Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Värmepumpen, av Olle Stenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juli 1944
857
Fig. 11. Värmepumpmaskineri lios pappersbruket
Landquart AG, Schweiz. 1 pappersmaskin, 2 cellhjul, 3 fläkt,
4 fläkt, 5 tillsatskomj>ressor, 6 fläkt för den uppvärmda
luften, 7 värmeväxlare.
relse uppåt komprimeras luften av från
nedåtgående celler överströmmande luft. I översta
läget tömmes cellen på komprimerad varm luft
och fylles med avkyld luft, som transporteras
bort på cellhjulets nedåtgående sida.
Tryckstegringen uppgår till 0,4-—0,7 at. Genom
kompressionen av delströmmen i den motordrivna
tillsatskompressorn hålles trycket konstant i
systemet. Luftströmmen genom tillsatskompressorn
uppgår till 15 à 20 % av luftströmmen genom
cellhjulet. Man uppnår utbytessiffror på 2,5 till
2,8, allt efter luftens temperatur och fuktighet.
Ännu ha blott relativt små anläggningar byggts
enligt Lèbres system. Ett exempel på en dylik
utgör den installation i kongresshuset i Zürich,
som varit i bruk åtskilliga år. En annan sådan
anläggning har nyligen tagits i bruk i
pappersbruket Landquart AG i Schweiz1. Ett schema över
denna anläggning visas i fig. 10 och en bild av
maskineriet i fig. 11. Kapaciteten är 115 Mcal/h.
Fig. 12. Schema över kombinerad kyl- och
värmepump-anläggning i biograflokal i Buenos Aires.
Fig. 13. Schema över anläggning med värmepump i
kombination med mottrycksångturbin.
Värmet tas ur ventilationsluften från en
pappersmaskin och användes till filttorkning.
Eftersom värmepumpmaskineriet även i den
praktiska utformningen i stort sett
överensstämmer med kylmaskinens, ligger det nära till hands
att inrätta anläggningen så att den vid behov kan
köras som kylmaskin. Så är t.ex. den förut
omnämnda anläggningen i kongresshuset i Zürich
utförd. Annars är det särskilt i Amerika, som
denna möjlighet utnyttjats. En intressant
kombinerad anläggning är installerad i en biograflokal
i Buenos Aires4. Det maximala värmebehovet är
i detta fall 80 Mcal/h, under det att det
maximala kylbehovet är så stort som 150- Mcal/h.
Till värmekälla respektive kylmedium användes
grundvatten med en temperatur av 18 till 20°C.
Fig. 12 visar ett schema över anläggningen.
Luften bringas med hjälp av jalusispjäll att vid
värmning strömma förbi kondensorn, under det
att vattnet genom en trevägskran ledes till
evaporatorn. Vid kylning ledes luften förbi
evaporatorn och vattnet till kondensorn. Inställningen av
kompressorbelastningen efter behovet av värme
eller kyla sker automatiskt, liksom urkopplingen
av aggregatet, om varken värmning eller kylning
erfordras.
I det föregående har endast talats om sådana
anläggningar, där den högvärdiga energin
tillföres i form av elektrisk ström. Förslag ha även
framlagts till anläggningar, där bränslevärmet
skulle drygas ut med lågvärdigt värme, som
transformeras av en värmepump, varvid
värmepumpens kompressor drives av en
mottrycksångturbin3. Fig. 13 visar ett principschema för en
dylik anläggning. Man beräknar att
bränsleförbrukningen med denna endast skulle bli 55 till
00 % av en ordinär husvärmeanläggnings.
Om elektrisk kraft står till förfogande för
lokal-uppvärmning o.d., och dennas pris är
jämförelsevis lågt, såsom fallet kan vara i kolfattiga men
vattenkraftrika länder, erbjuder tydligen
värmepumpen utmärkta möjligheter till
energibesparing. Indunstnings- och destillationsförfaranden
med värmepump äro konkurrenskraftiga även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
