Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Yrkessjukdomar, av H St—d - TNC: 14. Ämne, material, gods m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
TEKNISK TIDSKRIFT
dk 368.4 : 613.62
Yrkessjukdomar, av John Nordin. Almqvist & Wiksell,
Uppsala 1943. 785 s. 25 kr.
I detta arbete lämnas en ingående och lättfattlig
redogörelse för samtliga de yrkessjukdomar, för vilka
ersättning skall utgå enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen. Till
dessa sjukdomar höra bl.a. sådana, som framkallats av
arsenik, bly, kvicksilver, bensol, stendamm, koloxid, klor,
kromsyra, röntgenstrålar, mjältbrandssmitta osv. Arbetet
inledes med en allmän översikt om ersättning för
yrkessjukdomar enligt svensk lag. Därefter behandlas i särskilda
avsnitt på ett utförligt och överskådligt sätt de olika, i
yrkessjukdomsförsäkringslagen omnämnda ämnenas natur,
sammansättning och användning inom olika slag av
verksamhet samt de av dessa ämnen framkallade
yrkessjukdomarna, deras symtom och skadeverkningar. I
anslutning härtill redogöres vidare för de botande och
förebyggande åtgärderna samt för frågor, som avse det
försäkringsrättsliga bedömandet av dessa sjukdomar. Genom en
omfattande kasuistik med rättsfall från såväl vårt land
som ett stort antal andra länder klarläggas och belysas
de i arbetet behandlade frågorna på ett värdefullt sätt. I
ett särskilt kapitel redogöres dessutom för antalet
yrkessjukdomsfall, som yppats under åren 1930—1941 och som
föranlett ersättning enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen,
samt för de därigenom uppkomna kostnaderna. Arbetet
avslutas med en redogörelse för den internationella
regleringen av dels ersättning för och dels förebyggande av
yrkessjukdomar samt en historik över yrkessjukdomarna
och deras bekämpande.
I färdigställandet av det ovan omnämnda arbetet ha
deltagit ett antal framstående läkare samt
befattningshavare i bl.a. Försäkringsrådet, Riksförsäkringsanstalten,
de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen, Statens Institut
för Folkhälsan och Yrkesinspektionen.
Genom det nu utgivna arbetet har Nordin, som tidigare
låtit utge ett flertal högt skattade arbeten på
socialförsäkringens och arbetarskyddets område, åter på ett
er-kännansvärt sätt berikat litteraturen på detta område. Det
nya standardverket ger möjlighet för envar, som sysslar
med eller har intresse för frågor på hithörande område,
att lätt och snabbt inhämta, vad som i det särskilda fallet
kan erfordras för att bedöma den uppkomna frågan.
Boken bör därför finnas vid varje företag, där man har att
brottas med problem på yrkessjukdomarnas område. Att
förebygga uppkomsten av en yrkessjukdom är långt
viktigare än att söka böta en redan ådragen sjukdom.
H St~d
TNC
14. Ämne, material, gods m.m.
När en term skall definieras, t.ex. i en ordbok, börjar
man i allmänhet med att ånge det närmast vidare begrepp
inom vilket begreppet i fråga låter inordna sig. Är
uttrycket för detta vidare begrepp ej tillräckligt välkänt till
sin innebörd får det i sin tur definieras osv., tills man
kommer fram till en med säkerhet känd utgångsterm. Man
bör emellertid akta sig för att gå för långt tillbaka i
denna serie, ty ju längre man går desto svårare blir det
att skriva en verkligt korrekt och upplysande definition,
och man kan riskera att den publik man vänder sig till
mycket lättare förstår själva termen än dess förklaring.
Kakel kan definieras som "keramiskt material, som . . .",
och keramiskt material kan man också behöva definiera
som "material, som . . .", men material gör man i regel
bäst i att lämna odefinierat.
