Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 29 juli 1944 - Ett långtidsprov på betongrör, av C H Blankenburg - Variationer i ytvattnets hygieniska beskaffenhet, av Einar Hultman - Danmarks Tekniske Højskoles nye Laboratorium for Bygningsstatik, av Lennart Backmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 juli 19AA
907
även gjorts vid en del undersökningar av en betongytas
motståndsförmåga mot avnötning. Cementhuden har där
visat sig icke besitta någon större slitstyrka, medan så
snart stenmaterialet anträffats, har slitstyrkan snabbt
mångfaldigats.
Förf. gör till dessa iakttagelser den reflexionen, att den
såväl hos betongrör som andra konstruktioner, t.ex.
husgrunder, stödjemurar m.m., ofta föreskrivna och utförda
isoleringen med asfalt är skäligen meningslös, i fall man
gör en vattentät betong. Förf. anser dock isolering med
asfalt av betongrör vara berättigad, i fall vattnet är
extremt cementfarligt, t.ex. innehåller hög sulfathalt, eller
om vattnet är sandförande och eroderande. De
maskintill-verkade rören av smältcement ha stått sig mycket bra.
An-frätningen är obetydlig och endast märkbar genom viss
skrovlighet i ytan. Förf. tillskriver detta utom tätheten det
förhållandet, att smältcementet har högre kemisk
resistens än portlandcement.
Den sammanfattning över de vunna erfarenheterna förf.
gör i slutet av sin avhandling innehåller följande
huvudsynpunkter på betongrörs egenskaper. Rör med poröst eller
otätt gods ha angripits mycket starkt, så att de efter
försökstiden varit praktiskt taget helt förstörda. Rör med tätt
gods ha däremot visat sig besitta god motståndsförmåga
mot angrepp och påverkats endast obetydligt.
Betongkvalitetens och framför allt täthetens stora betydelse för rörens
resistens har klart framträtt.
De nuvarande svenska normerna för betongrör äro
snarare för milda än för stränga. Betydligt bättre hållfasthet
och större täthet kunna uppnås än vad som nu i
allmänhet brukar vara fallet.
Otäta rör kunna, i fall ej erosion förekommer, skyddas
ganska effektivt genom bestrykning med asfaltlösning och
varm oljeasfalt. Rör, som i sig själva äro täta och av
förstklassigt fabrikat, torde icke kräva någon särskild
ytbehandling som skydd mot vatten av ifrågavarande typ.
Utredningen kompletteras av ett rikligt antal
randanmärkningar. Så behandlas bl.a. de föroreningar i vatten
vilka kunna angripa betongen, lämpliga metoder för
utförande av asfaltisoleringar, teorin för beräkning av
uppträdande moment vid tryckhållfasthetsprov på betongrör
m.m. Ett rikhaltigt fotomaterial bidrar på ett
utomordentligt sätt att belysa de grader av förstörelse de olika
rören uppnått. C H Blankenburg
dk 543.3 : 628.113
Variationer i ytvattnet*; hygieniska beskaffenhet,
av tekn. dr Bo Hellström, Statens Institut för Folkhälsan,
niedd. 1 1942. 72 s., 39 fig. 5 kr.
K. M:ts förordning den 19 juli 1941 (SFS 654: 1941) om
kontroll av vattenledningsvatten ålägger ägare av
vattenverk att årligen låta undersöka vattnets beskaffenhet i
vattendrag, vilka användas som råvattentäkt för
framställning av vattenledningsvatten. Enligt dessa
bestämmelser skall i normala fall råvattnet undersökas i
fysikalisk-kemiskt hänseende en gång och i bakteriologiskt
hänseende fyra gånger per år. På grund av denna låga
undersökningsfrekvens är det icke möjligt att få fram en
generell bedömning av råvattnets beskaffenhet och av med
tiden eventuellt inträffade förändringar.
Då således enligt ovannämnda K. M:ts förordning etl
råvatten endast skall undersökas en gång om året, bör
undersökningen ske, då sannolikhet föreligger, att
råvattnets beskaffenhet är så dålig som möjligt, emedan
undersökningar företagna under sådana betingelser lämna det
värdefullaste resultatet för vattnets bedömning i såväl
hygieniskt- som teknisk-ekonomiskt avseende. Det är
emellertid icke så lätt att avgöra, när råvattnets
beskaffenhet är sämst. Till grund för ett dylikt bedömande torde
lämpligen kunna läggas en statistisk bearbetning av
observationsserier från tidigare utförda undersökningar.
