Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 29 juli 1944 - Erfarenheter från en triangel- och samhällsmätning, av Sigfrid Berne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juli 19AA
903
Erfarenheter
från en triangel- och samhällsmätning
Civilingenjör Sigfrid Berne, LSTF, Göteborg
Triangel- och samhällsmätningen, som
genomfördes under åren 1942—43, omfattade ett
municipalsamhälle i Bohuslän. Mätningsområdet
omfattar 200 ha. Det område, som omedelbart skall
undergå byggnadsplanering, omfattar 120 ha. En
stor del av området är bebyggt med villor på
relativt stora tomtområden utefter strandlinjen.
Därjämte förekommer mycket tät bebyggelse på två
områden, samt utmed vägarna i olika riktningar.
Fördelarna av att planlägga triangelmätningen
så, att huvudnätet kommer att täcka hela
muni-cipaloinrådet, äro uppenbara. Man garderar sig
därmed mot alla tänkbara utvidgningar av
bebyggelsen, var de än kunna uppträda och själva
triangelmätningen blir en engångskostnad, vilket
den också är avsedd att vara.
Rekognoscerings- och planläggningsarbetet
Huvudnätet rekognocerades med hänsyn till att
det skulle täcka hela området. På grund av
gynnsam belägenhet av triangelpunkter (fig. 1), förut
använda vid triangulering för kartläggning av en
del av ön, kunde också detta nät påbyggas med
uppfyllande av ovan nämnda önskemål och för
mycket små anläggningskostnader. Punkt 1 är
punkt i rikstriangelnätet. Samtliga punkter äro
belägna på bergstoppar, så att markuppställning
kunde ske på dessa. Ur triangelmätningssynpunkt
var terrängen därför mycket lämplig. Anslutning
till den förut gjorda triangelmätningen blev full-
DK 526.911
ständig och basmätning kunde undvikas. Fig. 1
visar huvudnätets form, som är av berlinertyp.
Punkt 3 är centralpunkt. Punkterna med numren
13, 1A, 15, 16, 17 och 18 lades ut med tanke på att
dels tjäna som stöd för polygonnätet över själva
bebyggelseområdet, dels också med hänsyn till
önskvärdheten att få punkter vid bostadsområden
inom mätningsområdet. På triangelpunkterna 4,
5 och 12 har en triangelkedja med punkterna 13,
1A, 15 och 16 utlagts och blivit bestämda i
förhållande till de förra. Utöver dessa punkter består
sekundärnätet av enstaka punkter nämligen 17
och 18, som av- och inskurits (fig. 2).
Rekognosceringen bedrevs så att först gjordes
preliminära undersökningar i terrängen, varvid
lämpliga platser för triangelpunkter uppsöktes,
såsom triangelpunkter av äldre datum och höjder.
Detta arbete medhanns på en dag. Med ledning
av denna förundersökning markerades sedan de
nya triangelpunkterna, vilka liksom de befintliga
utgöras av järnrör inhuggna i berg med
däromkring inhuggen triangel. Punkt 1 är en järndubb,
inhuggen i berg samt utmärkt med en skåra. De
"nya triangelpunkterna" äro samtliga
försäk-ringsmarkerade. Som förut nämnts äro samtliga
triangelpunkter belägna på bergstoppar och fri
sikt förefanns dem emellan, så att röjning ej
förekom. Som signaler användes vit- och
rödmålade stakkäppar. Därefter rekognoscerades för
polygonnätet och polygonpunkter utsattes. Dessa
Fig. 1. Huvudnät och bebyggelseområde.
Fig. 2. Huvudnät med påbyggt nät samt bebyggelseområde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