TNC har emellertid i sitt arbete allt oftare ställts inför
nödvändigheten att definiera även termer med mycket
allmän innebörd. Det finns diskutabla gränsfall eller
specialfall för deras användning till vilka TNC måste fatta
ståndpunkt. Dessa termer lämpa sig också i regel synner-
ligen väl för bildande av sammansättningar, och eftersom
nya ord ofta äro sammansatta blir det nödvändigt för
korrekt nybildning att grundtermerna äro noggrant
definierade, och att definitionerna tillämpas så följdriktigt som
möjligt. "I! » ■
Här börjar nu en genom flera TNC-spalter gående
uppräkning av ett 40-tal tekniska grundtermer. Antalet är
avsiktligt starkt begränsat, och termerna ha ibland även
andra tekniska betydelser än de anförda — icke tekniska
betydelser äro förbigångna. Även undantagen från de
angivna definitionerna äro i verkligheten flera än de som
påpekas. Korthet har emellertid befunnits nödvändig och
har därför eftersträvats, särskilt som definitionernas syfte
ligger mera i deras normerande karaktär än i deras
statistiska fullständighet.
Början göres denna gång med gruppen: ämne, material,
gods och en del andra uttryck i sammanhang därmed.
ämne, 1 kemiskt grundämne, kemisk förening eller i
naturen förekommande blandning; kan tillskrivas kemiska
samt elektriska, optiska m.fl. fysikaliska egenskaper, men
icke form och i allmänhet icke grovstruktur och
hållfasthet (jfr material); t.ex. äggviteämne, klibbigt ämne,
isolerande ämne, lysämne, explosivämne; 2 kropp avsedd för
bearbetning för visst ändamål, och därför avskuren från
större stycke eller gjuten, smidd osv. till lämplig
utgångsform, t.ex. axelämne, nyckelämne, skidämne.
medel, 1 ämne (se d.o. 1) för visst ändamål, vilket anges
genom attribut eller förled, t.ex. kylmedel, lösningsmedel;
2 don för viss användning, t.ex. transportmedel, riktmedel;
ordet medel bör dock i detta fall, till förhindrande av
förväxling med betydelsen 1, helst undvikas och ersättas
med t.ex. don eller detalj.
Anm. Avsiktligt motverkande medel kan benämnas
skyddsmedel om det har förebyggande verkan, t.ex.
rostskyddsmedel; består verkan i hävande eller avlägsnande av redan
inträffad skada e.d. säges t.ex. rostborttagningsmedel,
avrostningsmedel.
material, ämne (se d.o. 1) för teknisk användning; kan
även tillskrivas egenskaperna grovstruktur och
hållfasthet; t.ex. fibermaterial, starkt material,
konstruktionsmaterial, flytande isolermaterial.
Anm. Ordet "material" kan ibland användas som
sammanfattningsnamn för utgångsvaror (se vara) för viss
tillverkning, t.ex. elplåt, isolerad koppartråd, skruvar, olja m.m.
för transformatortillverkning.
produkt, ämne (se d.o. 1) eller visst slag av föremål, tänkt
som resultat av skeende i naturen eller av teknisk
verksamhet, t.ex. naturprodukt, teknisk produkt, slutprodukt,
textilprodukt, nötningsprodukt (såsom damm).
vara, ämne (se d.o. 1) eller visst slag av föremål, sett ur
anskaffnings- och försäljningssynpunkt, t.ex. råvara,
handelsvara, förrådsvara, metallvara, flytande vara.
gods, 1 föremål, oftast tyngre och i större antal,
betraktade ur transportsynpunkt eller med hänsyn till
platsbehov eller dylikt, t.ex. fraktgods (oftast koll.), anhopning
av gods (koll.) i en verkstad; 2 föremål, oftast i större
antal, betraktade ur material- eller framställningssynpunkt,
t.ex. metallgods, gjutgods, smidesgods, lergods (alla koll.);
3 fast material, tänkt som det materiella innehållet i en
fast kropp, t.ex. borra in i godset, tätt gods, blåsor i
godset, godstjocklek; även i denna bemärkelse användas de
under 2 angivna termerna t.ex. blåsor i metallgodset,
gjut-godstjocklek.
Då det är av stor vikt att de uppräknade termerna och
deras definitioner bli riktiga och tillämpliga får TNC
uppmana intresserade läsare att insända sina eventuella
anmärkningar och förbättringsförslag. Det kan ju tänkas att
TNC förbisett någon viktig användning av en eller annan
av de uppräknade termerna på något tekniskt
specialområde. Meddelande torde sändas till TNC, Västerås.
J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
