- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
830

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 8 juli 1944 - Stormskador vid elektriska kraftledningar, av Helge Thylén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(830

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Värdet av 71a v2ct för olika vindriktningar, där v —
vindstyrkan och n = medelantalet stormdagar, då
vindstyrkan varit 7 Beaufort och däröver (Västervik).

Där är den summa, som för en viss vind-

riktning erhålles, om antalet stormdagar
multipliceras med den under samma tid härskande
vindstyrkans kvadrat. Man kan nu summera
uttrycken enligt (1) för alla vindriktningar på
linjens båda sidor och därefter söka minimum
av den uppkomna summan. Beräkningen blir
emellertid omständlig och ger ett föga
överskådligt resultat. Om man i stället integrerar uttrycket
(1) och därur beräknar stormskadorna som
funktion av X, erhålles ett resultat, varur icke blott
stormskademinimum kan beräknas utan även den

vinst, som kan göras vid breddning av en kalgata
på endera sidan.

Vid integration erhålles för varje vindriktning

2 [jH>-h> sin oc HY ,

S = ti* v\ H-—–-ax-f-

2 V vsin ocJ

2 D sin a (tf + VfP-hV

Första faktorn ii* y2» i detta uttryck innehåller
endast sådant, som är karakteristiskt för
ledningens läge, under det andra faktorn Z innehåller
sådant, som är beroende av skogsbeståndets höjd
och ledningens höjd över mark. Beräknas därför
andra faktorn för olika vindriktningar och viss
ledningshöjd, kan uttrycket sedan användas för
bestämmande av stormskadorna vid godtycklig
ledningsriktning. Av symmetriska skäl behöver
tydligen uttrycket endast beräknas för en
kvadrant.

Beräkntngsexempel

För norra Kalmar län (Västervik) gäller enligt
SMHA i tabell 1 angivna siffror för vindstyrkor
och stormdagar. Värdena K äro framställda
grafiskt i fig. 2.

Antas skogsbeståndets maximihöjd H<= 15 m
och ledningens genomsnittshöjd h = 6 m, erhåller
värdet Z de i tabell 2 angivna värdena.
Stormskadorna som funktion av Bx resp. B2 erhålles

ur denna tabell genom att för viss ledningsrikt-

2

ningmultipliceras med vertikalt
överliggande värde på Z, varefter de erhållna talen
summeras horisontellt. På detta sätt har tabell 3
uppkommit; dess värden äro grafiskt
representerade i fig. 3.

LEDNIN6SRIKTNIN6 N-S LCDNIN65RIKTNIN6 NO-SV

LCDHIN6SRIKTNIN6 O-V LZDNING5fiIKTNIN6 50-NV

Fig. 4. Kalgatans utformning vid en kraftledning för att
minimum av stormskador skall uppstå.

0

i

Fig. 3. Stormskadorna vid en kraftledning som funktion
av kalgatans bredd på ömse sidor om ledningen.

-— riktning N—S–-riktning NO—SV

––-riktning Ö—V–1–-b riktning SO—NV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0842.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free