Författaren har med utgångspunkt härifrån utvalt fyra
undersökningsobjekt: Sidsjön, Borsjön, Fyrisån och Del-
sjöarna, vilka tjäna som råvattentäkter för städer belägna
i norra, mellersta och sydvästra Sverige. Uppgifter lämnas
om respektive vattentäkts nederbördsområde, magasin,
vattenföring, bebyggelse och en del övriga lokala betingelser
av särskilt intresse i detta sammanhang, varefter
författaren söker klarlägga variationerna hos några av råvattnets
egenskaper genom en bearbetning av
undersökningsresultaten. Detaljbehandlingen sker i form av monografier för
vart och ett av undersökningsobjekten. För varje
egenskap studeras dels variationerna under året
(månadsmedeltalen) och dels variationsamplituden (variationerna år
från år vid en viss tidpunkt på året). Variationerna under
året lämna besked om den lämpligaste tidpunkten för
undersökningarna, och variationsamplituden anger, om
undersökningsresultaten äro att hänföra till de vid
tidpunkten i fråga förekommande bästa möjliga, normala eller
sämsta möjliga egenskaperna. Sannolika orsaker till de
olika egenskapernas variationer diskuteras utförligt,
varvid läsaren har stor nytta av de tabeller och diagram,
vari författaren åskådligt sammanställt sina
undersökningsresultat.
Betraktas ett ytvatten ur hygienisk synpunkt, är det som
bekant den bakteriologiska undersökningen, omfattande
bestämning av de i gelatin utvecklingsbara bakterierna
samt — framför allt — bestämning av halten coliforma
bakterier, som är den avgörande. Vid den kemiska
undersökningen är halten av kväveföreningar (ammoniak, nitrat
och nitrit), fosfat, syre och permanganatförbrukningen de
bestämningar där resultaten i vissa fall kunna indikera
vattnets hygieniska beskaffenhet.
Om den bakteriologiska sidan av saken har författaren
endast vid ett fall — Sidsjön — anfört en fullständig
bakteriologisk undersökning under det att vid de övriga
vattentäkterna endast gelatinbakterierna behandlats.
Beträffande den kemiska detaljen har av ovannämnda
bestämningar endast permanganatförbrukningen — i ett fall
— behandlats under det att andra, ur hygienisk synpunkt
mindre viktiga bestämningar, äro i påtaglig majoritet.
Förmodligen beror detta på, att vid de av författaren valda
undersökningsobjekten råvattnets beskaffenhet är eller har
varit av sådan kvalitet att de undersökningar, som avse
vattnets hygieniska tillstånd, kunnat inskränkas. Då
således undersökningsmaterialet varit begränsat, hade det för
att mera allsidigt kunna belysa variationerna i el t
ytvattens hygieniska beskaffenhet varit lyckligare, om
författaren valt ytvattentäkter, där större hygieniskt
undersökningsprogram vid de berörda vattenverken är för handen,
t.ex. Mälaren och Götaälv.
Som ovan nämnts framhåller författaren mycket riktigt,
att en enstaka fysikalisk-kemisk vattenundersökning
lämpligen bör ske, när vattnets beskaffenhet är soin sämst. När
det emellertid å andra sidan påvisas, att de olika
egenskapernas maximi- och minimivärden ingalunda inträffa
vid samma tidpunkt, blir konsekvensen den, att den i lag
påbjudna fysikalisk-kemiska undersökningsfrekvensen bör
höjas avsevärt. Här ligger avhandlingens obestridliga
förtjänst att ha påvisat detta, vilket författaren emellertid
i sammanfattningen tyvärr förbigått. Einar Hultman
dk 061.6 : 624(489)
Danmarks Tekniske Højskoles nye laboratorium for
Bygningsstatik, utgivet av Laboratoriet for Bygningsstatik,
Medd. 11. Köpenhamn 1943. 42 s., 35 fig. 5 dkr.
1 samband med Danmarks Tekniska Högskolas
utbyggnad inflyttade det av professor Ostenfeld ledda
laboratoriet i nya lokaler år 1936. Laboratoriet, som först under
de senaste åren blivit fullständigt, är nu i full verksamhet.
Det lilla häftet vill ge dels en kort översikt av Ostenfelds
arbeten i det gamla laboratoriet, dels en beskrivning av
de nya lokalerna och av den uppsättning nya maskiner och
instrument man anskaffat sedan 1928, samt till sist en
översikt av de undersökningar som utförts under de
senaste åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
