obevandrad är det
verkligen ytterst fascinerande att vandra omkring i ett av våra
många moderna industriella verk. Jag har haft förmånen
att se åtskilliga sådana. För varje gång lär man sig något
nytt om vårt invecklade produktionsmaskineri.
Oupphörligt mötes man av påtagliga förbättringar och nya
metoder. över huvud är det väl just detta, att utvecklingen är
så stark, att framtidsmöjligheterna äro så stora, som
stimulerar fantasien, som gör tekniken så lockande.
Effektiviteten inom den svenska industrien som helhet står
säkerligen högt. Det märker man snart. Jag förstår därför
så gott, att ni unga studenter oemotståndligt dragas till
denna verksamhet, till vilken jag önskar er all möjlig
framgång.
Men ett ord av varning vill jag denna dag dock uttala.
Glöm inte människan för maskinen! Utan människan vore
maskinen död, till intet nyttig. Den mänskliga arbetskraften
är dock den viktigaste komponenten i produktionen. Akta
den väl! Giv den de bästa arbetsbetingelser, giv den de
bästa möjliga levnadsförhållanden! Och så glöm inte,
varken för er egen del eller för dem, som kunna komma att
bli beroende av Eder, att människan icke är en maskin,
en robot, en automat, utan en varelse av kött och blod, en
varelse med även andra behov än de rent materiella. Glöm
ej anden för materien. Glöm ej att vi människor inte blott
äro kropp, utan att vi ock äga en själ, vars andliga
behov måste tillgodoses, om en rätt balans skall ernås."
Från de tekniska högskolorna
KTH
Den 25 maj 1944 promoverades under högtidliga former
13 teknologie hedersdoktorer och 32 teknologie doktorer
i Stadshuset. Själva promotionshögtidligheten i Blå Hallen
övervars av cirka 1 350 personer, under det att 725
personer deltogo i banketten i den till bristningsgränsen
utnyttjade Gyllene Salen, samtidigt som ett hundratal
teknologer med damer utspisades i Blå Hallen.
Till innehavare av professuren i flygteknik har K.M:t
fr.o.m. den 1 juli 1944 - förordnat civilingenjör Sten
Luthander. Professuren i industriell ekonomi och
organisation sökes av överingenjör H Ager, överingenjör B C
Carlberg, dr-ingenjör K-H Fraenkel och professor R E
Kristensson. Som sakkunniga fungera direktör G
Klemming, överingenjör P Rydbeck, docent I Svennilson och
generaldirektör T Sällfors. Professuren i elektrisk
anläggningsteknik får enligt K.M:ts beslut återbesättas i vanlig
ordning.
Fil. dr Paul Nylén föreslås förordnad till docent i
färg-och lackkemi och lantmätaren, tekn. dr Bertil Hallert till
docent i fotogrammetri.
Till speciallärare i materiallära förordar lärarkollegiet
tekn. dr Sven Brennert. Sedan disponent H Håkanson
avsagt sig uppdraget att vara speciallärare i
förbrännings-lära, komma omedelbart åtgärder att vidtas för
befattningens återbesättande. Speciallärarbefattningen i
rätts-lära sökes av jur. lic. Per Hjalmar Fagerholm, jur. kand.
L O Anders Rabenius och tingsnotarien, jur. och fil. kand.
Erik L öhlén.
Till den genom professor L Forséns frånfälle ledigblivna
platsen som ledamot av styrelsen för Svenska
Forskningsinstitutet för Cement och Betong har lärarkollegiet utsett
den nye innehavaren av professuren i kemisk teknologi
P O Stelling. ’
Kamrer Jesper Swedenborg har av styrelsen förordnats
att uppehålla kamrerarbefattningen vid högskolan.
Den 8 juni 1944 disputerade civilingenjör O Samuelson på
en förtjänstfull avhandling med titeln "Studier rörande
jonbytande fasta ämnen", varvid som högskolans
opponent fungerade fil. lic. B Steenberg.
Bland gåvor märkes speciellt en donation från AB C E
Johansson avseende medel för anställande av en
forskningsassistent vid institutionen för mekanisk teknologi
under 5 år. Vidare har direktör Gösta Klemming i
anledning av "den stora och betydelsefulla högtidlighet, som
K. Tekniska Högskolan i dag firar" (promotionsdagen)
till högskolan överlämnat 10 000 kr., utgörande en
förstärkning av den Klemmingska stipendiefonden, vilken
härigenom kommer att uppgå till cirka 70 000 kr.
Ansökningar om forskningsanslag föreligga, uppgående
till sammanlagt 254 375 kr. Högskolans forskningsnämnd
har vid sammanträde den 26 maj 1944 slutbehandlat
ärendet och till styrelsen överlämnat sitt förslag, innebärande
att det till 100 000 kr. uppgående disponibla beloppet
fördelas mellan elva ordinarie professorer med sammanlagt
49 300 kr., fem professorsvikarier med 19 200 kr., sex
docenter med 26 500 kr. och två speciallärare med 5 000 kr.
R Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
