Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Automatiseringen av långdistanstrafiken — telefonteknikens närmaste utvecklingsmål, av Torbern Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
TEKNISK TIDSKRIFT
utförandet 321 km, medan det nya utförandet
nöjer sig med 132 km. Det nya ledningsnätet
måste därför bli avsevärt billigare än det gamla.
Landsautomatiseringen inbesparar sålunda inte
endast telefonister, utan även ledningsmaterial
och anläggningskostnader.
Den pågående utvecklingen inom
transmissionstekniken gäller närmast bärfrekvenstelefoni i
kablar. Bärfrekvenstelefoni innebär möjligheten
att överföra ett flertal telefonsamtal samtidigt på
samma ledning. De hittills utvecklade systemen
erbjuda 12—16 samtidiga samtal på en och
samma fyrtrådsledning. Med speciella kablar,
koaxiala kablar, kunna dessa siffror 10- till
20-faldi-gas. Av speciellt intresse i detta sammanhang är
förhållandet, att bärfrekvenstekniken strävar att
nedbringa kostnaderna för telefonförbindelser i
stora ledningsgrupper överbryggande stora
avstånd. Detta har nämligen betydelse för
automatisering av långdistanstrafik, som vi senare
skola förstå.
Nästa fas i utvecklingen synes just bli
automatisering av långdistanstrafik. dvs. avgiftsbelagd
trafik såsom rikstrafik och internationell trafik.
Frågan är under utredning såväl i vårt land som
utomlands, och provdrift med
försöksanläggningar ha givit gott resultat. Eftersom frågan även
rör den internationella telefontrafiken, har den
internationella telefonkommittén, Comité
Consul-tatif International des Communications
Télé-phoniques à grande distance tagit den under
behandling och härvid uppställt normer för
ton-impulseringen. Jag återkommer till detta senare.
Automatiseringen av långdistanstrafik torde för
vårt land betyda enorma kapitalbesparingar.
Svårigheten att omedelbart realisera dessa projekt
beror på att kvalificerade ingenjörer för
ändamålet saknas. Detta får väl tillskrivas
beredskapstjänsten, inen jag vill påpeka en omständighet,
som kanske även förklarar svårigheterna.
Hittillsvarande telefoningenjörer äro nämligen
specialiserade antingen på automatteknik eller
transmissionsteknik. De nya problemen fordra däremot
ingenjörer, soin äro lika hemmastadda i
automatteknik som transmissionsteknik.
Telefonexpedition
Manuell expedition
När en abonnent önskar telefonförbindelse med
en annan utanför egna taxeområdet, slår han
som bekant en viss siffra på sin fingerskiva. När
han får svar, begär han den ort, inom vilken den
sökta abonnentens telefonstation är belägen. Han
kommer då i förbindelse med en telefonist, som
från sitt växelbord står direkt eller indirekt i
förbindelse med nämnda telefonstation med en
eller flera ledningar.
Dessa ledningar representera ett betydande
kapital, och de måste därför utnyttjas möjligast
effektivt. Deras antal är därför så valt, att ett avslutat
samtal på en ledning under bråd timme alltid
kan ersättas med ett nytt utan att de påringande
abonnenternas väntetider bli alltför långa. De
påringande abonnenterna få så att säga bilda kö,
vilket tillgår så, att telefonisten antecknar på en
blankett på uppgift av den påringande
abonnenten hans och den sökta abonnentens
telefonnummer. Det är dessa blanketter, som därefter bilda
kö. Under tiden förbereder telefonisten samtalet
tillsammans med sin kollega vid ledningens bortre
ändpunkt, och när turen är kommen, uppringes
den påringande och den sökta abonnenten av
respektive telefonister och sammankopplas över
långdistansledningen.
Den av ledningens längd och samtalets
varaktighet beroende samtalsavgiften beräknas och
antecknas på samma blankett, som tidigare försetts
med abonnenternas telefonnummer. Den
påringande abonnenten kräves senare på detta
belopp.
Inom parentes sagt, omöjliggör det beskrivna
expeditionssättet, att den påringande abonnenten
genom uppgivande av falskt telefonnummer
utsätter en annan abonnent för krav av
telefonavgiften.
Halvautomatisk expedition
När det nu är frågan om att automatisera
telefonexpeditionen, kunna vi till att börja med
konstatera, att telefonisten för den avgående
trafiken. dvs. på samma sida om ledningen som den
påringande abonnenten, har en så pass
komplicerad funktion med köbildningen, att hon
näppeligen kan ersättas med automatiska anordningar.
Telefonisten för den ankommande trafiken, dvs.
på samma sida om ledningen som den sökta
abonnenten, kan däremot ersättas med
automatiska kopplingsorgan. Telefonisten för den
avgående trafiken får då uppgiften att inkoppla
och påringa såväl den påringande som den sökta
Fig. 3. Tidzonräknare för samtalsräkning i automatisk
långdistanstrafik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
